Antika Grekland åk 7 v. 47 - 1 lektion v.48

För 3000 år sedan börjar historien om antikens Grekland. Det var
ett splittrat rike, där de många stadsstaterna så gott som alltid låg i krig med varandra.

Mycket av den grekiska kulturen lever kvar än idag i våra sagor
och sätt att uppleva kultur. Men Grekland var också föregångare
inom flera andra områden. Flera av våra viktigaste vetenskapliga
upptäckter kan tillskrivas de grekiska genierna, och idrotten som vi känner den idag härstammar från antikens Grekland.

Men kanske allra mest världsomvälvande var den form för politiskt styre som uppkom i antikens Grekland - demokratin. Än idag är demokratin det mest rättvisa sätt att styra ett land på som vi känner till. Antikens Grekland kollapsade slutligen, och Rom seglade upp som den nya regionala stormakten.

Grekernas storhetstid

Lärandemål för antika Grekland

• Du kan berätta om hur de grekiska stadsstaterna kom till, utvecklades och till slut uppgick i den hellenistiska rikena.
• Du kan berätta om Atens och Spartas styrelseskick och jämföra dem med varandra.
• Du kan berätta om vardagslivet i antika Grekland och jämföra med hur det är att leva idag.
• Du kan berätta om hellenismen och ge några exempel på hur hellenismen påverkar oss än idag.
• Du kan resonera och diskutera varför antika byggnader inspirerar moderna byggkonst.

Nyckelord att lära sig

geometri, grekiska gudar, religion, demokrati, vetenskap, filosofi, retorik Alexander den store, imperium,  hellenismen, polis, koloni, skönlitteratur, stadsstat, klass samhälle, olympiska spelen, krig, persisk kultur, romarriket

 

Textmaterial utifrån filmen Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid 

Filmlänk - sli.se

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=26&article=X 3701

 

Filosofi

Under antiken vill en del fortsatt beskåda världen ur ett perspektiv baserat på myter och gudarnas vilja, medan vissa lärda vill förstå den genom eftertanke. En förutsättning för det senare är ett noggrant studerande av naturen. De lärda nöjer sig inte längre med guda berättelser - de vill kunna se orsak och verkan och kunna fastställa naturlagar. Dessa nyfikna själar kallar sig för filosofer. Dessa ”vishetens vänner“ grundar den moderna vetenskapen.

 Vetenskap

Antikens lärda utformar de första världskartorna och upptäcker att jorden är klotformad. De uppfinner vattenpumpar och katapulter. Arkimedes formulerar hävstångslagarna och skapar därigenom förutsättningarna för mekaniken. Även geometrin och algebran är filosofernas verk.

 Demokratins födelse

Under 500-talet f. Kr. råder kris i stadsstaten Aten. Den enkla befolkningen reser sig mot kung och adel och kräver medbestämmanderätt i alla viktiga beslut. Införandet av folkförsamlingen markerar demokratins födelse. Endast män över 18 års ålder tillåts dock medverka.

 

Maktfördelning

Den rika adeln utövar stort inflytande över politiken. Samhällsklasserna köpmän, hantverkare och rika bönder utgör de lägre stående tjänstemännen. Övriga medborgare utgörs av daglönarna (statarna). Men samtliga medborgare får emellertid vara med och bestämma på folkförsamlingen - det som i slutändan betyder något är den enskildes röst. Det är majoriteten som bestämmer om en lag antas eller inte, och majoriteten består alltid av den enskilde medborgaren.

 

 Lagtavlor

Ingen tidigare stat har efterlämnat så många lagtavlor som de gamla grekerna - tusentals förordningar mejslade i sten. På detta sätt bevarades folkförsamlingens viktigaste beslut, vilka sedan placerades på offentliga platser.

 Lottdragning

Lottdragningen är en grundläggande princip inom den atenska demokratin. Samtliga Atens medborgare skulle vara likaberättigade och ha samma möjlighet att utöva ett offentligt ämbete. Endast mycket högt uppsatta poster, exempelvis militär befälhavare, omfattades inte av lotteriprincipen.

 Teater

Den grekiska teatern har sitt ursprung i religiösa riter. I samband med detta spelar kultiska danser till guden Dionysos ära en stor roll. De så kallade satyriska danserna utvecklas till det moderna dramat med sitt rollspel. Berättelserna stammar ursprungligen från myterna och handlar om konflikter som inte bara kan lösas av gudarna, utan även av människor.

 Alexander den Store

Alexander den store var en makedonisk kung som levde på 300-talet före Kristus. Han var en skicklig politiker och krigsherre och lyckades ena det splittrade Grekland och skapa ett imperium som sträckte sig från Egypten till Indien.

 Hellenismen

Under 300-talet f. Kr. skapar Alexander den Store, kung av Makedonien, ett grekiskt imperium som sträcker sig ända till Indien. Alexander lyckas göra språk och utbildning inhemsk i de erövrade länderna. Med Alexander inleds en ny epok – hellenismen.

 Rom tar över det grekiska arvet

Efter Alexanderrikets sammanbrott sprider det växande romerska riket den grekiska kulturen i Europa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgifter

Grekernas storhetstid - Frågor

Frågor att besvara utifrån filmen – Civilisationens födelse – Grekernas storhetstid V.47 + 1 lektion v. 48 1. Berätta vad du vet om de grekiska gudarna och gudinnorna utifrån filmen. 2. Ungefär 600 f.Kr. började modern vetenskap att utövas. Vilka är de kända vetenskapsmännen och upptäckterna från antiken? Och vad uppfann de? 3. Berätta vad du vet om demokratins födelse och vilka som fick rösta i antika Grekland, utifrån filmen. Vad betyder ordet demokrati? 4. Vad menas med begreppet slavekonomi? 5. Berätta om grekernas syn på människokroppen och idrotten. Hur har det påverkat vårt sätt att se på människokroppen och idrotten i vårt samhälle idag? Vilka idrotter utövar vi än idag? 6. Antikens Grekland bestod under lång tid av flera stadsstater, vad menas med det och vilka konsekvenser hade det för Grekland? 7. Ge exempel på vilka sätt antika Grekland gör sig påmint i våra liv idag? Vad finns kvar i vårat samhälle både lokalt och globalt?