Aktionsforskningsfråga Havsanemonen Laxön

PPF för aktionsforskningsfråga.

Akt 

Kartläggning 

Havsanemonens barngrupp består av 20 barn i åldern 2-5 åt varav 13 pojkar och 7 flickor. I barngruppen finns 3 barn med annat modersmål än svenska och  6 barn som är flerspråkiga. Vi flera barn med stort rörelsebehov och varierade inlärningsstilar. Vi vill hitta undervisningsstrategier som fungerar utomhus riktade mot planerade målstyrda processer. Vi upplever att vi har i förhållande till barngruppens storlek trånga lokaler med bristfällig ventilation och ljudmiljö och har därför valt att dela upp barngruppen.  Utifrån bedrövad erfarenhet och forskning  vill vi pedagoger utveckla och utmana oss i att undervisa utomhus och därmed skapa förutsättningar för barns hälsan, motoriska motoriska utvecklingar, koncentrationsförmåga, sinnliga upplevelser och varierat lärande. Det vi lär inne kan vi också göra ute. 

Vårt val av projekt är utifrån barnens intresse och frågeställningar är ”Magiska kroppen och fiffiga knoppen”. Där vill vi ge barnen möjlighet att lära, dokumentera och reflektera.

 

 

Syfte

Vi pedagoger ska känna tilltro till vår förmåga att undervisa utomhus så att det blir ett naturligt val. Vi behöver också kunskap i allemansrätten, växter, djur och natur.  Vi behöver utveckla vår förmåga att hantera barngrupper under olika omständigheter i en utvidgad lärmiljö. Detta kan vara olika väderförhållande eller ”störmoment” såsom en lastbil eller en gråsugga.  

Vi vill skapa möjligheter för barnen att lära i samverkan mellan ”Kropp och knopp”. 

Aktionsfråga

Hur kan vi skapa planerade undervisningssituationer  i utemiljön kopplad till projektet?

 

Läroplanens mål 

Figurmål:

Förskollärare ska ansvara för

• att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen

– ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,

Bakgrundsmål:

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

-utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. 

-utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att väna om sin hälsa och sitt välbefinnande. 

 

Konkretisering av målen

Vi vill skapa situationer utomhus där barnen ges möjlighet att möta varierad undervisning med kreativa lärprocesser tex regellekar, estetisk lärande och möjlighet att utforska. 

 

Lpfö 2:1 Differentiering (vad behöver göras olika)

När vi arbetar med projektet  vill vi dela upp barnen i smågrupper. Detta för att kunna möta barnen på deras utvecklingsnivå, och för att barnet ska få större utrymme i en mindre grupp. Det är också lättare för pedagogen att se det enskilda barnets förändrande kunnande. Genom att arbeta på detta sätt skapar vi förutsättningar för att barnen ska upptäcka fördelen med olikheter och att lära av varandra.

När vi planerar vår undervisning har vi Plan mot kränkande behandling i åtanke.

Vi ser utomhusmiljön som en könsneutral mötesplats som ger barnen samma förutsättningar. 

 

Lpfö 2:6 Genomförande/ Process Aktioner

Aktion 1.

Pedagogerna fördjupar sig i ett kapitel ur boken Utomhuspedagogik som kunskapskälla, Närmiljö blir lärmiljö. Kap 1 Uterummet- Ett mäktigt klassrum med många möjligheter. Skrivet av Anders Szczepanski. 2007

Vi läser även en C uppsats ifrån Linneuniversitetet Undervisning utomhus i förskolan av Petra Homell Nielsen. Ht 2017.

Aktion 2.

Barnen får riktad undervisningpå förskolans gård som är kopplat till projektet om kroppen

Aktion 3. 

Vi skapar undervisning i närmiljön i samarbete med Sjöstjärnan kopplat till projektet.

Aktion 4. 

Vi skapar förändring i lärmiljön på neregården tex en undervisningsplats. Språkdusch

Vilka förutsättningar ger vi för att barnen ska få utforska/ förstå/uppleva/lära? (ex litteratur, lärmiljön, material etc.)

Vilka aktioner ska ni göra. Vilka undervisningssituationer behöver planeras för?

Vilka verktyg ska ni använda? (loggbok, film, reflektionsprotokoll, lärplatta etc.)

Vad behövs i lärmiljön?

Vad ska dokumenteras?

Hur ska dokumentationen genomföras?

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet?)

Lpfö 2:6 Resultat, Analys, och Lärdom/reflektion.

Resultat:

Aktion 2

Vi skapade riktad undervisning på förskole gården kopplat till projektet om kroppen.

 Barnen fick instruktioner att tillsammans bygga ett skelett av naturmaterial. Vi skapade en inramning för aktiviteten genom att samlas på sandlådekanten och att skelettet skulle byggas på en plastduk. Vi samtalade kring vad naturmaterial är. Vi lät barnen utföra uppgiften utan att vi tidigare samtalat så mycket om skelettets delar.

Vi samlades på ”uppegården” bakom förrådet för olika rörelselekar. Barnen fick instruktioner ifrån pedagogerna att samlas bakom förrådet. Därefter var det två aktiviteter kopplat till kroppen. ”Kom alla mina barn” där barnen skulle balansera en ärtpåse på olika kroppsdelar tex kom alla mina barn med ärtpåsen på ryggraden. Därefter gjorde vi en rörelse/samspelslek där barnen sprang runt och när vi slog på tamburinen skulle de sätta olika kroppsdelar mot varandra.

Barnen samarbetade och ritade av sina kroppskonturer på muren.

De äldre barnen hade en undervisningssituation ute där vi experimenterade med luft och lungor. Vi samlades på bänken på uppegården, vilket gav inramningen för samtal. Vi började ställa hypoteser därefter fick barnen springa medan de andades i sugrör, de fick imma sin andedräkt på spegel och de fick prova att dricka vatten upp och ner (mot hicka).

Reflektion/Analys:

Vid skelettbygget så blev det tydligt att förförståelsen är viktig, vilka delar finns på skelettet? Vad är naturmaterial? Samarbetet kring bygget var utmanande när det är en stor grupp med många tankar och viljor. Vi blev medvetna om att naturen pockar på i uppmärksamhet tex svamp, gråsuggor och ljud. Något barn kunde själva återberätta instruktionerna för de andra vilket blir en fördjupning av lärandet. En lärdom vi tar med oss är att arbeta med färre barn i gruppen för att skapa större möjlighet till samspel och att uttrycka olika resonemang. Utomhusmiljön kräver än tydligare inramning av undervisningssituationen, vi kunde ha använt oss av tex en vit skiva för att rama in skelettet. Detta provade sedan de yngre barnen.  Vad hade hänt med skelettbygget om vi skapat större förförståelse med begrepp kring skelettet? Hade det varit lättare för barnen att ”hålla ihop” aktiviteten när barnen specifikt fick leta efter tex lårben eller bäcken?

Vid rörelselekarna upptäckte vi att problemlösningar utmanar baren verbalt, de för samtal och argumenterar. Det finns tydliga ledare i gruppen och några som är mer passiva och gör som de blir ”tillsagda”. Rörelseleken med kroppsdelar ute blev könsneutral, det var viktigare att mötas med kroppsdelar än med vem. Rörelselek ute skapade mycket glädje och delaktighet. Det är utmanande för pedagoger att undervisa ute, det är viktig att ge tydliga instruktioner, ”dramatisera” sin lärarroll med röst, mimik och kroppsspråk. Pedagogerna förvånades över att barnen höll fokus och inte stördes av alla andra barn och vuxna som var ute. Det visar på att innehållet är viktigt (rörelse-utmaning) för engagemang ute. Uteundervisning kräver både tydlig inramning, en början och ett slut på aktiviteten för att hålla ihop barngruppen. Man kan te x använda sig av en avslutningssång. Pedagogerna behöver också vid planering av undervisningen reflektera/bestämma över om baren kan ”flyta” in och ur aktiviteten eller att man är med tills det i slut. Detta kan bero på vilken undervisningsaktivitet det är.

