Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristallen 2018/2019

Skapad 2018-08-30 10:35 i Sesterviksvägens förskola Orust kommun
Förskola
Om vär(l)den... och vad barnen upplever och vill veta mer om i sin närmiljö. Vi kommer att fortsätta med arbetet runt "havet - en hållbar miljö" i ett fördjupat projekt i samarbete med bl.a. Havets Hus.

Innehåll

Nulägesbeskrivning: Var är vi?

Beskriv barnens intressen, här tänker du/ni utifrån gruppens behov och pedagogens ansvar

Barnen har visat stort intresse för frågor som rör havet som hållbar miljö. Med utgångspunkt i barnens engagemang och vilja att göra skillnad i framtiden skulle vi vilja utveckla och fördjupa våra projekt om havet och marin pedagogik. Barnens fantastiska kreativa och innovativa idéer lovar gott för framtidens forskare! Vi är naturligtvis också nyfikna på hur barnens nuvarande intresse och engagemang påverkar deras kunskaper och värnande om havet i framtiden.

Vilka lärprocesser är barnen inne i just nu?

Vi kan se att de barn som arbetat med havet även inspirerar de nya barnen och tänker att vi kan använda oss av deras kunskaper för att komma vidare med projektet. Vi hoppas att kunna ha spännande workshops i strandmiljö tillsammans där barnen själva kan berätta och inspirera varandra. Vi strävar också efter ett ökat samarbete inom storarbetslaget där nya grupper kan skapas över avdelningarna.

Speciella behov att ta hänsyn till?

Vi arbetar för att hitta nya ingångar i projektet där även det pågående "läslyftet" ska rymmas och integreras på ett bra och naturligt sätt. Vi vill främja ett arbetssätt där barnens intressen är i fokus och ges många möjligheter till att undersöka och utforska hypoteser. Vi strävar efter en miljö där barnen upplever delaktighet och kan känna nyfikenhet och förundran inför olika saker de möter.

Material och miljöer

  • För att lyckas hålla projektet levande och erbjuda barnen ett stimulerande och utforskande lärande behöver vi skapa och utveckla inspirerande lärmiljöer där barnen kan utmanas på olika sätt.
  • Havet och stranden är en spännande miljö som erbjuder många lärtillfällen i en unik laborativ form. Barnen får möjlighet att utforska, upptäcka och skapa förståelse för ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö.
  • Vi vill gärna utveckla miljöer med återbruksmaterial och avkodade material för ökad kreativitet och utmaningar hos barnen. Vi ser att minskandet av tillrättalagda miljöer och leksaker skapar utrymme för innovationer och jämlikhet i lek och konstruktion. Det har en gynnsam inverkan för samarbetet mellan barnen då ingen har tolkningsföreträde utan processerna blir det viktiga. Det som bl.a.kännetecknar återbruksmaterial är mångfald och komplexitet vilket förhoppningsvis hjälper till att stärka allas värde och fräja olikhet.

Verksamhetens utvecklingsbehov

Vi vill arbeta för att förskolan ska vara en arena som aktivt samverkar med andra institutioner i samhället. Genom de ökade resurser vi kommer att få i samband med projektet "Den unga och havet" hoppas vi på sikt att kunna sprida och nå ut med barnens goda arbeten till andra grupper och förskolor. Med hjälp av aktörer som bl.a. Havets Hus hoppas vi kunna samarbeta med och bjuda in forskare för att ytterligare lyfta fram och visa på barnens forskning och hypoteser. Vi är övertygade om att barnen har kompetenser för att kunna delge sitt projekterande om havet till såväl andra barn som aktörer utanför förskolan.

Vi planerar för ett ökat samarbete för förskolornas fem-åringar genom projektet "Den unge och havet" med anslag från Hav- och Vattenmyndigheten under ht-18. Det ska bli spännande att följa barnens arbeten och hur de utvecklar intresset för forskning etc. Vi kommer att arbeta med intervjuer för att ta del av deras erfarenheter och kunskap men också för att hitta en gemensam frågeställning som vi kan utgå från. Barnen visar stort intresse för forskning och experiment och vi ser framemot workshop och studiebesök tillsammans med Havets Hus. Vi kommer också att kunna köpa in olika material till projektet som vattenkikare, håvar och webbägg.

Vi behöver också hitta strategier och nya sätt för ett ökat gemensamt arbete mellan Kristallen och Pärlan i storarbetslaget. Vi kommer att ge alla familjerna varsitt "uppdrag" att samla strandfynd som vi sedan tittar på och pratar om på förskolan tillsammans med barnen. Finns det något där som fångar barnens intresse och nyfikenhet som man kan bygga vidare på i projektet?

Våra mål: Vart ska vi?

Läroplansmålen:

Normer och värden

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Målkriterier: Utveckling pågår när varje barn visar förmåga till respekt och empati och förståelse för att olika val påverkar miljön och naturen runt omkring oss. Alla kan göra något! Tillsammans är vi starka. När vi ser att barnens kunskaper och idéer omsätts i vardagens händelser.

 

 

Utveckling och lärande

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av och tolka och samtala om dessa.

Målkriterier: Utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att kunna återberätta texter, visar intresse för att själva vilja uttrycka sig i text och bild, göra egna berättelser etc. Att öka förståelsen för den kommunikativa innebörden i olika uttryckssätt.

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Målkriterier: Utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och förhålla sig till olika perspektiv när det gäller hållbarhet etc. Utveckla känslan av att vara delaktig i något större, känna att man kan göra skillnad och påverka genom olika val. En positiv framtidstro är viktig.

 

Lpfö98 Rev. 2016

.

 

Barns inflytande

Lpfö98 Rev. 2016

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Målkriterier - utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att samspela och samarbeta med varandra. Att kunna lösa uppdrag tillsammans genom att förhandla och uppmärksamma sina kamraters synpunkter och komma fram till gemensamma lösningar. Att få leken att fungera genom att förhandla om regler etc och undvika avbrott p g a konflikter. När man är beredd att ge upp någonting av sig själv för att uppnå att leken flyter på. Samtala om klimat och ledarskap i barngruppen. Är det viktigt att bestämma? Hur kan man turas om?

 

Arbetssätt - genomförande: Hur gör vi?

Arbetssätt: Vi strävar efter att reflektera tillsammans på en metanivå för att se mönster och sammanhang i barnens projekterande. Vi observerar kontinuerligt för att fånga upp och uppmärksamma barnens frågor och intressen.

Barnen arbetar i basgrupper tillsammans med pedagogerna där man har möjlighet att hitta sina egna ingångar i projektet utifrån gruppens nyfikenheter och frågeställningar.

Det kan vara spännande att välja ut en specifik frågeställning att arbeta och utforska kring.

Den pedagogiska dokumentationen hjälper oss att ha en framåtsyftande inriktning i projektet och vi strävar efter att barnen ska vara delaktiga i dokumentationen i så hög utsträckning som möjligt.

 

 

Genomförande

I grunden handlar det om att hitta erbjudanden och möjligheter som ger bränsle åt barnens lust att fortsätta sitt utforskande och upptäcka nya saker. Nyfikenhet är motorn i barns utveckling och utgångspunkten i vårt arbete. Vårt uppdrag är att jobba på ett sätt som gör att barnen får behålla sin nyfikenhet. Vi är i vår tur nyfikna på barnens tankar, hypoteser och kompetenser som får dem att växa och utvecklas i ett meningsfullt sammanhang. Vårt utvecklingsarbete ska vara meningsfullt och spännande och ske i ett nära samspel med barnen. Miljön, den tredje pedagogen, ska vara inspirerande, lockande, utforskande, lärande och rolig för alla barn.

