Demokrati och Mänskliga rättigheter samhällskunskap år 7

Ett arbetsområde i sh. Under arbetsområdet kommer du bland annat att arbeta med vad demokrati och diktatur innebär och vilka de mänskliga rättigheterna är, vad FN och andra organisationer gör för att främja de mänskliga rättigheterna, samt hur de mänskliga rättigheterna på många håll i världen kränks. Du tränar och visar din förmåga att använda begrepp, föra resonemang och argumentera.

Arbetssätt och undervisning

 

-gemensamma genomgångar

-textstudier

-informationssökning på nätet

-film
- diskussionsövningar_ läromedelstexter

annat lämpligt material

Du tränar framförallt på att använda begrepp, lära dig kännetecken för en demokrati respektive diktatur.

Visa vad du lärt dig

Din kunskap visar du genom att:
- du både muntligt och skriftligt i form av prov

Du gör det genom:

-Flera mindre uppgifter som bemöter de olika kunskapskraven

-Du kan visa både skriftligt och muntligt

Tidsram:

ca 5-6 v

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

• Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
• Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
• FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bakgrund och innehåll.
• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.
• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.