👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Politiska system och Sveriges styre

Skapad 2018-09-02 09:57 i Domnarvets skola Borlänge
Grundskola 7 – 9 Samhällskunskap
Under åtta veckor kommer vi att jobba med politiska system och Sveriges styre. Vi kommer att dela upp arbetet i två delar, första fyra veckorna kommer vi jobba med vad politik egentligen är, hur det påverkar oss i vardagen, hur du kan påverka och hur du dagligen påverkas. Vi kommer även arbeta med begrepp som statsskick, ideologier och partier. De sista fyra veckorna kommer vi jobba med bl.a. Sveriges styre, hur valen går till, Sveriges styre och EU.

Innehåll

Politiska system

Tidsplan:

V37-40

V37 Vad är politik? Övningar på lektion, Rädda Vårbacken! (s172-173)

V38 Demokrati och diktatur, övningar på lektion, Yttrandefrihet till varje pris? (s180)

V39 Statsskick, ideologier och partier, övningar på lektion, Ideologier Analysera och värdera (s192)

Material:

Två arbetshäften delas ut på lektionstid (frågehäfte finns även digitalt som bifogad uppgift)

Det här skall du kunna:

A.Vad är politik, demokrati, diktatur, statsskick, ideologier och partier (4v)

Examinationer och bedömning:

V 40 prov 1 Politik, demokrati och diktatur

1 okt 9B, 2 0kt 9A, 3 okt 9C

V 40 prov 2 Statsskick, ideologier och partier

4 okt 9BC, 5 okt 9A

Bedömning sker även formativt genom klassrumsdiskussion och samtal.

 

Centrala begrepp Vad är politik? (fetstilta begrepp bör prioriteras)

politik, aktörer, intressen, demokrati, grundlagar, rösträtt, representanter, regeringen, riksdagen, monarki, styrelseskick, fri- och rättigheter, ekonomi, skatt, kommun, landsting, budget, medborgerliga rättigheter,  makt, statsminister, valrörelsen, rösträtt, politiskt parti, intresseorganisation,  lobbying, budget, medborgare, stat, opinion, folkrörelser, majoritetsprincipen, rättssäkerhet, maktdelningsprincipen, representant, indirekt/representativ demokrati, direkt demokrati, folkomröstning, republik, diktatur, regim, teokrati, statsskick, statschef, monarki, republik, president, parlamentarism, presidentstyre, enhetsstat, förbundsstat, federal stat, emir, ideologi, utopi, ungdomsförbund, block, välfärd, sakfrågor, allmänna val

 

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Så här styrs Sverige

Tidsplan:

V41-45

V41-42 Vem skall besluta om vad, riksdag, regering, grundlagar och val (s 198-217), övning på lektion, Pengarna är slut (s198-199)

v42 Kommuner och landsting (s218-220), övning på lektion, kommunal service (s219)

v43 EU (s221-229), övning på lektion, Ideologier analysera och värdera (s192)

v45 Prov i två delar 

V 45 prov 1 Vem skall besluta om vad? Riksdag, regering, grundlagar, val, kommun och landsting

5 nov 9B, 6 nov 9A, 7 nov 9C

V 45 prov 2 EU

8 nov 9BC, 9 nov 9A

Material:

Två arbetshäften delas ut på lektionstid samt sammanfattning med centrala begrepp

Examinationer och bedömning:

Formativ bedömning på lektionstid, diskussioner samt skriftliga examinationer.

Centrala begrepp Så här styrs Sverige?

 

monarki, statschef, representanter, riksdagsledamöter, politiker, partier, demokrati, region, kommun landsting, EU, myndigheter, förvaltningar, maktdelningsprincipen, författning, grundlagar, Europakonventionen, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, censur, yttrandefrihetsgrundlagen
successionsordningen, medborgarna, majoriteten, allmänna val, Europaparlamentet, röstberättigad
landstings- eller regionfullmäktige, kommunfullmäktige, förtidsrösta, valsedlar, valkretsar, proportionella
mandat, utjämningsmandat, vågmästarroll, block, borgerliga, alliansen, talmannen, statsminister, koalitionsregering, minoritetsregering, majoritetsregering, samlingsregering, riksdag, regering,

propositioner, motioner, interpellationer, utskott, betänkanden, remiss, debatt, omröstning, offentlighetsprincipen, konstitutionsutskottet, statsråd, misstroendeförklaring, riksrevisionen
statsförvaltning, justitieombudsmannen, budgetpropositionen, ministrar, departement, offentlig förvaltning
centrala förvaltningsmyndigheter, länsstyrelser, landshövding, ministerstyre, kommunalskatt
kommunstyrelse, nämnder, län, landstings-/regionstyrelsen, Kol- och stålunionen, Romfördraget
fördrag, Europeiska gemenskapen (EG), de fyra friheterna, euro, Europeiska rådet, Europeiska kommissionen, Ministerrådet, EU-toppmöten, EU-kommissionär, lobbying

 

 




 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgifter

  • Uppgiftshäfte med tidsschema v37-41

  • Uppgiftshäfte med tidsschema v41-45

Matriser

Sh
Samhällskunskap

E
C
A
Samhällsstrukturer
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Undersöka strukturer i samhället
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Använda begrepp
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Påverka & påverkas
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Undersöka samhällsfrågor
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Värdera & uttrycka ståndpunkter
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Mänskliga rättigheter
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Minoriteters särställning & rättigheter
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Demokrati
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Information & källor
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.