Utifrån att barnen ritade av varandra på muren skapades fler tillfälle att upptäcka kroppens konturer, tex pinnar runt kroppen. Det skapades samtal och samarbete, barnen var delaktiga, visade intresse, jämförde och var nyfikna på varandra.

 Under experimenten med lungorna samlades vi för samtal på bänken. Det är utmanande att ställa hypoteser ute med materialet framlagt. Barnen vill direkt prova och röra sig. Vad hade hänt i samtalet om vi hade ställt hypoteserna inomhus eller i en tydligare inramning ute, tex uteplats med tak och sittplats. När baren fick prova experimenten så ville de gärna springa länge med sugrör och efter de andra två experimenten prova igen. Vårt klimat med kyla blir också en svårighet vid stillasittande undervisning ute. Vi delade gruppen vilket gjorde att vi var ca 5 st åt gången (de andra gjorde experiment inne) detta var en lagom grupp för aktiviteten.

 

 

Vilka resultat kan ni utläsa från den insamlade dokumentationen och reflektions protokoll?

Analysera resultatet. (Vad ser vi pedagoger utifrån den insamlade dokumentationen och reflektions protokoll, varför blev det som det blev?) 

Kan vi se att vår undervisning har förändrat barnets förändrade kunnande/ lärande och i så fall hur? (kan vi se pedagogernas förändrade kunnande?)

Vad kan vi förändra/utveckla?

Fick vi svar på vår fråga?

Vad blir vår nya utmaning?

Aktion 3. 

Aktion 3

 

Vi skapar undervisning i närmiljön kopplat till projektet i samarbete med Sjöstjärnan.

Undervisningsituationer som vi skapat är hittills:

Teater, där pedagogerna på Havsanemonen och Sjöstjärnan dramatiserade utomhus utifrån sagan ”Så gör prinsessor” som en kickoff på projektet.

Rörelselekar på promenaden tex gå ihop med kroppsdelar när tamburinen slår.

Lek: Gömma benknota

Skogshinderbana, kroppen rör sig.

Plocka pinnar och kastanjer som vi använder till att skapa benknotor.

Sjunga ”Mitt skelett”.

 

Reflektion/analys:

 

Barnen har ett stort behov av att komma utanför grindarna, det finns mycket som väcker deras intresse på vägen. Vi har en barngrupp med rörliga barn som behöver utrymme att röra sig på. Vi pedagoger känner att promenaden skapar/innehåller flera spontana undervisningssituationer att vi inte vill bli låsta för mycket vid en planering. Till viss del går det att koppla till projektet men inte i så många situationer.

Det krävs tydlig inramning när vi skapar undervisning utanför gården för att hålla i barnens uppmärksamhet. Kräver tydlig ledare och utmanande innehåll i barnens nivå. Variationen är positiv, vi har fått mer utetänk tillsammans med naturmaterial(vad kan vi göra ute?) När barnen har fått röra sig ute har de lättare för att koncentrera sig.

Vi behöver utveckla vår undervisning med att skapa förutsättningar för barnen genom att inne berätta vad vi förväntar oss i uteundervisningen. Tex alla är med tills aktiviteten är slut. Detta skapar också en förförståelse. Vi behöver ge tydliga instruktioner och se om materialet kan hålla ihop aktiviteten. Undervisningen i närmiljön kräver också en tydlig början och tydligt slut.

 

På våra promenader i skogen märks det att barnen utmanas motoriskt av ”terrängen”. Vi upplever att matematik är ett ämne som lämpar sig väl i skogen med att tex mäta, väga, designa, konstruera med olika material. Samarbetet med Sjö är positivt och skapar nya relationer mellan både barn och pedagoger.

 

 Aktion 4

Vi skapar förändring i lärmiljön på uppegården tex en undervisningsplats. Vi skapar en ”språkdusch” där barnen erbjuds en mötesplats för läsning och samtal både enskilt och i grupp.