Normer och värden, Da Vinci - Björkris förskola Ht-18

Systematiskt kvalitetsarbete Björkris förskola

 

Nuläge - Var är vi?

Kartläggning, självvärdering och underlag       

Normer och värden handlar för oss om bemötandet av barnen, vi arbetar kontinuerligt med vårt bemötande genom relationell pedagogik. Relationell pedagogik innebär att vi i relation med barnen hjälper dem att utvecklas genom att använda tre olika stöd. Dessa stöden är emotionellt stöd; jag vet att du duger och att du kan, kognitivt stöd; jag är här för att hjälpa dig förstå samt socialt stöd; vi ska göra det här tillsammans. 

Vår värdegrund är att barn är små kompetenta personer, de ska behandlas med respekt och lyhördhet. Vi finns som verktyg för dem så att de kan utvecklas och utmanas att bli självständiga individer med stark självkänsla, empati och omtanke. 

Huvudmålet på förskolan detta läsår är genus så vi kommer att observera vårt eget bemötande av barnen, planerandet av lärmiljön och material val ur ett genusperspektiv.

Målformulering - Vart ska vi?

Uppdraget och målen

• skapa respekt och tolerans för varandra
• turtagning
• skapa mötesplatser för barnen i lärmiljöerna
• vi vill skapa en miljö där barnen kan utvecklas som de vill och inte bli begränsade/styrda av sitt kön
• skapa en förståelse för olika känslor

Strategier - Hur gör vi?

Planera, erfara, pröva, observera och dokumentera - koppla till forskning och beprövad erfarenhet ( utifrån barngruppens behov, intressen och erfarenheter ).

Rutinsituationer som tex matsituationen, påklädning i tamburen är bra tillfälle att träna att vänta på sin tur, hjälpa varandra och för oss att observera vårt bemötande ur ett genusperspektiv.

Vi tar stöd i vårt genusarbete bland annat utifrån boken Modiga prinsessor & ömsinta killar av Britta Olofsson. Olofsson skriver att det finns fyra utgångspunkter i en genusmedveten pedagogik:

• Vi ska tillföra, inte ta ifrån
• Vi ska möta barnen där de befinner sig
• Vi ska fokusera på det positiva och förstärka det
• Vi ska göra inlärningen lustfylld och effektiv genom att använda oss av leken.

Att tillföra istället för att ta ifrån innebär att vi inte tar bort dockor från flickor och bilar från pojkar, utan tvärtemot tillför dockor och bilar till både flickor och pojkar. Så att barnen får fler färger på sin palett när de utformar sin personlighet. I detta arbete hjälper vi killar att bryta negativa hierarkier, ger dem större närhet och ett känslospråk och vi hjälper flickorna att få mer mod, tuffhet, stolthet och självförtroende.

Att möta barnen där de befinner sig och utgå från deras lekar, intressen och erfarenheter når vi de bästa pedagogiska resultaten så länge vi vet vad vi vill att de ska lära och vilka mål vi vill att de ska nå. Vi ser hur barnen hittar vänner utifrån sina intressen och inte utifrån kön eller ålder.

Vi kommer inte kritisera barnen då de uppträder enligt stereotypa könsmönster utan istället fokusera och förstärka när de vågar överskrida gränserna.

Genom leken kommer vi tillåta barnen att testa sina gränser och på lustfyllt sätt utmana dem i deras utveckling.

Vi försöker skapa en miljö som inspirerar till att tala om känslor, läsa böcker och dramatisera dem för att öka barnens ordförråd och förståelse för de olika känslorna både hos sig själv och andra. 

E. Jerlang (Psykologiska teorier) och E.Johansson (Små barns etik) skriver i sina studier att vara social innebär att ha inlevelse i andra och förståelse för andra. Att vara empatisk är att förstå den andras känslor och kunna stödja hen genom handling, tex trösta, ge en kram, hjälpa etc.

Genom att sätta upp barnens egna goda exempel på väggarna hoppas vi på att skapa en miljö som inspirerar till att hjälpa varandra mer.

Enligt M.D. Liebermanns mfl studie ”Subjective Responses to Emotional Stimuli During Labeling, Reappraisal, and Distraction hör en nedsatt förmåga att tala om känslor ihop med nedsatt kontroll över känslorna och vice versa. När barnen kan tala om sina känslor och sätta ord på dem är de inte arga eller sårade under lika lång tid. När inte orden finns är det ingen skillnad mellan handling och känsla för barnen.

Daniel J. Siegel och Tina Payne Bryson skriver i boken "The whole-brain Child" att forskning har visat, att om barnen lär sig att sätta ord på sina känslor och hantera dem så ökar deras chans mycket till att bli lyckliga när de är vuxna. De förespråkar att barnen ska lära sig att namnge känslan för att tämja den; för den högra hjärnans görande blir till den vänstra sidans berättande, be den vänstra hjärnan om hjälp med ord så det går att lugna känslostormen och den kroppsliga spänningen. Omfamna istället för att agera utåt, få barnen att tänka och lyssna istället för att agera instinktivt. Flytta det eller förlora det: använd fysisk aktivitet för att förändra barnets känslotillstånd. Låt känslan gå över, guida barnet genom känslan när de fastnat i den och hjälp dem att förstå att känslor kommer och går. SIFT, hjälp barnet att upptäcka de upplevelser (sensations), bilder (images), känslor (feelings) och tankar (thoughts) som finns inom dem för att kunna göra bättre beslut och bli mer flexibla. Skapa kontakt genom konflikt, använd turbulensen för att skapa empati och därmed större social kompetens.

Ronny Lundström skriver i sin rapport om att vi förväntar oss att flickor mer frekvent ska reagera med ledsamhet och att pojkar ska reagera mer frekvent med ilska. Vi tar till oss av denna forskning och försöker motverka vårt tolkande av barnens känslor.

I boken Förskolans yngsta barn - perspektiv på omsorg, lärande och lek skriver Pramling Samuelsson och Jonsson att en positiv självkänsla hos barn förstärks successict i takt med att de ofta upplever att de lyckas. Detta leder i sin tur till en inre känsla av kontroll och tro på att de lönar sig att försöka.

Vecka 47 och 48 kommer vi att fokusera på påklädning och att barnen ska klä på sig själva. Detta för att arbeta mer med barnens självkänsla och tillit till den egna förmågan. Detta utifrån SMARTA mål:

S= öka barnens självkänsla och tillit till den egna förmågan

M= Ta kort när de klär på sig och reflektera med dem kring dessa kort och poängtera att de kan och på detta sätt öka deras självkänsla, känslan av oberoende och tillit till den egna förmågan.  Detta "mäts" genom att se hur nöjda och glada de blir efter att ha klätt på sig eller försökt att klä på sig.

A= barnen har ett starkt intresse för att klä på sig genom att vi tidigare reflekterat kring vad som händer om man inte har kläder på sig ute när det är kallt (Diddi/Sissi) och vi har arbetat på olika sätt med Babba och hur hen klär på sig kläder .

R= målet är realistiskt genom att alla barn utmanas utifrån sin kompetens och proximala utvecklingszon.

T=  under två veckor

Dokumentation i bloggen

• hur arbetet fortskrider i verksamheten

Dokumentation i lärloggen

• hur barnet är en vän
• hur ser de olika känslorna ut

Analys - Hur blev det?

Reflektera, värdera, analysera och nytt avstamp

26/10 Arbetet med de olika känslorna och babblarna har verkligen gjort ett avtryck hos både barngruppen och hos oss. Barnen pratar dagligen om de olika känslorna som babblarna har och visar med sin kroppsspråk, mimik och ord hur babblarna känner sig. Detta har varit ett bra verktyg för oss när någon blivit ledsen, istället för att som Ronny Lundström skriver i sin rapport utgå ifrån att pojkarna är arga och flickorna ledsna kan vi fråga barnen, är du arg som Bobbo eller ledsen som Diddi? Barnen kan även uttrycka sina känslor för varandra genom att använda babblarna, tex nu jag arg Bobbo! när någon kompis gör något som inte uppskattas.

Bilderna på barnen när de hjälper varandra eller är en god vän får också kommentarer då och då, men har inte gett ett så stort inflytande som vi hoppats på. Kanske borde vi koppla ihop bilderna där de gör snälla saker mot varandra med känslorna, nu blir Pelle glad när Lisa hjälper honom med pusslet eller det kändes bra och gjorde Lisa glad när Pelle tröstade henne.

3/12 Nu när vi arbetat mer med på och avklädning med barnen märks det hur nöjda de är med att lyckas. Efter varje av- och/eller påklädning så är det vanligt att de kommenterar med Kan själv! och detta med stora leenden i ansiktet. Att känna sig stor och att lyckas med uppgiften har skapat en positiv anda som smittar av sig till andra tillfällen som att äta med bestick, hämta saker osv. Vi har tillsammans skapat en ny rutin vid blöjbytena och toalettsituationen som är väldigt positiv och som vi kommer hålla fast vid.

Nuläge - Var är vi nu?

Avstämning Ht-18

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,