Ämnen:
Geografi
·
Årskurs:
7 - 9
Ekens skola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 19 december 2018
Världen, klimatet och kartan Dag blir till natt och sommar till vinter. Vissa har det kallt och andra varmt. På vissa platser regnar det mycket och på andra inte alls. Klimatet, d.v.s. den genomsnittliga temperaturen och nederbörden (regn), varierar under året och över tiden. Klimatet begränsar möjligheterna för växter, djur och människor. Kartor är bra att använda i många sammanhang, inte minst väderkartor! Kartor kan hjälpa oss att hitta till platser och ge oss en uppfattning om hur det är att leva där. Kartor kan också lura oss om vi inte är vaksamma och har goda kartkunskaper.
Vi kommer både ha genomgångar och eget arbete.
Prov: Fredag den 9/11
Litteratur: Gleerups SKOLATLAS
SOL4000, ”Geografi 7” sid 6-25, 58-65, 86-91
Solsystemet (år, dygn, månad) 6-7
Årstider 58-59
Atmosfären 60-61
Temperatur 62-63
Vindar 64-65
Vattnets kretslopp, nederbörd 86-89
Klimatområden 16-17, 18-25
Kartan 12-13
Gradnätet10-11
Till provet bör du kunna/besvara följande:
Klimat
Vad är ett år? En månad?
Varför vi har dag och natt?
Varför dagarna är längre och varmare på sommaren än på vintern?
Varför olika platser är olika varma?
Hur uppstår vindar?
Hur bildas regn?
Du ska kunna förstå de vanligaste symbolerna i en väderprognos (se bild nästa sida).
Vilket klimat har vi i Sverige? Vilka är orsakerna bakom? Hur påverkar klimatet våra levnadsvillkor i Sverige?
Kartkunskap
Du ska kunna rita ut de fyra väderstrecken på en karta.
Du ska kunna använda registret för att hitta en plats i kartboken.
Du ska kunna uppskatta (helst räkna ut) avståndet till en plats med hjälp av skalan.
Du ska kunna använda gradnätet (bredd- och längdgrader) för att hitta en plats.
Du ska kunna använda olika kartor för att förklara hur det är att leva i ett visst område.
Du ska kunna ge exempel på och förklara varför alla världskartor är ”fel”.
Du ska kunna använda google maps eller liknande, för att hitta till en plats.
Namngeografi (se nedan). Du ska kunna placera ut platserna på en karta.
Begrepp (se sista sidan)
Namngeografi, minimikrav:
Världsdelarna 7
Länder och huvudstäder: De fem största länderna (både till yta och befolkning), Europa 15, Asien 5, Afrika 3, Sydamerika 3, Nordamerika 3, Oceanien 1 och Antarktis 0
De tre stora haven
Floder 3
Öknar 1
Regioner 3 (i olika världsdelar)
Berg/bergskedjor 3 (i olika världsdelar)
E-ord
Jordaxelns lutning
Ekvatorn
Midnattssol
Väder
Klimat
Väderprognos
Atmosfären
Vattnets kretslopp
Golfströmmen
Klimatzoner:
Växtlighetszoner:
Väderstreck
Skala
Teckenförklaring
Gradnät, bredd- och längdgrader
C/A-ord
Zenit
Kräftans och Stenbockens vändkrets
Norra och södra polcirkeln
Höst- och vårdagjämning
Sommar- och vintersolstånd
Grundvatten
Troposfären
Kust- och inlandsklimat
Hög- och lågtryck
Monsun-, passad- och västvindar
Stiltje, bris, kuling, storm och orkan
Sluttnings-, front- och sommar/åskregn
Avdunstning, vattenånga och kondensation
Kartprojektioner
Topografiska kartor
Tematiska kartor
Longitud och latitud
Tidszoner
Vi kommer att jobba med följande delar ur det centrala innehållet för åk7-9:
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Innehåller inga läroplanspunkter