Skolbanken Logo
Skolbanken

Årskurs:

F

Musikhistoria i ett nordiskt perspektiv år 4

Presseskolan 4-6, Kungsbacka Förskola & Grundskola - slutgallrad · Senast uppdaterad: 10 oktober 2018

Vi lär oss tillsammans om nordisk musikhistoria. Vi spelar, sjunger, leker, dansar, dramatiserar och pratar.

VAD

Musikhistoria i ett nordiskt perspektiv är ett ämnesområde som ska skapa kunskap och förståelse för den kultur som utvecklats i Sverige och Norden. Vi rör oss kronologiskt från forntid genom medeltid och modern tid. Vi följer den kulturella utvecklingen med fokus på barnens liv och villkor.

 

NÄR

V. 35 - 51

 

HUR

Vi spelar, sjunger, pratar, dramatiserar, sjunger och dansar.

Vi lyssnar och lever oss in när Annika berättar.

Vi föreställer oss och delar med oss av vad vi tror och tänker.

Vi skapar kunskap och förståelse i ett gemensamt lärsammanhang.

 

VISA LÄRANDE

Elever visar lärande genom att delta aktivt genom att prata, sjunga, spela, dansa, leka och ta ansvar för den egna insatsen som det gemensamma lärsammanhanget.

 

LEKTION FÖR LEKTION

V. 35  Orden eller musiken – vad kom först?

  • Berättelsen läses upp.Samtal om att föreställa sig. Tänka nytt, runt hörnet.Elever genomför sedan en dramatisering av livet hos de första människorna som kom upp hit för 8-10000år sedan parallellt med berättelsen. De skapar ljud och iscensätter tillsammans en påhittad upplevelse.
  • Vi talar om hur vi tror att det var och bestämmer oss för att … kom först.

  • Vargbröder

 

V. 36  Forntid; stora skogar och få människor

  • Vad gjorde vi sist? Lärde vi oss? Slutsatser?

  • Forntid? Barns vllkor och livsmiljö.

  • Läxa Ronja Rövardotter för musiken och bilder av tiden.

  • ”Vargsången”; sång, text och orkesterspel på klangblock.

 

V. 37 - 38 Nordbor

  • Vikingar med horn? Långhus, byar, boskap, odling. Besökt en forntidsby?
  • Båtbyggare, For i österled? Och västerled? Handel, strandhugg och nya kunskaper från andra kulturer.

  • Vilka länder blev det av Norden? Nationer en modern idé.

  •  Samspel och föreställningsövning: Vi sjunger och spelar ”Ridom, ridom” 

 

V. 41 Byar, barn och bondeliv

  • Vi talar i cirkeln. Storskogen, vildlivet och människorna som bosätter sig utefter kustremsorna. Repetition; Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss?

  • Vi pratar om att lära sig tillsammans, om att vi pratar, föreställer oss, leker, dramatiserar och lär oss samtidigt. Och om att alla kan och får bidra och att det är lika värdefullt för att det är så bra med olika perspektiv. (Inkludering)

  • Sammanfatta och peka framåt genom att beskriva och definiera de kulturella perspektiven, bygg förståelse genom att berätta, använda begrepp, visa vad vi tittar på, (skede eller företeelse) och lyssna till varandra så att egna föreställningar-bilder, begrepp och kronologi är möjliga att skapa individuellt som tillsammans.

  • Prata om tidsåldern för denna lektion. Visa hoppen från människan i en vild natur, jägaren-samlaren, båtbyggaren och handelsresanden. Börja igen med cirkelns yta (gemensamt föreställningsbyggande/lärande): Här är nu inte Sverige utan en by lite längre in i landet. (Elev efter elev får bidra utifrån anpassade frågor såsom: Vi håller undan naturen, stugor, liten by, gärdesgårdar, vall, boskap, smör, mjölk och ost, jordkällare, kristendomen, indelade sysslor, överlevnad genom hårt arbete och god planering, Vad gör killarna i eran ålder? Vad gör flickorna?, Vallflickor, kullor, pigor – flickor med ett särskilt uppdrag?

  • Björnen (en skrämmis), Vad gör du om du står öga-öga mot björnen? Springer?, Klättrar, utmanar? Spelar död? Nej, det är inte en situation du vill hamna i! Unga flickor och pojkar arbetar hårt, är mycket läraktiga, mycket försiktiga och ansvarsfulla… era förfäder, ja.

  • Hur aktar man sig i skogen? Slår med pinnar? Kissar högt på träd?

  • Kulning; en sångstil som är gammal, högljudd, vass och når långt. För att kalla på korna? Skrämma undan rovdjur – som inte gillar oväsen och kan tro du är både stor och stark och galen. Vi prövar kalla på korna och låta så det ekar i bergen. Skrämmer rovdjur men kanske hörs hem till byn?

  • Om ifall man kommer bort i skogen, Vad gör man då? Stort träd, högt, inte gömma sig så kommer räddningstjänsten. Bra är då att kunna kula upp i luften och mot ett berg blir det eko.

  • ”Kling, klang klocka slår” och ”Limu, limu, lima” text, melodi, innehåll.

 

V. 42

  • Vi repeterar föregående lektion tillsammans i cirkeln. Vad gjorde vi? Vadf lärde vi oss? