Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Litteraturhistoria: Medeltiden da17bcd

Skapad 2018-10-04 10:46 i Da Vinciskolan Ale
Vi fortsätter vårt arbeta om den västerländska litteraturhistorien. Ni får lära känna många författare och läsa delar av deras verk.
Grundskola 8 Svenska
Arbetsbeskrivning: Vi lär oss om epoken Medeltiden (ca 400 e v t - 1400/1500 e v t) som kommer efter antiken. Under fyra veckors arbete kommer ni att få lära känna ett antal författare och läsa delar av deras verk. Arbetet bedöms skriftligt genom ett litet prov och ni kommer också att göra ett litet grupparbete om en text/författare, som ni sedan redovisar för resten av klassen. Några frågor från dessa redovisningar kommer att vara med på provet, så för anteckningar. I detta arbetsområde fortsätter vi att gå igenom den tidiga västerländska litteraturhistorien. Vi fokuserar på skönlitteraturen (d.v.s. den berättande litteraturen). Det fanns givetvis tidig litteratur även i andra delar av världen, men det är den västerländska som påverkat vårt samhälle mest. Tänk på följande: - de gamla grekiska orden (termerna) - epik, lyrik, dramatik - ska ni fortfarande kunna, likheter och skillnader mellan då och nu - vilka var författare?- kände du till någon/några av författarna? - känner du igen någon/några av historierna? - varför skrevs just de här berättelserna under den här tiden? Gör jämförelser mellan nutid och dåtid, med annan litteratur, film och musik. Hittar du något som kan kopplas till din epok, din författare, din bok? På provet får ni gärna komplettera det vi pratat om på lektionerna med fakta som ni hittat på andra håll, t.ex. i böcker på biblioteket, på internet eller på t. ex. so-lektioner. Området avslutas med provet fredag v. 45.

Innehåll

Epoken beskriven i kortfattade anteckningar

 

Medeltiden, anteckningar                                                                         Svenska ht18

 

Medeltiden varade mellan ca 400 e kr – 1500 e kr.

 

Kallades Medeltiden fr. o. m. 1400-talet då man i södra Europa tyckte att det varit en mörk och dyster tid mellan två storhetstider, Antiken och deras egen tid, Renässansen.

Europa var:

  • Oroligt: stora skillnader mellan fattiga och rika

  • Fattigt: den stora massan var oerhört fattig och befolkningen svalt

  • Krigshärjat: stridigheter mellan stammar eller olika furstendömen

  • Underutvecklat: vetenskapen gick inte så fort framåt längre

  • Sjukdomsdrabbat: många fler än idag dog förstås p g a sjukdomar. Digerdöden dödade 1/3 av Europas befolkning under 1300-talet

  •  

Religioner

Efter Romarrikets fall (476 e kr) spred sig kristendomen över Europa. Till Norden kom den dock inte förrän senare, i södra Sverige (det hette självklart inte Sverige då) i slutet av 800-talet till 1200-talet och i vissa delar i norr dröjde det ända till 1700-1800-talet.

Kyrkan blev centrum för utbildning och vetenskap, vilket gav kyrkan makt att styra hur människor tyckte och tänkte. Enligt den kristna läran levde människan på jorden enbart för att göra sig förtjänta av det goda livet i himlen efter döden. Skötte man sig inte (d v s gjorde som kyrkan sa) hotade de med helvetet. De flesta böcker som skrevs under medeltiden skrevs för hand i kyrkans regi och hade förstås religiöst innehåll.

Islam startade på 600-talet på Arabiska halvön och spred sig till norra Afrika, mellanöstern och södra Spanien. Krig mellan kristendomen och Islam pågick oavbrutet.

 

Tidig medeltid: ca 400 – 1050 , de ”mörka” århundradena. Efter romarrikets fall var stora delar av Europa oerhört fattigt, skördarna slog ofta fel och de flesta svalt. Ett litet antal människor var dock ofantligt rika, likaså den katolska kyrkan. Det pågick oräkneliga krig/stridigheter mellan olika stammar/furstendömen (feodaltiden). Under den här perioden förekom det antagligen inte mycket författande. Väldigt lite finns i alla fall kvar.

Undantag: Beowulfkvädet (här nämndes ordet för Svea rike för första gången i text), hjälteepos på vers runt 700-1000-talet

 

Högmedeltiden: ca 1050 – 1250, den ”höviska” kulturen (artig, ridderlig, anständig…) spred sig bland de rika. Läskunnigheten ökade, främst bland kvinnor i överklassen. Växte först fram i Frankrike och spreds i Västeuropa. Skolor startades vid katedraler och kloster. Berättelser på prosa (ej dikt). Man skrev om hjältar/riddare från förr och äran och trohet mot sin Gud och Kung stod i centrum, men även många kärlekshistorier skrevs. Under den här tiden uppstår Trubadurdiktningen i Provence i Frankrike. De sjöng bl. a. rimmade kärlekssånger på hoven och storgodsen men även på marknader och krogar. Från den här tiden kom:

Rolandssången (1100), Kung Arthur-sagan (1150), Tristan och Isolde (1100, tidigaste kända nertecknaren hette Marie de France)

 

Senmedeltiden (1250 – 1500): Under den sena delen av medeltiden hände mycket, speciellt i norra delen av det vi idag kallar Italien. I Florens levde både Dante och Boccaccio. Båda skrev ”i egen regi” utan att vara bundet till hovet i Florens. De var välutbildade och behärskade latin, men de skrev mest på ”italienska”. När pesten drabbade Florens skrev Boccaccio sitt mest kända verk, Decamerone, som handlar om 10 personer som flyr ut till landsbygden från pesten i staden. De skrev under 10 dagar 10 noveller var, d. v. s. 100 noveller. Boccaccio dog 1371. Innan sin död föreläste han om Dante på universitetet.

I Frankrike levde Villon under mitten av 1400-talet. Han var en ny typ av diktare. Hans dikter är grova och handlar ofta om en brutal verklighet. Han skrev även satirer och ballader som ofta handlade om den tidens makthavare. Han skrev många av sina verk när han satt i fängelse.

I Frankrike och ”Italien” startade Renässansen tidigare än i övriga Europa, redan i början av 1400-talet. Mycket tack vare Dante och Boccacio. Från den här tiden kom: Dante Alighieri: Den gudomliga komedin (1320), Boccaccios: Decamerone, Villon: Det stora och det lilla testamentet (1461)

Boktryckarkonsten. Tekniken att trycka böcker fanns redan tidigare i bl. a. Kina, men den förfinades av Gutenberg i Tyskland som tryckte sin första bok 1445. Detta betydde otroligt mycket för litteraturens och läskunnighetens utveckling i Europa, då man nu kunde trycka fler böcker som var mycket billigare än vad de varit tidigare. Innan boktryckandet skrevs ju allt för hand och böcker kostade en förmögenhet.

Sverige och Norden

I ”Sverige” skapades mycket lite litteratur under medeltiden. Det som skrevs ner var mest religiösa texter, översättningar av litteratur från andra delar av Europa samt lagtexter. Ett av skälen var att det tog så lång tid innan det latinska alfabetet fick fäste här. Den äldsta medeltidslitteraturen är runskrifterna. Runstenarna är grav- och minnesstenar över främst berömda män. Landskapslagarna som skrevs under 1200-1300-talet. Den äldre västgöta-lagen skrevs på 1220-talet av Birger Jarls storebror lagman Eskil. I mitten av 1300-talet kom den första lagen för det som då blivit Sverige, Magnus Erikssons landslag.

 

På Island skrevs den främsta nordiska litteraturen under medeltiden. De kallades sagor och handlade om släktfejder på ön. Snorre Sturlasson skrev Eddan på 1200-talet. Ordet saga betydde inte samma som idag. De handlar om åren runt 900-talet när ön koloniserades. Det var muntliga berättelser som först vidare under generationer och skrevs ner flera hundra år senare.

 

Heliga Birgitta är en av de mest kända personerna under Medeltiden. Hon levde mellan 1303 – 1373. Hon sa sig få uppenbarelser som hon skrev ner. Hennes texter översattes till latin och nådde påven. Birgitta startade ett nunnekloster i Vadstena och blev vårt första helgon.

 

Utomeuropeisk litteratur

I de arabiska länderna blomstrade kulturen. Under 600-talet skrevs muslimernas heliga skrift, Koranen. Den användes i skolorna då de tyckte att utbildning var mycket viktigt. Araberna läste och översatte de antika grekiska verken och skapade själva mycket nytt inom vetenskap (decimalsystemet, tredjegradsekvationen, blodomloppet…) och litteratur. Den mest kända litteraturen efter Koranen är ”Tusen och en natt”, där prinsessan Scheherazade berättar om Ali Baba, Alladin och Sinbad sjöfararen för sin man, den tyranniske sultanen. Dessa uråldriga sagor kom från arabvärlden, Persien samt Indien under tidig medeltid.

 

I Kina skrevs Sångernas bok långt före Kr. Sagan om ”Kung Markatta” uppstod under 600-talet. I Japan skrevs romaner, främst av kvinnliga författare, och mest berömd blev Berättelsen om Genji som är mycket populär och skrevs ca 1000 e kr.

 

 

 

Ordlista

 

Allegori = en berättelse i ord eller bilder som handlar om något annat än det orden eller bilderna direkt visar (metaforer)

Balk = fornnordiskt ord för lag (används än idag)

Ballad = berättande dikter av anonyma författare. Handlade om riddare, adeln och kärlek.  Fanns även i Norden.

Dramatik = verk som spelades upp av skådespelare (vår tids teater)

Epik = berättande litteratur (som romaner och noveller)

Epok = en längre sammanhängande tidsperiod med gemensamma karaktärsdrag/kännetecken

Epos = längre berättande verk på vers (som Iliaden)

Hövisk kultur = ridderlighet, artighet, prydhet och diciplin var ledord för hur relationer skapades vid hoven i de södra delarna av Frankrike under 1000-1200-talet

Lyrik = diktade beskrivningar, ofta skrivna efter ett bestämt mönster med en bestämd rytm

Riddarromanen = en berättande text skriven på ett romanskt språk

Trubadur = uppstod i Provence i södra Frankrike under 1100-talet som namn på de som framförde sånger på vers som var underhållande och humoristiska.

 

Era gruppredovisningar

 

Dante Aligheri

 

Dante Aligheri var en Italiensk författare.

 

Dante föddes år 1265 och dog år 1321.

 

Dante bodde i Florens ända tills han blev förvisad från staden. Han blev förvisad från staden eftersom han deltog i politiska bråk. Detta ledde till att han blev en politisk flykting.

 

I början av 1300-talet så skrev Dante en bok som kallas La Commedia(komedin). På svenska heter den ”Den gudomliga komedin”.

 

I La Commedia så skriver han i jag form där han är huvudpersonen, och den handlar om helvetet och hur människor som syndat får bestraffning. Sen finns det också delar om skärselden och den slutar fint med himlen.

 

Vi får även veta att Dante var olyckligt förälskad i Beatrice ända sedan han var ett barn.

 

Bokens 3 olika delar är:

 

 

 

Inferno (helvetet)

 

Purgatorio (skärselden)

 

Paradiso (paradiset)

 

Inferno, är den delen som blev mest läst och berömd.

 

Boken är egentligen inte särskilt rolig och komisk men den hade ett lyckligt slut så det är en komedi ändå.

 

 

 

 

 

 

Nordiska Sagor

 

Norska bönder utvandrade under tiden omkring 900, alltså för tusen år sedan.                                   

 

Det handlade om blod fejder. Och att man skulle ge igen med våld. 

 

( öga för öga, tand för tand)

 

Dem skrev sagor i Island Omrking 1000år sedan när dem utvandrade.

 

Torstens dröm handlar om Torsten och Östman som rider häst på väg hem till sitt slott. Och så kommer det ett skepp till dem och Bergfinn som gick ut efter som norrmannen bad honom att han skulle det. Sen kom våren och dem red upp till Tingsplatsen. Dem byggde upp väggen som hade rasat vid tingsplatsen i huset. Det var en varm dag när dem byggde upp väggen på huset.

 

Dom första svenska texterna 

 

Äldrevästagötalands-lagen var en lag som berättade vad som hände när en gycklare fick stryk. 

  • skrevs ner på 1200-talet. 

 

  • Gycklarn kunde vara en slags skådespelare, dansare och spelmän. 

 

  • Dem var inte lika mycket värda som dem andra människorna i samhället. 

 

 

Om en gycklare sitter och gråter för att han fått stryk så enligt lagen ska man dra en ung ko upp för en backe och raka av svansen sen ska man smörja svansen och efter allt smörjande ska man även ge ett par skor till gycklaren med smörjda sulor och så ska han hålla hårt i svansen och andra män ska piska kon och om han lyckas hålla kvar så får han kon och han kan äta den eller behålla den han kan göra vad han vill med den. Personen som slagit gycklaren fick inte något straff alls. 

 

  •  Denna lag var nerskriven på runstenar och ¨papper¨  

 

  • Runstenar var som en sorts tidningar, fast av sten och ganska mycket större 

 

  • Runstenar var stenar som man hackade in olika mönster på

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UR BEOWULF

 

Beowulf handlar om striderna mellan svear och götar(geates). En del berättar om Götakonungen Beowulfs begravning/kremering och hur de sörjde honom efter hans död. Sången beskriver hur de byggde en båk (fyr) åt honom. De sörjde och hade minnessånger åt honom.

 

Beowulfskvärdet var skrivet i början av 700-talet.

 

Beowulfskvärdet var skrivet som en sång.

 

Beowulf blev dödad av en lindorm.

 

Dikten består av 3000 versrader.

 

Rolandssången

 

Rolandssången handlar om korstågen. Första partiet handlar om en fransk kejsare som besegrar staden Cordova. Den berättade att de dödade alla som inte ville vara kristna. Kejsaren får ett sändebud av hedningarna som säger att de blir kristna om de franska åker tillbaka till Frankrike. Andra partiet handlar om Greve Rolands död och hur han blir tagen till himmeln av ängeln Gabriel.

 

Rolandssången skrevs i början av
1100-talet.

 

 

Tristan och Isolde

 

  • Tristan och Isolde är en riddarhistoria från 1100-talet som ursprungligen skrevs ner i Bretagne av Marie de France i nuvarande Frankrike.

  • Tristans pappa dog i krig innan Tristan var född. Tristan mamma tappade lusten att leva, men hon födde Tristan och gav honom namnet innan hon gick och dog. Kung Marc tog hand om Tristan när hans föräldrar dog. Och han tog hand om Tristan som om han var sin egen son. Kungen av Irland skickade sin bästa krigare Morholt för att göra upp. Då slängde Cornwalls yngsta krigare en handske framför Morholts fötter (det betyder att han utmanar honom till en strid till döden) Tristan skulle följa med och skydda den unga prinsessan Isolde till hennes bröllop. Men både Tristan och Isolde råka dricka av en kärleksdryck som var menad för Isolde och hennes trolovade. När de kom fram till Cornwall där Isolde skulle gifta sig med kung Marc av Cornwall så var Tristan och Isolde förälskade i varandra men Isolde gifte sig med kung Marc ändå. Trista och Isolde mötte varandra i hemlig het i skogen i en mörk källare men kungen fick reda på det och skickade i väg Tristan[TA1] . Tristan bosatte sig i Bretagne, i nuvarande Frankrike. Han gifte sig med en annan kvinna men han glömde aldrig av Isolde. Tristan gifte sig med en kvinna som också hade namnet Isolde. Tristan blev sjuk och frågade om Isolde skulle komma så han skickade en väpnare till Cornwall för att hämta Isolde men de han inte så när de kom fram var Tristan redan död och Isolde la sig bredvid honom och dog.

 

 [TA1]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Syfte

Se nedan

Centralt innehåll

Se nedan

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Sv  7-9
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
    Sv  7-9
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Sv  7-9
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
    Sv  7-9
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Kunskapskrav i svenska - läsa, skriva, samtala

Läsa

  • Sv   läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Sv   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
F
E
C
A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter
med flyt
med gott flyt
med mycket gott flyt
(forts) Eleven kan välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag
på ett i huvudsak fungerande sätt
på ett ändamålsenligt sätt,
ändamålsenligt och effektivt sätt
Elevens visar läsförståelse som är
grundläggande
god
mycket god.
(forts) genom att göra sammanfattningar av olika texters innehåll som är
enkla
utvecklade
välutvecklade
(forts) med
viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter
relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter
god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter
Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra resonemang som är
enkla och till vissdel underbyggda
utvecklade ochrelativt väl underbyggda
välutvecklade och väl underbyggda
(forts) om budskap i olika verk som är
tydligt framträdande
tydligt framträdande och kan läsas mellan raderna
tydligt framträdande och kan läsas mellan raderna eller är dolda
Eleven kan med kopplingar till verkets upphovsman föra resonemang som är
enkla
utvecklade
välutvecklade och nyanserade
Eleven drar slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Dessa slutsatser är
till viss del underbyggda
relativt väl underbyggda
väl underbyggda

Skriva

  • Sv   formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv   anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
F
E
C
A
Eleven kan skriva texter med
med viss språklig variation,
relativt god språklig variation,
god språklig variation,
(forts) där textbindingen är
enkel
utvecklad
välutvecklad
(forts) samt anpassningen till texttyp, språkliga normer och strukturer är
i huvudsak fungerande
relativt väl fungerande
väl fungerande
De berättande texter eleven skriver innehåller gestaltande beskrivningar och berättargrepp som är
enkla
utvecklade
välutvecklade
(forts) samt dramaturgi med
enkel uppbyggnad
relativt komplex uppbyggnad
komplex uppbyggnad
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor. Urvalet är
avgränsat
relativt varierat
varierat
(forts) och för då resonemang om informationen och källornas trovärdighet och relevans som är
enkla och till viss del underbyggda
utvecklade och underbyggda
välutvecklade och väl underbyggda
Sammanställningarna innehåller beskrivningar och förklaringar som är
enkla
utvecklade
välutvecklade och nyanserade
(forts) på ett språk som är
enkelt
utvecklat
välutvecklat
(forts) samt struktur, citat och källhänvisningar är
i huvudsak fungerande
relativt väl fungerande
väl fungerande
Eleven kan förstärka och levandegöra sina texters budskap genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett
i huvudsak fungerande
ändamålsenligt
ändamålsenligt och effektivt
Eleven kan ge omdömen om texters innehåll och uppbyggnad som är
enkla
utvecklade
välutvecklade och nyanserade
(forts) och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett
i huvudsak fungerande sätt.
fungerande sätt
väl fungerande sätt

Samtala

  • Sv   formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv   anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
F
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med argument som är
enkla och till viss del underbyggda
utvecklade och underbyggda
välutvecklade och väl underbyggda
(forts) på ett sätt som
till viss del för samtalen och diskussionerna framåt
för samtalen och diskussionerna framåt
för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem
Eleven kan förbereda och genomföra muntliga redogörelser som är
enkla
utvecklade
välutvecklade
(forts) med
i huvudsak fungerande struktur och innehåll
relativt väl fungerande struktur och innehåll
väl fungerande struktur och innehåll
(forts) och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Anpassningen är
viss
relativt god
god
Eleven kan föra resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag som är
enkla och till viss del underbyggda
utvecklade och relativt väl underbyggda
välutvecklade och väl underbyggda
Eleven kan också
jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: