Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Religionskunskap

·

Årskurs:

4 - 6

Religion - Abrahamitiska religioner

Hågadalsskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 16 augusti 2018

Vad är religion och vilka är de abrahamitiska religionerna? Vad är lika mellan dem? Vad skiljer sig åt? Vi kommer att djupdyka i de abrahamitiska religionerna och även arbeta med källkritik.

Abrahamitiska religioner

Eleverna kommer att få lära sig vad som är utmärkande för de abrahamitiska religionerna; judendom, kristendom och islam. Vi kommer att diskutera vilka högtider som firas av troende samt hur religionen påverkar människors vardagsliv på olika håll av världen. En stor del av arbetet kommer att kretsa kring jämförelser mellan de tre stora monoteistiska religionerna. Vi kommer att arbeta med att leta efter såväl likheter som skillnader mellan dessa religioner.

Du kommer att få lära dig:

  • Vilka de tre abrahamitiska religionerna är, vad som är lika och olika mellan dem.
  • Vilka centrala tankegångar, levnadsregler och heliga platser som är viktiga för de troende. 
  • Vilka traditioner och högtider som firas. 
  •  Vilka tre grenar som finns inom kristendomen. 
  • Ta ställning till olika religiösa källor.

Hur ska vi lära oss detta?

  • Gemensamma genomgångar
  • Diskussioner
  • Övningar enskilt, i par och tillsammans
  • Titta på filmer

Du ska visa att du kan:

  • Vilka heliga platser, ritualer och levnadsregler som gäller för de troende.
  • Redogöra för några högtider och traditioner. 
  • Jämföra kristendomens betydelse i svenska samhället förr och nu.
  • Jämföra olika religiösa källor och ta ställning för deras trovärdighet. 

Genom att...

  • Delta i diskussionerna i klassrummet.
  • Aktivt delta och genomföra uppgifterna som ges. 
  • Genomföra provet i slutet av arbetsområdet.

Läroplanskopplingar

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

Begreppen religion och livsåskådning.

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.

Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.

Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsreg­ler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.

Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutveck­lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.

Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.

Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback