Samspelet- grunden till lärande och utveckling.

Efter att ha "inventerat" vår femårsgrupps behov inför övergången till förskoleklass har vi fått till oss att det finns ett behov av att arbeta extra med samspelet. Gruppen är ny och barnen kommer från flera olika avdelningar, och det är många nya relationer att bygga både med kamraterna och dom nya pedagogerna.

Kartläggning av barnens intressen

Bygger på samtal, intervjuer, iakttagelser, observationer, annat.

Vi kan se att barnen är intresserade av att lära känna varandra, men gruppen är stor och det är lätt att fortsätta i "gamla mönster med kända relationer". För att den nya  gruppen ska kunna fungera tillsammans, har vi förstått genom observationer och även baserat på erfarenheter från vår förra fem-årsgrupp, att det krävs ett medvetet förhållningssätt och en tydlig struktur. Vi måste aktivt finnas med som "vägledare"  i barnens relationsskapande. Vi har också kunnat se att barnen behöver en hel del hjälp med konfliktlösning, som det helt naturligt kan vara i en ny grupp och i  ett skede då barnen inte hunnit lära känna varandra och pedagogerna.

I samtal med barnen har vi fått till oss att många missförstånd uppkommer i vissa  situationer när orsaken faktiskt kan var att man inte hunnit lära känna varandra.

Mål

Eget formulerat mål

Få till ett fungerande samspel där barnen kan skapa goda relationer och har verktyg att hantera eventuella konflikter. Detta för att underlätta en trygg övergång till förskoleklassen.

Läroplanens mål…

Se i slutet av dokumentet.

Barnens erfarenheter

Barnen kommer från olika grupper med olika förutsättningar som innebär att barnen kan ha lite olika erfarenheter. Alla har tidigare gått i syskon- grupper där det ofta varit stort antal yngre barn. Situationen att samspela  med ett stort antal ( 23) jämnåriga kompisar  på förskolan är alltså helt ny. 

När det gäller arbete med värdegrunden så är det en del i förskolans läroplan, och därför något barnen har" haft i sin vardag" även tidigare.

Under vår introduktionsperiod vid uppstarten av den nya gruppen har vi märkt att det ökade egna ansvaret som barnen får i vår grupp, är mycket beroende av att barnen får goda relationer och lära känna varandra, för att det ska fungera.

Genom samtal med barnen under till exempel samlingar, där vi har pratat om "trivselregler", så kan vi höra att barnen har många kloka tankar om kamratskap och hur man ska vara mot varandra.

Insatser - åtgärder för att nå målet

Vi kommer att ansvara för  arbetet med fokusområdet tillsammans i arbetslaget. ( vi dokumenterar själva utifrån de aktiviteter vi har ansvarat för)

Vi kommer att planera in arbetet med fokusområdet, med gruppstärkande aktiviteter, övningar och lekar både ute och inne.

För att barnen ska ha bättre möjlighet att lära känna varandra så kommer vi vid många tillfällen att dela in i två grupper, gul och röd.

Fokusområdet kommer att vara en del av övriga aktiviteter, som till exempel  gymnastiken och våra skogsutflykter, där vi också kan ha olika övningar som gynnar samspelet..

Under samlingen övar vi på att ge varandra talutrymme,  att turas om prata och lyssna. För att öva på detta, kan vi använda en "talpinne" (vi räcker upp handen när vi vill säga något, och får pinnen i turordning).

Vi strävar efter att göra övningen "kompisringen" varje dag på vår gemensamma samling.  Då deltar alla barn och alla pedagoger. Alla blir då sedda, vi tränar på namnen och  slutar med "vilka är bäst", och barnen svarar "alla"!

Under vår "stor-samling" pratar vi om trivselregler och tar även upp "detta behöver vi träna på tillsammans".  Utifrån händelser och behov i gruppen kan en pedagog skriva ner en "kom-ihåg-lapp" som läggs i en särskild ask. Vi läser lappen och samtalar, till exempel om "varför är det viktigt att vi städar tillsammans när vi är färdiga med något vi har gjort"? Hur blir det om vi inte städar? Dessa lappar kan vi läsa igen och på så sett repetera tillsammans och lättare minnas och lära oss.

Vi uppmuntrar och underlättar för barnen att skapa nya kontakter genom "kompislek" där vi slumpvis kan dra kort med barnens namn och foto, för att se vilka som tillsammans ska bestämma vad man vill göra.

I den viktiga och fria leken är vi fördelade i olika rum, för att hjälpa till att vägleda, om det behövs.

Vi vuxna är förebilder och visar genom vårt agerande att vi samarbetar och är omtänksamma.

Vi är tydliga med att "alla kan göra fel ibland,- nu tränar vi på detta", för att inte skuldbelägga och för att arbeta med positiv förstärkning.

Vi lyfter för barnen när vi kan se ett positivt samarbete och sätter ord på det " titta, så bra ni samarbetar".

Vi kan visa på och prata om situationer "runtomkring oss", t e x att " titta där bygger dom ett hus, då är det viktigt att dom samarbetar".

Vi har planerat ett studiebesök i köket, där våra kockar ska visa och berätta hur dom behöver samarbeta för att allt ska fungera!

Vi har en skapande aktivitet "kompisteckning" där barnen arbetar i par och tillsammans ska komma överens om teckningens innehåll.

Vi arbetar aktivt utifrån planen mor kränkande behandling och samtalar även utifrån den vid varje planering.

Då noterar vi händelser och tendenser som vi behöver arbeta med i vår grupp och gör en uppföljning vid nästa planeringstillfälle.

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer främst att utvärdera arbetet  kontinuerligt  under vår veckoplanering genom observationer och iakttagelser från dom övningar vi har gjort och inte minst under den fria leken reflektera.

Vi kommer att vara lyhörda för det barnen berättar och uttrycker  utifrån sina upplevelser i vår femårsgrupp.

Vi ställer frågorna  "hur är det att gå i femårsgruppen? Vad tycker du är  bra /roligt? Är det något du inte tycker är  bra / roligt?".

Vi kommer också att ta till oss föräldrars funderingar och frågor om vår verksamhet, eftersom en dialog kring barnets trivsel i den nya gruppen är viktig. Detta kan ske både i våra vardagliga möten men också på utvecklingssamtalet.

När barnen har börjat i förskoleklassen och gått där en tid är det viktigt för oss att få återkoppla till pedagogerna där för att höra hur "vår" grupp" fungerar tillsammans.

Teoretisk bakgrund

Vygotskij menar att det finns en länk mellan samspelet och intellektet. Med hjälp av intellektet kan barnet uppfatta och tolka sin omgivning. De får en förståelse för både sig själva och sina kamrater. Det är samspelet som lägger grunden för denna förståelse. Genom samspelet med andra skapas en medvetenhet hos barnet och det kommer på detta vis i kontakt med ny kunskap. Barnen lär sig av varandra när de samspelar. Tillsammans kan de klara av sådant som de inte hade klarat på egen hand. Det är detta som kallas den proximala utvecklingszonen. Även språket drar nytta av samspelet.

 Forskning visar att barn som fungerar bra i samspel med andra också upplever att de blir bemötta med respekt, vilket stärker barnens självbild. För en del barn är det svårare att bli delaktiga på egen hand och därför måste vi vuxna finnas där och stötta och vägleda. 

"Forskning visar att barn som fungerar bra i samspel med andra också upplever att de blir bemötta med respekt, vilket stärker barnens självbild. För många barn är det svårare att bli delaktiga på egen hand och därför måste vi vuxna finnas där och stötta och vägleda".  

( Karin Kapri, författare till boken "Lekfullt samspel - i förskolan".

Jesper Juul, familjeterapeut och författare , betonar vikten av att samspel byggs upp, både i förskola och skola.

Dokumentation

Dokumentationen kommer främst att ske i Unikum, men även genom väggdokumentationer som vi gör tillsammans med barnen.

Genom att ta bilder så kan vi samtal med barnen och fundera tillsammans över det bilderna visar ( t e x  samarbetet i ett stort lego bygge, alla hjälps åt att bära grenar till kojbygget mm).

Samverkan med vårdnadshavare

I Unikum visar vi vårt arbete och föräldrarna kan var delaktiga genom att kommentera eller ställa frågor.

Vi berättar om vårt fokusområde under vår föräldramöte den 27 november och samlar innan in frågor  och tankar från föräldrar som vi kan ta upp under mötet.

Vi skickar med en fråga hem, för dom som vill medverka, om "hur samarbetet kan se ut på ett jobb eller i övrigt i vardagen / "Jag behöver samarbeta när....

Vi samtalar om vårt fokusområde under utvecklingssamtalet och är lyhörda för föräldrarnas upplevelser och tankar. 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.