Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Utveckling och lärande, DaVinci - Björkris förskola Ht-18

Skapad 2018-09-13 10:29 i Björkris förskola Kungsbacka Förskola & Grundskola
Förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Björkris förskola

Innehåll

 

Nuläge - Var är vi?

Kartläggning, självvärdering och underlag       

Den barngrupp vi har nu är ny för oss. Dels har våra tidigare barn haft en sommar att utvecklas på och dels så har vi fått ett flertal nya barn. Vi måste därför lära känna barnen på nytt och hitta vart deras gemensamma nämnare finns, hur kan vi utmana och utveckla dessa barn, både individuellt och i grupp? Hur kan vi utnyttja dagen på bästa sätt?

Målformulering - Vart ska vi?

Uppdraget och målen

Att barnen

  • har hittat lärmiljöer på avdelningen där de blir inspirerade, utmanande och stimulerade.
  • har tillgång till lekmaterial som de finner inspirerande, utmanande och stimulerande.
  • få barnen att reflektera kring färger och former i sin närmiljö

Dokumentation i blogg 

  • hur gruppen utvecklas genom att använda detta lekmaterial eller hur lärmiljön kan utveckla dem

Dokumentation i lärlogg

  • hur barnet utvecklas genom att använda ett lekmaterial eller en viss lärmiljö.

Strategier - Hur gör vi?

Planera, erfara, pröva, observera och dokumentera - koppla till forskning och beprövad erfarenhet ( utifrån barngruppens behov, intressen och erfarenheter ).

Metoder:

 Vi kommer att försöka använda hela dagens olika möjligheter till att utmana barnen på olika sätt och lärmiljön på avdelningen

Vi kommer att arbete med så kallade SMARTA mål;

S = specifikt, ett tydligt och konkret mål

M= mätbart en tydlig målbild, vad är det vi vill uppnå?

A= accepterat, vi vill alla i barngruppen göra detta 

R= realistisk, är det realistiskt att kunna uppnå detta?

T= tidsbestämt, så här länge ska vi jobba med detta innan vi utvärderar och går vidare.

 

Årstiderna och färg och form:

Barnen har visat intresse för vilka färger de olika babblarna har och vid flertal tillfällen suttit och målat och tex sagt röd som Babba osv.Vi kommer att följa årstiderna med barnen för att se tillsammans reflektera och samtala kring vad som händer ute de olika årstiderna.

Eftersom barnen har varit väldigt intresserade av färger och just nu under hösten erbjuder naturen mängd färger som är lätta att samtala om. Tillsammans med barnen kommer vi skapa en temavägg där vi kommer bygga upp ett landskap som speglar den årstid som är ute.

Under fyra veckor (v41-44) kommer vi att arbeta med löv på  olika sätt för att få barnen att reflektera kring vilka olika färger löven har och vart de kommer ifrån. Vi kommer samla in löv utifrån som vi limmar upp på en gemensam temavägg på avdelningen. Vi kommer även skapa löv på olika sätt.

Vi kommer även under två veckor (v43-44)  testa att se hur barnens intresse för former är, detta genom att skapa olikformade namnskyltar vid barnens matplatser. Skyltarna kommer ha formerna hjärta, stjärna, fyrkant, oval, cirkel och trekant. De kommer även ha olika färger och en babblare i samma färg. Genom att införa former på ett så här lustfyllt sätt hoppas vi att barnens intresse för former i närmiljön kommer att öka. Förhoppningen är att de kommer att börja hitta former så som de nu hittar färger i sin närmiljö.

V 45 och 46 kommer vi arbeta med målen former och hur kroppen påverkas av kyla.

Formerna kommer vi att gå vidare med genom att använda oss av Formmonstret, ett monster som gillar att äta olika former och kan ge barnen i uppdrag att hitta de former som monstret vill ha. Dessutom kan vi gå på formjakt i vår närmiljö, vad finns det för former runt omkring oss? Vad har smörgåsarna för former osv. Det mål vi strävar emot är att barnen känner igen och kan namnen på några av de former vi använder oss av, dvs hjärta, stjärna, fyrkant, oval, cirkel och trekant. Detta kommer vi att testa genom att de får mata Formmonstret med de olika formerna. Vi kommer också observera om de hittar i närmiljön.

Kylan och hur den påverkar kroppen kommer vi att använda oss av Babblarna i form av Diddi som har trillat i lövhögen, det är bara benen som sticker upp på Diddi. Eftersom Diddi inte har några kläder kommer hen bli kall och sakta förvandlas till Sissi som är gjord av is. Vi kommer även att arbeta med Babba som vill följa med barnen ut och leka. Då måste Babba ha på sig kläder, vilka kläder behövs och varför, här kommer vi göra en Puppet Pal där barnen får klä på Babba. Vi kommer att testa om de fått en förståelse för hur kylan påverkar kroppen genom att reflektera tillsammans när vi gör Puppet Palsfilmen och kanske göra något mer konkret som att låtsas gå ut utan kläder för att se reaktionerna när orden inte räcker till. 

V 47 och 48

Arbeta med prepositioner och följdordning, detta dels för att underlätta instruktioner och förståelsen kring dessa. Målet är att barnen ska kunna ta en instruktion och placera Babblare så som vi instruerar, tex kan du lägga Diddi i sängen, kan du ställa Bobbo på taket, kan först ge mig Sissi. 

Vi kommer mäta kunskapen genom att först göra en aktivitet tillsammans med barnen och sedan efter en veckas arbete testa samma aktivitet igen och se om de utvecklat en större förståelse.

Vetenskaplig grund

Naturvetenskap:

Anna Backman forskar vid Göteborgs Universitet om naturvetenskap i förskolan. Hon säger att arbeta med naturvetenskap i förskolan är att synliggöra naturvetenskap och teknik i det som barnen redan gör och upplever. Det handlar alltså inte om att introducera en massa nya experiment i första hand, utan att sätta ord på vad barnen upplever och gör i sin vardag. Det kan handla om att tala om vattnets faser när regnet faller som snö, eller att prata om friktion i rutschkanan.

En annan väg att gå enligt Backman är att få barnen intresserade av att utforska mer, exempelvis genom att ställa undersökningsbara frågor:

Vad händer om du häller sand på rutschkanan – går det snabbare eller långsammare då? Kan ni hitta på en lösning för att bevara snön så den inte smälter? Finns det fler sätt att bevara snö på? Hur kan man med en ficklampa göra skuggor långa? Hur gör man skuggorna korta?

Skapande:

Den estetiska upplevelsen är emotionellt viktig enligt Brit Paulsen i sin bok "Estetik i förskolan", det barnen inte kan ta fasta på med ord kan kallas en estetisk upplevelse. Det är pedagogernas uppgift att skapa förutsättningar för att barnen ska kunna ta del av dessa upplevelser.

Ulla Wiklund skriver i "När kulturen knackar på skolans dörr" att ett estetiskt förhållningssätt är att tillåta många olika sätt att lära sig på och låta de lärande vara delaktiga i. Här ska det skapas utrymme för den att den lärande ska kunna gestalta sitt eget lärande och erfarenheter genom de estetiska uttrycksmedlen. Detta ger tid till att reflektera och bearbeta det stoff som ska läras in. 

I boken "Att lära barn skapa" skriver Rob Barns att barn med hjälp av bildskapande kan tolka och assimilera det som de har upplevt. Barnes nämner att barn kan känna sig osäkra när det gäller det kreativa tänkandet, men att ur osäkerheten kan sedan ett självförtroende växa fram när man arbetar kreativt med barn, där sedan barnet kan överraska med sina skapelser. Men som lärare måste man skapa bästa möjliga miljöer för deras kreativa tänkande

 

 

 

 

Analys - Hur blev det?

11/10 Att arbeta med årstiderna och just nu hösten har fångat barnens intresse, de vill gärna samla mer löv, samtala om färgerna och titta på igelkotten som sover. Vår upplevelse är att barnen är väldigt stolta över väggen de skapat och det har öppnat en kreativ ådra hos dem och de vill inte sluta skapa. Det ger också ett samtal kring utgången och en ökad motivation till att gå ut, ska vi samla mer löv, vilka färger kan vi hitta ute idag osv. Samlingarna kring hästen, kon, grisen och fåret som fryser har fått barnen att vilja ha sin mössa, sin jacka osv, och skapat en lustfylld stämning kring påklädnaden.

1/11 Skapandet, samlandet och samtalen kring lövens färger har varit mycket lustfyllt. Barnen har varit väldigt ivriga att få skapa, måla, samla och klistra löv. När vi samtalar kring var löven kommer ifrån och hur träden ser olika ut så tappas intresset snabbt. Men det kanske måste upprepas även inomhus, ute är en svår plats att samla en grupp när det är andra barngrupper ute samtidig. När barnen skapade de sista löven och både fick välja färg på pappret och vilken form lövet skulle ha uppkom ett nytt intresse hos några av barnen, hur olika löv ser ut. De såg tydligt att vi använde samma färger gul och rött men att löven blev olika ändå. Det kan ha med vårt andra mål med former att göra att de uppmärksammade detta. Förutom de olika formerna och att löven trillar ner från träden känns ämnet ganska mättat. Barnen hittar färger på allt och behöver inte utmanas mer i detta för att komma vidare med nya färger. Däremot visar de stor lust för formerna och finner olika former i sin närmiljö. Här finns mycket att arbeta med och utmana i! 

När det kommer till årstiden så börjar det bli påtagligt kallare ute och det känns rätt att samtala om kylan och hur den påverkar vår kropp.

19/11 Kunskapen om formernas namn var väldigt begränsade i gruppen till den form som barnen själva hade vid sin plats. Vi har under veckorna arbetat mer med formerna genom att benämna de olika former som barnen hittat i sin närmiljö. Dessa har dokumenterats i ett veckobrev, det ska bli intressant att se om namnkunskapen har ökat efter detta arbete. Nyhetens behag kring formerna har mättats av litegrann och de pratar inte lika mycket om former längre som tidigare. Arbetet med Diddi och Babba har tagit överhand, och de pratar mer om vad Babba har eller inte har på sig, om Babba ska klä av sig eller klä på sig. Genom att arbeta med Babba och hur hen klär på sig har barnens intresse för att klä på sig själva ökat. Det känns som ett bra tillfälle att ta detta i akt och spinna vidare på det intresset. Fokus kommer att gå från vad som händer med kroppen när den blir kall till att kunna klä på sig själv och därmed stärka sin självkänsla. När vi spelade in PuppetPals filmerna tillsammans med barnen hade de full koll på vad de olika plaggen heter och vart de ska sitta. 

3/12 arbetet med prepositionerna blev aldrig riktigt som det var tänkt, detta pga många olika faktorer. Tanken med prepositionerna kom inte direkt ifrån barnen utan var något som blev beslutat för att kunna uppfylla utomstående krav. Att det då blev just det här målet som vi inte strävade mot visar vikten av att ha med barngruppens intresse när fokusområden väljs ut.

 

Nyläge - Vart är vi nu?

11/10 Vi kommer låta barnen skapa mer och på flera olika sätt. Måla med vattenfärger för att samtala om de olika färgerna som finns på löven, tex varför har vi inte med blått.

1/11 Vi går vidare med två nya smarta mål ett angående former och ett angående kyla och hur det påverkar vår kropp.

19/11 Fortsätta inventeringen kring barnens kunskap om formernas namn. Gå vidare med att träna påklädning, självständighet och att hjälpa varandra. Vi kommer även att träna prepositioner, sätta skon på foten, ha tröjan under jackan och även följdtal ta på byxorna först sen skorna.

 

 

Avstämning Vt-18

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: