Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Antika Grekland åk 7 v. 47 - 1 lektion v.48

Skapad 2018-09-03 13:11 i Domnarvets skola Borlänge
Arbetsmaterial antika Grekland
Grundskola 7 Historia
För 3000 år sedan börjar historien om antikens Grekland. Det var ett splittrat rike, där de många stadsstaterna så gott som alltid låg i krig med varandra. Mycket av den grekiska kulturen lever kvar än idag i våra sagor och sätt att uppleva kultur. Men Grekland var också föregångare inom flera andra områden. Flera av våra viktigaste vetenskapliga upptäckter kan tillskrivas de grekiska genierna, och idrotten som vi känner den idag härstammar från antikens Grekland. Men kanske allra mest världsomvälvande var den form för politiskt styre som uppkom i antikens Grekland - demokratin. Än idag är demokratin det mest rättvisa sätt att styra ett land på som vi känner till. Antikens Grekland kollapsade slutligen, och Rom seglade upp som den nya regionala stormakten.

Innehåll

Grekernas storhetstid

Lärandemål för antika Grekland

 

  • Du kan berätta om hur de grekiska stadsstaterna kom till, utvecklades och till slut uppgick i den hellenistiska rikena.
  • Du kan berätta om Atens och Spartas styrelseskick och jämföra dem med varandra.
  • Du kan berätta om vardagslivet i antika Grekland och jämföra med hur det är att leva idag.
  • Du kan berätta om hellenismen och ge några exempel på hur hellenismen påverkar oss än idag.
  • Du kan resonera och diskutera varför antika byggnader inspirerar moderna byggkonst.

 

Nyckelord att lära sig

geometri, grekiska gudar, religion, demokrati, vetenskap, filosofi, retorik Alexander den store, imperium,  hellenismen, polis, koloni, skönlitteratur, stadsstat, klass samhälle, olympiska spelen, krig, persisk kultur, romarriket

 

 

 

Textmaterial utifrån filmen Civilisationens födelse - Grekernas storhetstid 

 

Filmlänk - sli.se

https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=26&article=X 3701

 

Filosofi

Under antiken vill en del fortsatt beskåda världen ur ett perspektiv baserat på myter och gudarnas vilja, medan vissa lärda vill förstå den genom eftertanke. En förutsättning för det senare är ett noggrant studerande av naturen. De lärda nöjer sig inte längre med guda berättelser - de vill kunna se orsak och verkan och kunna fastställa naturlagar. Dessa nyfikna själar kallar sig för filosofer. Dessa ”vishetens vänner“ grundar den moderna vetenskapen.

 

 Vetenskap

Antikens lärda utformar de första världskartorna och upptäcker att jorden är klotformad. De uppfinner vattenpumpar och katapulter. Arkimedes formulerar hävstångslagarna och skapar därigenom förutsättningarna för mekaniken. Även geometrin och algebran är filosofernas verk.

 

 Demokratins födelse

Under 500-talet f. Kr. råder kris i stadsstaten Aten. Den enkla befolkningen reser sig mot kung och adel och kräver medbestämmanderätt i alla viktiga beslut. Införandet av folkförsamlingen markerar demokratins födelse. Endast män över 18 års ålder tillåts dock medverka.

 

 

Maktfördelning

Den rika adeln utövar stort inflytande över politiken. Samhällsklasserna köpmän, hantverkare och rika bönder utgör de lägre stående tjänstemännen. Övriga medborgare utgörs av daglönarna (statarna). Men samtliga medborgare får emellertid vara med och bestämma på folkförsamlingen - det som i slutändan betyder något är den enskildes röst. Det är majoriteten som bestämmer om en lag antas eller inte, och majoriteten består alltid av den enskilde medborgaren.

 

 

 Lagtavlor

Ingen tidigare stat har efterlämnat så många lagtavlor som de gamla grekerna - tusentals förordningar mejslade i sten. På detta sätt bevarades folkförsamlingens viktigaste beslut, vilka sedan placerades på offentliga platser.

 

 Lottdragning

Lottdragningen är en grundläggande princip inom den atenska demokratin. Samtliga Atens medborgare skulle vara likaberättigade och ha samma möjlighet att utöva ett offentligt ämbete. Endast mycket högt uppsatta poster, exempelvis militär befälhavare, omfattades inte av lotteriprincipen.

 

 Teater

Den grekiska teatern har sitt ursprung i religiösa riter. I samband med detta spelar kultiska danser till guden Dionysos ära en stor roll. De så kallade satyriska danserna utvecklas till det moderna dramat med sitt rollspel. Berättelserna stammar ursprungligen från myterna och handlar om konflikter som inte bara kan lösas av gudarna, utan även av människor.

 

 Alexander den Store

Alexander den store var en makedonisk kung som levde på 300-talet före Kristus. Han var en skicklig politiker och krigsherre och lyckades ena det splittrade Grekland och skapa ett imperium som sträckte sig från Egypten till Indien.

 

 Hellenismen

Under 300-talet f. Kr. skapar Alexander den Store, kung av Makedonien, ett grekiskt imperium som sträcker sig ända till Indien. Alexander lyckas göra språk och utbildning inhemsk i de erövrade länderna. Med Alexander inleds en ny epok – hellenismen.

 

 Rom tar över det grekiska arvet

Efter Alexanderrikets sammanbrott sprider det växande romerska riket den grekiska kulturen i Europa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgifter

  • Grekernas storhetstid - Frågor

Matriser

Hi
Historia, grundmatris

E
C
A
Tidsperioder
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Samhällsförändringar, levnadsvillkor & handlingar
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­mord.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
Villkor och värderingar
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Undersöka utvecklingslinjer
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa sam­band mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Fortsätta utvecklingslinjer
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Använda källmaterial
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och rela­tivt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under­ byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Historians användning
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
Historiska begrepp
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: