👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendomens historia

Skapad 2018-09-27 08:59 i Hålabäcksskolan A Kungsbacka Förskola & Grundskola
Grundskola 8 Religionskunskap Historia
Vi arbetar med kristendomens historia: dessa skapelse, tillkomsten av nya testamentet, uppdelandet i katolska och ortodoxa kyrkan, kristnandet av Sverige, klosters inverkan på Europas utveckling, den medeltida kristendomen samt reformationen och skapandet av den protestantiska kyrkan.

Innehåll

Lektion 1: Allmän introduktion samt nya testamentet (stencil)

Lektion 2: Den tidiga kristendomen och hur den spreds. (stencil)

Lektion 3: Hur Sverige blev kristet (läroboken, avsnittet som heter "Kristendomen kommer").

Lektion 4: Vi pratade och arbetade med hur kristendomen delades (väst-Rom och Öst-rom) och om kloster, ordrar, munkar och nunnor (Europa, vad var det? samt Europas kristna arv)

Lektion 5: Eleverna arbetade själva med instuderingsfrågor om klosterordrar. I mån av tid påbörjades också arbete i NE 4.5 samt 4.6.

Lektion 6: "Antonius frestelser" i konsten, kopplingen mjöldryga/ergotism/antoniuseld, skärseld, avlat, reliker och valfärder. Hur kyrkan skodde sig på människan under medeltiden.

Lektion 7: Korstågen. Pratar om korstågen (se Keynote) och svarar på frågor.

Lektion 8: Film om medeltidens Europa.

Lektion 9: Slutet på medeltiden, Europa förändras.

Vad hade påven Innocentius III för mål med Europa och kyrkan?

Vi har pratat om hur kyrkan tjänade pengar. I texten nämns ytterligare inkomstkällor. Vilka? Och varför började detta bli ett problem för kyrkan?

Berätta om Franciskus.

Berätta om franciskanerorden

Jämför Antonius och Franciskus. Vem levde närmast det kristna idealet?

Hur kom det sig att påven blev fängslad?

Vem var Jan Hus? Vad gjorde han?

Berätta om Konstantinopels fall.

Hur gick det till när de sista muslimerna försvann från Europa?

 

Uppgifter

  • Prov

  • Prov

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
    Re  7-9
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9

Matriser

Hi Re
Religion Åk 8 K Simonsson Kristendomens historia

E
C
A
1
Världsreligionerna
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
3
Samband med samhälleliga förhållanden
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.
4
Skildringar av livsfrågor, livsåskådningarnas betydelse
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
5
Moraliska frågeställningar, värderingar, etiska begrepp & modeller
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.