En pedagogisk dokumentation som bygger på barnens projekterande i ett framåtskridande syfte. Vi tänker att barnen ska ges möjligheter att vara delaktiga i dokumentationerna och att det är deras utforskande och lärande som är i fokus. Det är viktigt att det är barnens röster och berättelser som är synliga i dokumentationerna. Som verktyg och underlag för fotografering har vi iPads och mobiltelefoner som även barnen kan använda. Datorn och den digitala lärplattformen är också ett viktigt verktyg för dokumentation och för att nå ut till vårdnadshavare.

Dokumentationsmetoder

En pedagogisk dokumentation som bygger på barnens projekterande i ett framåtskridande syfte. Vi tänker att barnen ska ges möjligheter att vara delaktiga i dokumentationerna och att det är deras utforskande och lärande som är i fokus. Det är viktigt att det är barnens röster och berättelser som är synliga i dokumentationerna. Som verktyg och underlag för fotografering har vi iPads och mobiltelefoner som även barnen kan använda. Datorn och den digitala lärplattformen är också ett viktigt verktyg för dokumentation och för att nå ut till vårdnadshavare.

UTVÄRDERING - hur blev det?

 

 

Normer och värden

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Målkriterier: Utveckling pågår när varje barn visar förmåga till respekt och empati och förståelse för att olika val påverkar miljön och naturen runt omkring oss. Alla kan göra något! Tillsammans är vi starka. När vi ser att barnens kunskaper och idéer omsätts i vardagens händelser.

1. Har gruppen nått målen?

2. Finns skillnader mellan pojkar och flickor?

3. Vilka stödinsatser har ni behövt för att nå gruppens mål?

4. Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika?

5. Vad tror ni resultatet beror på?

 

 

Utveckling och lärande

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av och tolka och samtala om dessa.

Målkriterier: Utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att kunna återberätta texter, visar intresse för att själva vilja uttrycka sig i text och bild, göra egna berättelser etc. Att öka förståelsen för den kommunikativa innebörden i olika uttryckssätt.

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Målkriterier: Utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och förhålla sig till olika perspektiv när det gäller hållbarhet etc. Utveckla känslan av att vara delaktig i något större, känna att man kan göra skillnad och påverka genom olika val. En positiv framtidstro är viktig.

(Mål 1)

1. Har gruppen nått målen?

Barnen har visat stort intresse för böcker, speciellt med anknytning till projektet och kända folksagor. Vi har sett ett ökat intresse i samband med att vi utvecklat lärmiljöerna runt böcker och skapat en läs- och språkhörna där vi kunnat presentera böcker på ett mer lockande och tydligt sätt.

2. Finns skillnader mellan pojkar och flickor?

3. Vilka stödinsatser har ni behövt för att nå gruppens mål?

Vi har framför allt sett att fler barn har varit delaktiga i språkliga aktiviteter när vi förändrat den traditionella högläsningsstunden till att berätta kända folksagor som barnen kunnat vara med och dramatisera  på olika sätt. Vi har erbjudit barnen rekvisita till olika sagor så att de på egen hand kunnat spela teater och bearbeta texter.

4. Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika?

Det var spännande att ha boksamtal runt olika böcker och texter där barnen delade med sig av sina reflektioner

 

5. Vad tror ni resultatet beror på?

Läs- och berättarstunderna har istället för att bara vara rutinsituationer skapat möjligheter för alla barns delaktighet på ett inkluderande sätt. Vi har sett att flera barn visat intresse för läsa och berätta.

 

(Mål 2)

1. Har gruppen nått målen?

Vi har sett ett stort engagemang och empati gällande miljöfrågor och en vilja hos barnen att vara med och göra skillnad och påverka sin framtid. Det skulle vara spännande att se om barnens tidiga intresse har betydelse för om de i framtiden blir mer benägna att engagera sig i miljöfrågor.

2. Finns skillnader mellan pojkar och flickor?

Engagemanget är lika stort hos såväl pojkar som flickor.

3. Vilka stödinsatser har ni behövt för att nå gruppens mål?

Vi har haft den enorma fördelen att få ta del av ekonomiskt anslag från Hav- och Vattenmyndigheten, det skapade många möjligheter att utveckla vårt projekt på ett gynnsamt sätt.

4. Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika?

Att barnen känner att vi tar deras idéer och tankar på allvar och att vi tillsammans utgår från deras förslag för att komma vidare i deras processer. Vi hade t.ex. spännande samtal om återbruk, miljö och konsumtion vilket resulterade i att några barn var med och anordnade en alternativ julklappsutdelning där de tog med något hemifrån och bytte med varandra.

Vi upplever också en stor medvetenhet och förståelse när det gäller nedskräpning i havet. Barnen plockar alltid upp skräp som de hittar vilket även vårdnadshavare berättar om. Vi har arbetat med återvinning av t.ex. plast där barnen skapat och konstruerat nya saker av det som annars skulle ha slängts. Vi ser en begynnande förståelse för principen om hållbar utveckling då arbetet med återbruksmaterial öppnar för kreativitet och utforskande, en ökad medvetenhet om att återanvända saker och fokus på en hållbar utveckling och minskad konsumtion.

I arbetet med "Den unge och havet" skapades en projektgrupp med pedagoger från alla avdelningar vilket visade sig vara ett framgångskoncept för utveckling av projektet. Det gav utrymme för spännande diskussioner och inspiration. Workshopen med Havets Hus på hösten gav jättemycket uppslag till både barn och pedagoger och var ett väldigt uppskattat inslag. Vi fick bekanta oss med olika djur och även ta del av en utarbetad undervisning utifrån ett hållbart hav.

Vi fick också möjlighet att delta på en större konferens i samband med redovisning av projektet med Hav- och Vattenmyndigheten. Det var otroligt spännande och roligt att få vara med och sätta förskolan på kartan när det gäller miljöfrågor. Förskolans och barnens arbete fick stor uppmärksamhet på konferensen, och väckte nyfikenhet och intresse hos andra aktörer.

Det visade sig också vara gynnsamt att diskutera och reflektera över pågående processer i en projektgrupp bestående av en pedagog från varje berörd avdelning (Den unge och havet). Något att arbeta vidare med och ta med till nästa projekt!

5. Vad tror ni resultatet beror på?

Vi tror att frågorna har upplevts viktiga och att förskolan tar ställning för en hållbar miljö vilket också har visat sig i familjerna, då flera har berättat att de diskuterar hemma. Vi ser en stor vinst när hem och förskola integrerar i frågor. Dessutom ligger miljöfrågor verkligen i tiden på alla plan och förskolan är en av många arenor som tar "in världen" i verksamheten. Det skapar en trovärdighet och verksamhetens innehåll blir på riktigt, barnens tankar och funderingar blir tagna på allvar.

Det har också varit spännande att förskolan blivit en arena som interagerar med andra aktörer i samhället, som Havets Hus och Dykarskolan i Svanesund. Det gör att förskolan blir mer synlig och att barnen som medborgare också kan föra fram sina tankar och sitt arbete även utanför förskolan.

 

 

Barns inflytande

Lpfö98 Rev. 2016

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Målkriterier - utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att samspela och samarbeta med varandra. Att kunna lösa uppdrag tillsammans genom att förhandla och uppmärksamma sina kamraters synpunkter och komma fram till gemensamma lösningar. Att få leken att fungera genom att förhandla om regler etc och undvika avbrott p g a konflikter. När man är beredd att ge upp någonting av sig själv för att uppnå att leken flyter på. Samtala om klimat och ledarskap i barngruppen. Är det viktigt att bestämma? Hur kan man turas om?

1. Har gruppen nått målen?

2. Finns skillnader mellan pojkar och flickor?

3. Vilka stödinsatser har ni behövt för att nå gruppens mål?

4. Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika?

5. Vad tror ni resultatet beror på?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: