Åsö 9A Matematik

Här hittar ni årets planeringar inom Matematik.

Planeringen finns i följande delar:

1. Övergripande ämnesplanering inom Matematik på Åsö
2. Arbetssätt för 9A
3. unskapsmål inom begrepp och metoder för respektive arbetsområde.
   
   • Aritmetik Nivå 3-5 åk 9 (v34-43)
4. Instruktioner för komplettering inom begrepp och metoder.
   • v.43 (Lektionstid)
   • v.45 (Studiestödstid)

1. Övergripande ämnesplanering i matematik

Här beskriver vi den övergripande årsplaneringen på Åsö grundskola för undervisning inom ämnet matematik, med utgångspunkt i läroplanen (Lgr11). Detta dokument består av följande huvuddelar:

-          Vilka arbetsområden vi jobbar med under vilka perioder.

-          Vilka förmågor som undervisningen syftar till att utveckla, samt hur dessa förmågor utvecklas samt bedöms.

Det centrala innehållet – uppdelning under året

Undervisningen är uppdelad i fem block, där vi jobbar med olika delar av läroplanens centrala innehåll inom respektive block.

Block	Arbetsområde
v34-43	Aritmetik
v45-51	Algebra
v2-7	Geometri
v8-14	Bråk och procent
v15-21	Repetition inför NP (åk9)

 

Problemlösning och resterande delar av det centrala innehållet jobbar vi med kontinuerligt under hela läsåret.

 

2. Arbetssätt inom matematik – 9A

Veckorutin

Dag	Lektionsinnehåll	Läxan i veckan
Onsdag (70 min)	Problemlösningslektion -          Arbete enskilt, i par och i grupp med att diskutera, lösa och redovisa veckans problem.  -          Sammanfattning  i helklass av klassens lösningar, där du kompletterar din mall med klasskamraternas lösningar.   Om du blir klar med dina uppgifter: arbeta vidare i boken med ytterligare problemlösningsuppgifter.
Torsdag (50 min)	Genomgångslektion -          Individuell feedback från förra veckans veckotest inom Begrepp och Metoder. -          Genomgång i helklass av gemensamma svårigheter från veckotestet. -          Arbete i par med begrepp och metoder.   Om du blir klar med dina uppgifter: fortsätt att träna med de blå kunskapsmålen upp till Nivå 5. Efter det: arbete i boken med problemlösningsuppgifter.
Fredag (60 min)	Veckotest på Begrepp och Metoder -          Du skriver ett veckotest varje vecka. Detta ger både dig och din lärare möjlighet att se vilka framsteg du gör och vad du har kvar att lära dig för att nå målen för det aktuella området. -          Efter veckotestet jobbar du enskilt med veckans problemlösningsuppgift.   Om du blir klar: fortsätt med nästa testblad upp till Nivå 5. Efter det: arbeta i boken med problemlösningsuppgifter.	Öva Begrepp och Metoder inför veckotestet.

 

3a. Kunskapsmål för årskurs 9 - Aritmetik - Begrepp

3b. Kunskapsmål för årskurs 9 - Aritmetik - Metoder

 

4. Instruktioner för komplettering efter sluttestet

Vecka 41 hade vi haft sluttest på Begrepp och Metoder inom vårt nuvarande arbetsområde, Aritmetik, och ni har många frågor! Här kommer några svar.

Jag hade några fel på sluttestet, vad får jag för betyg då?

För att nå en viss betygsnivå måste du visa att du har koll på alla Begrepp och alla Metoder som gäller för den nivån. Om du inte lyckats visa detta på sluttestet har du möjlighet att visa i efterhand, med kompletteringar.

Hur kompletterar jag för att få ett bättre betyg?

Om du inte fick rätt på en fråga (eller delfråga) är den inringad på ditt sluttestpapper (frågor som är kryssade fick du rätt på). För varje fråga (eller delfråga) som du fick fel på, kompletterar du genom att du själv hittar på och löser 10 st egna frågor som liknar den fråga du hade fel på. Du skriver dessa frågor hemma, i ditt mattehäfte. (Om det står ”sf” bredvid ringen, har läraren bedömt att det bara var ett slarvfel. För dessa frågor behöver du endast göra 3 st kompletteringsfrågor.)

Hur redovisar jag mina kompletteringar?

Du visar och redovisar dina kompletteringar för läraren på lektionstid under v.43. Läraren kan även komma att ställa kontrollfrågor till dig. Om du har fler än 10 st delfrågor att komplettera ska du visa läraren de första 10 st under v.43, och resterande v.45, efter höstlovet.

Måste jag göra kompletteringar? Vad händer annars?

Det är obligatoriskt att göra kompletteringsfrågor på E-nivå (Nivå 3 för åk 9). Till dess att du gjort dem har du inget godkänt betyg på detta område, och måste komma på studiestödet varje vecka (kl 15.10-15.40 varje onsdag).

OBS! För Nivå-4 och 5 är det upp till dig om du vill göra kompletteringar.

Hur ska jag göra mina kompletteringar då?

Om du inte vet hur du ska lösa en uppgift:

-          Läs igenom dina anteckningar från mina lektioner. Om du inte har några anteckningar, tänk på att anteckna mer under nästa arbetsområde.

-          Låna hem en mattebok och använd registret längst bak för att slå upp förklaringar, eller kolla i kapitlet ”Verktygslådan”.

-          Gå till matteboken.se och använd sökrutan på webbsidan för att slå upp förklaringar där. Där kan du även se förklarande filmer samt göra självrättande övningsuppgifter.

Du får mer än gärna arbeta med en kompis för att hitta på och lösa dina kompletteringsfrågor, men när du redovisar dem måste du själv kunna visa att du förstår vad det handlar om. Du kommer även behöva lösa liknande frågor på kommande veckotest under nästa arbetsområde, tills du övertyger läraren att du kan alla Begrepp och alla Metoder som du inte fick rätt på på detta sluttest.

 

Se också nedan för kopplingar till läroplanen:

• Syfte beskriver förmågorna som bedöms
• Centralt innehåll beskriver arbetsområdena som vi jobbar med
• Kunskapskrav beskriver betygskriterierna som bedömning sker mot.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
• Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Kriterier

• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.