Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Flugans pedagogiska planering ht 2018

Skapad 2018-08-29 15:52 i Bosgårdens förskola/Toralla Mölndals Stad
På Bosgårdens pedagogiska enhet arbetar vi utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. För att kvalitetssäkra detta arbete har vi delat in läsåret i olika fokusområden.
Förskola
Årets temasaga: Hej Ruby! Sagan handlar bland annat om att få en ökad förståelse för programmering och digital kompetens.

Innehåll

Vad? Vad är barnen intresserade av? Vilka kunskaper/erfarenheter har de idag? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärandeobjekt: vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

Temasagan om Ruby kommer att vara den röda tråden under terminen. Barnen har visat stort intresse för programmering och digitala verktyg, detta kommer vi att jobba vidare med på olika lustfyllda sätt. Barnens kunskaper av programmering och digitala verktyg ökade förra läsåret så nu kommer vi att göra nya projekt så att detta blir en del av våra rutiner och övrigt arbete. Till exempel kommer vi att jobba med ord som Loop, Algoritm när vi t ex skapar eller äter. Fantisera om egna datorer och vad de kan göra. Träna på problemlösning och leta efter buggar.

Vi kommer jobba mot våra mål för Grön Flagg, som i år innebär att vi pratar om källsortering, skapa smart, ren utan problem.

Även integritet, delaktighet och inflytande kommer få stor plats i vår verksamhet, då vi såg att barnen visade intresse för detta och att det är en viktig kunskap att lära sig.

Vi börjar terminen med att fokusera på social och emotionell kompetens för att skapa en vi-känsla. Trygghet i sig själv och i gruppen är en viktig förutsättning för fortsatt lärande. Vi kommer också att ta tillvara på den mångfald som finns i gruppen men också att genom böcker och bilder visa på att vi är olika och lika bra.

Under läsåret kommer vi fördjupa oss i språket, genom att bl a lyfta boksamtal, besök av bokbussen, flerspråkighet, TAKK, ordförståelse, synonymer, programmeringsspråk mm. Alla pedagoger går också en vidareutbildning i detta som kallas Läslyftet.

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Enligt beprövad erfarenhet och forskning vet vi att de pedagogiska miljöerna är mycket viktiga för barnens inlärning. Här skapas inspiration, självständighet, delaktighet och inflytande. Vi förändrar miljöerna utifrån barnens intressen och behov och ser till att materialet är synligt, utmanande, lockande och tillgängligt för alla. Vi arbetar också med friska miljöer och ser till att det material vi erbjuder är bra för oss alla.

Vi vill att vår utbildning ska vara rolig och lustfylld, utmanande och spännande! Vi kommer att ge barnen många olika upplevelser inom olika läroplansmål som främjar lärande och social kompetens. Vi kommer att ta tillvara på barnens nyfikenhet och intressen i deras upptäcktsfärd i verksamheten.

Även i utbildningen får språket en stor del då vi läser mycket böcker, samtalar om bilder, sjunger sånger, lyssnar på sagor digitalt, använder TAKK mm.

 

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Vi har under tidigare år och i vår utvärdering och analys sett att framgångsfaktorer för lärande har varit bl a att ge barnen möjlighet att vara i mindre grupper varje dag. Att aktiviteterna är lustfyllda samt att barnen får delaktighet och inflytande i Vad de vill lära sig mer om. Därför är detta något vi kommer att fortsätta med denna termin. Små lekgrupper där alla får komma till tals och vara med och påverka sin inlärning.

"Barn måste kunna gripa för att begripa, bearbeta med alla sina sinnen för att kunna utveckla förståelse" skrev Piaget. För oss innebär det att vi ger barnen stort utrymme för rörelse och motorik bl a genom temadagar med olika motoriska utmaningar samt i den dagliga verksamheten.

 

 

 

Digital kompetens: handlar om att förstå hur vi kan använda teknik och hur vi kan hantera vårt digitala samhälle. Programmering är ett bra första steg för att göra barnen medvetna om att många saker i vår omgivning är programmerade. Förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens, att förstå den digitalisering de möter i vardagen och förhålla sig på ett ansvarsfullt sätt till innehållet och den digitala tekniken. Digital kompetens är så mycket mer än metoder och verktyg, det är ett förhållningssätt som vi behöver reflektera och diskutera. Det handlar om källkritik, etik, demokrati och om att minska de "digitala klyftorna" (Kress, 2003) som kan uppstå när olika grupper eller individer har olika möjlighet att erhålla och utveckla en digital kompetens. Vi måste rusta barnen så att de kan vara medskapare av framtiden. (Ur Förskole tidningen, av Skolverket, #6 årgång 42 2017)

 

Socialt: Barns handlingskompetens och delaktighet ökar när vi ser barnen som viktiga aktörer genom att deras åsikter och tanker respekteras genom att de är barnens perspektiv som får ligga till grund för utformningen och genomförandet av aktiviteterna (Kultti, 2016).  Barns sociala kompetens stimuleras och främjas genom förståelsen att samarbeta och kommunicera. Detta sker genom att lyssna på varandra, respektera varandras åsikter och tankar samt att alla ska känna sig delaktiga på ett jämlikt sätt (Kultti, Larsson, Ärlemalm-Hagsér och Pramling Samuelsson, 2016). Ärlemalm-Hagsér (2013) poängterar hur viktigt det är med meningsskapande för barns lärande genom att barnen får erfara delaktighet, samspel och kommunikation i förskolan mellan vuxna och barn men också mellan barn och barn. Miljön i förskolan skall vara inbjudande och innehållsrik för att utmana och stimulera varje barns lärande, lek och utveckling. Barns utveckling och lärande sker i interaktion med omgivningen i ett socialt samspel med både vuxna och andra barn i förskolans miljö. Leken har en stor betydelse för barns kommunikation, inlevelse och fantasi samt förmåga att lösa problem, samarbeta och utveckla den sociala kompetensen (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006).

 

Språk: Vygotskij (1999) anser att det är omgivningen som är avgörande för individens utveckling och insats. Det kallas för ett sociokulturellt synsätt, vilket betyder samspel och samarbete mellan människor, där människan kan utveckla sin tolkning om andra och sig själv. Liberg (Bjar och Liberg, 2003) skriver att barn lär sig språket genom att medverka i språkliga sammanhang. Samtalet är ett sätt att tillägna sig det sociala och språkliga sammanhang som krävs. I förskoleåldern bör samtalet äga rum i leken samt i barnens vardag. Vuxna, föräldrar och förskolepersonal är de viktigaste samtalspartnerna för barn i den här åldern. Det är viktigt att de får möjlighet att samtala om vad de gjort och sett för att de ska kunna utveckla språket. Det är viktigt att barn får känna sig delaktiga och berörda, då det är stor drivkraft för att utveckla språket, vilket även Dewey (1999) menar då han anser att barns egen aktivitet bildar ämnenas kärna. Det vill säga att den verkliga erfarenheten hör samman med mänsklig aktivitet, därav uttrycket ”learning by doing”. Det är inte själva resultatet som är viktigt utan vägen dit, med andra ord hur man utför uppgiften.

Fantasi, är en viktig motor för att få igång lek, skapande men också programmering. Att lära sig tänka utanför ramarna, där allt är möjligt skapar kreativa människor. Vygotskij skriver att. "Fantasin har en stor betydelse för utveckling och lärande". Barnen kommer att liksom Ruby få olika uppdrag som ska lösas. Alla sätt är bra och samarbete krävs. På så sätt hoppas vi kunna skapa goda, lustfyllda, spännande förutsättningar för lärande.

Vi utvärderar vår verksamhet löpande, när vi har planeringsmöten mm. Vår blogg är en form av utvärdering samt när vi avslutar projekt eller terminen skriver vi en utvärdering av verksamheten. Vi tycker det är viktigt att få in många olika reflektioner om hur det vi erbjudit på förskolan påverkat barnens inlärning. Därför önskar vi att både barn och vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen med tankar och kommentarer.

 

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, estetiska lärprocesser, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, motorik & hälsa och värdegrund.

Normkritiskt förhållningssätt och kulturell mångfald är något som ska prägla hela vår verksamhet och alla som vi möter på förskolan, vuxna som barn. Alla ska känna sig välkomna och delaktiga i vår verksamhet. Vi är olika och lika bra och olikheter ger oss ökad förståelse och nya kunskaper. För att främja detta använder vi oss av normkritisk litteratur, visar en mångfald genom bilder på avdelningen där alla ska känna att de kan identifiera sig men också se nya utmaningar.

Estetiska lärprocesser är något som vi erbjuder barnen varje dag. Vi har material tillgängligt anpassat efter ålder eller synligt så att barnen kan be om det. Vi använder oss av olika sätt att skapa i våra projekt arbeten, dels för att fördjupa kunskapen om lärobjektet men också för att prova på olika tekniker/material. Sång och dans, måla, lera, sand och vatten det finns många olika sätt att uttrycka sig.

Att lyfta flerspråkigheten i gruppen är roligt för alla barn. Vi använder oss av de dagliga rutinerna för att uppmärksamma olika språk och kanske lära oss nya ord. Vårt mål är att ge barnen ett rikt och djupt språk, med synonymer, motsatsord, ord på olika språk för att förstå ordens betydelse.

Hållbar utveckling och Grön flagg är som sagt en bit av vår verksamhet, denna termin fokuserar vi på olika material, sopsamlarmonsterna hjälper oss att förstå hur och varför vi ska sortera våra sopor, hygien och hälsa kommer också bli uppmärksammat på olika sätt. vi kommer att fortsätta att liksom förra läsåret ha våra temadagar med motorik och hälsa som fokus. Dessa var mycket uppskattade, roliga, utmanande och stärkte gemenskapen på hela FlugSvampen.

Genom att uppmärksamma vår integritetspolicy genom olika övningar samt att arbeta med den sociala och emotionella kompetensen skapar vi en gemensam värdegrund på förskolan. Vi läser kompisböcker och pratar om hur en bra kompis ska vara. Vi gör samarbetsövningar och leker i mindre grupper för att alla ska få känna delaktighet och inflytande över sin dag på förskolan.

 

 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

  • Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
  • Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnashavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: