Skolbanken Logo
Skolbanken

Åldrar:

2 - 3

pippigruppen kobben

Frötuna förskola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 24 oktober 2018

På Kobben har vi dragit igång ett projekt som vi kallar Kraft och Rörelse. Vi utforskar tillsammans de olika begreppen och allt vad det innebär! I pippigruppen är: Anna Lm, Adeline, Thea, Lias, Viggo, Felicia.

Projektinriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett bestämt innehåll. Vi väljer projekt utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier och intressen. För oss är det viktigt att barnen får känna att deras tankar och teorier tas på allvar och det som de uttrycker är viktigt och intressant. Tillsammans med barnen söker vi svar på deras frågor. Det är utforskandet i sig som är viktiga, inte enbart svaret. 

 

Vad?

Vi utforskar Kraft och Rörelse och kommer komma i kontakt med olika ämnesområden, så som fysik, matematik och naturvetenskap.

I pippigruppen har vi jobbat lite med blåbär. Vi hette först blåbärsgruppen men kom in på ett nytt spår. 

Vi har tagit fasta vid kraft genom styrka. Pippi är stark. Hur ser man ut när man är stark, vad betyder stark, kan man vara stark på olika vis. Barnen visade sina muskler och kommenterade att deras pappor var starka.

Vi ritade av ett av barnen som fick lägga sig på golvet och vara stark som pappa. Alla barnen hjälpes åt att rita av barnet. Sedan färglade vi. Vi fick även in lite lära om kroppen i samma veva då vi pratade om vad gubben vi just gjort behövde. Ögon, näsa mun och hår tyckte barnen var viktigt. 

Vid ett annat tillfälle pratade vi om Pippi och såg en liten film. Oj hon kunde lyfta hästen. Vi målade egna lilla gubben som våran starka gubbe sedan fick bära på sina armar. 

Vi pratade också om Pippi ifall hon var något annat än bara stark. 

Detta kom dom på när dom tänkte på Pippi: busig, snäll, kompis,pannkaka,tokig,stark,lilla gubben,kling och klang,tofsar,pengar,villa villerkulla.

vi har också provat kraft genom rörelse. Vi gick till skolgården och provade gungorna och rutschkanan. 

Pippi gruppen har även utforskat skogen vid ett flertal tillfällen. Det uppskattas mycket av barnen. Dom kämpar på över stubbar och snår. Det mest spännande på promenaderna har varit att få stå vid viltstängslet och titta på bilarna. Ord som STOR, FORT, LÅTER, LASTBIL, MÅNGA osv har dykt upp i samband med det.

idag fick vi besök i skogen. Pippi och lilla gubben kom på besök. Dom hade packat med sig en bok och en boll till oss. Pippi undrade hur vi skulle kunna få bollen att rulla. Idag löste barnen det genom att sparka på bollen. Vi ska undersöka detta vidare för att se om barnen kommer på fler lösningar. Sen läste vi om Pippi och starke adolf. Vi såg att starka adolf kunde lyfta tunga saker. Det Kan han för att han har muskler.

Men vi såg även att Pippi inte har så stora muskler, men är stark ändå? Hur kan det komma sig? Det funderar vi vidare på.

Kan man lyfta tunga saker utan att ha stora muskler? Hur gör man då? Behöver man ta hjälp av något? 

Reflektion: Ett barn som försvinner på gården i den ”stora” gruppen har blommat ut i den mindre gruppen. Speciellt i skogen. Barnet är i vanliga fall tillbakadraget och nästan aldrig vill vara med i lek eller aktiviteter i full barngrupp. I projektgruppen så pratar och busar och skrattar barnet. Hur kan vi stärka detta framsteg även i den stora gruppen? 

 

Idag tittade vi på en filmsnutt om Pippi och starkeadolf. Alla barnen började visa sina muskler så fort ordet stark nämndes. Starkeadolf är stark. Han blir ledsen sa barnen. Pippi är jättestark. Pippi dum mot starkeadolf. Han blir glad sen. Vi pratade då om hur man kan göra någon glad som man först gjort ledsen. Krama sa barnen. Kompis, inte slåss, klappa, tyckte dom också att man kunde göra. 

Jag frågade barnen vad man kan göra om man är ledsen och inte vill. Ett av barnen sa STOPP och visade handen. Då gjorde de andra barnen lika dant. Jag frågade om dom tyckte att starke adolf skulle ha sagt stopp? Dom var först lite osäkra men sen visade dom stopp handen. 

Sen tittade vi på en snutt när Pippi dansar och försökte dansa lika dant. Det blev en vild dans som alla barnen deltog i. 

Jag slog på kameraläget och barnen kunde titta på sig själva på väggen genom projektorn. Titta jag... utbrast barnen och pekade på sig själva när dom rörde sig. Vissa barn ville titta genom lärplatta och undrade då varför dom försvann från väggen. 

 

 

 

 

 

Varför?

 

Syftet är att låta barnen utforska sin omvärld på ettt lekfullt och lärorikt sätt, genom kraft och rörelse. 

Pippi är en figur som de flesta barn känner till. Det är en bekant figur. Genom att hon är stark så får man även in kraft på det viset. 

Vi har även fått in hur man kan vara en bra kompis, STOPP handen, Pippi är ju både snäll, men även lite busig. Är hon alltid en bra kompis?

 

Vem/vilka?

 

Vi pedagoger och barn kommer tillsammans utforska de olika begreppen, vi lägger stor vikt att som pedagoger vara medforskare tillsammans med barnen i deras lärande och utveckling! 

 

Hur?

Vi arbetar i tre fasta mindre grupper.

Gruppernas namn:

Bamsegruppen, 

Pippi gruppen

spökgruppen

vi låter barnen, med stöttning av den vuxna få utforma kraft och rörelse på olika vis. 

 

FORTSATT PLANERING VIDARE

Läsa Pippi böcker

Jag har hittat Pippi kappsäck, en pippidocka och lilla gubben docka. Tänkte ha kappsäcken som dagens happening när man öppnar den och att alltid Pippi ligger där i med ett uppdrag...

tex göra en bana i skogen som en boll kan rulla i, göra en hinderbana, kanske utgå ifrån orden som barnen kom på när dom tänkte på Pippi, dansa som Pippi, prova olika tyngder mm. Måla mjölkpaketskorkar till guldpengar. Kan använda dom till att lägga ut för att kolla barnets längd, hur många år barnet är eller bara att ha att räkna med.

 

 

 


Läroplanskopplingar

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback