Ämnen:

Kemi

Årskurs:

Kemins grunder och kemiska reaktioner - Åk 7 HT-18

Torpskolan, Lerum · Senast uppdaterad: 14 oktober 2018

I kemin så undersöker vi olika ämnen och hur ämnena fungerar. Vi undersöker hur det ser ut när olika ämnen brinner. Hur det ser ut när två ämnen blandas och bildar ett nytt ämne. Vi pratar också om vad ett ämne faktiskt är för något. Alla ämnen består av något vi kallar materia. Allting som tar upp plats och går att väga kallas för materia. Materia byggs upp av mindre byggstenar som kallas partiklar, till exempel atomer. I kemin pratar vi om atomer och hur de rör sig och byter plats med varandra. Med hjälp av att vi vet att allting består av atomer så kan vi exempelvis förklara varför järn rostar eller vad som händer när det brinner.

Kemins grunder och kemiska reaktioner

Syfte

Arbetsområdet kemins grunder och kemiska reaktioner ska hjälp oss förstå vad allting är uppbyggt av. Vi ska lära oss hur ämnen förändras mellan olika former och hur nya ämnen bildas. I kemin använder man sig av ord man inte använder när man snackar med kompisarna. Därför ska vi också lära oss nya ord. Dessa nya ord ska vi kunna använda för att svara på frågor man ställer i kemi. Nya ord är exempelvis materia, fysikalisk förändring och kemisk reaktion.

Vad ska vi lära oss under arbetsområdet

Vi ska lära oss:

Vad saker omkring oss består av
Språket som kemister använder: Exempelvis att järn kallas för Fe och vatten kallas för H2O
Ord som man använder i kemi men inte när man snackar med kompisarna, exempel på kemiord är materia, ämnen, atomer, kemiska föreningar, kemiska formler, fasövergångar, densitet, legeringar, kemiska reaktioner och förbränning.
Om olika ämnen och vad som händer när de värms upp, kyls ner eller blandas med andra ämnen.
Mer djupgående om ämnen som syre, ozon, vatten, koldioxid, järn och kol.
Vad kemiordet "energi" betyder.
Hur vi kan använda ordet energi för att prata om och förstå saker som händer omkring oss.
Om hur vi människor förändrar mängden ozon och koldioxid i luften och hur det påverkar planeten och oss människor.
Några exempel på vad varje person kan göra för att släppa ut mindre koldioxid till luften.

Hur man skriver en laborationsrapport

När vi ska lära oss (laborationerna står ej med)

Vecka 35:

Lektion 1:Introduktion materia och begreppen atom, grundämne, kemisk förening. Fysikaliska förändringar; fast flytande och gas.

Lektion 2: Densitet. Blandningar och rena ämnen.

Vecka 36:

Lektion 1: Rena ämnen och blandningar. Exempelvis legeringar. Separering av ämnen genom fysikalisk förändring. Ex destillation.

Lektion 2: Ämnen kan förändras. Fysikalisk förändring och hur det skiljer sig från en kemisk reaktion. Vad är förbränning?

Vecka 37:

Lektion 1: Luftens innehåll. Fördjupning på på ämnena syrgas, ozon och koldioxid.

Lektion 2: Luften är inte ren och växthuseffekten.

Vecka 38:

Lektion 1: Växthuseffekten, förbränning och global uppvärmning.

Lektion 2: Förbränning och energi.

Vecka 39:

Lektion 1: Tid för frågor och repetition

Lektion 2: Tid för frågor och repetition

Vecka 40:

Lektion 1: Genomgång laborationsrapport och tid för att skriva laborationsrapport

Lektion 2: Skriva laborationsrapport.

Vecka 41:

Prov

Läxschema

7B: Vecka 36 förhör sida 10-16
Vecka 37 Inlämning "mötet med Sennah.

7F: Vecka 37 förhör sida 10-16
Vecka 38 inlämning "mötet med Sennah.

Hur vi ska lära oss

Vi ska lära oss genom:

Genomgångar
Enskilt- och grupparbete med mindre uppgifter
Instuderingsuppgifter
Simuleringar från Phet
Läsa och skriva texter om kemi - Till exempel laborationsrapport
Laborationer

SAMMANFATTNING: https://drive.google.com/file/d/18bVvJ8RD7DAS2LhttPF5GvxwCG1IDHY6/view?usp=sharing

Bedömning

Du visar att du lärt dig genom:

Ett prov
En laborationsrapport som lämnas in här på unikum.

Provdatum:

7F : 10 e oktober vecka 41

7B 11 e oktober vecka 41

Inlämning labbrapport:

7B och 7F: vecka 41

Läroplanskopplingar

Syfte (2)

genomföra systematiska undersökningar i kemi, och

använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll (9)

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Matriser i planeringen

Kemins grunder och kemiska reaktioner

Uppgifter

Laborationsrapport - Elda stålull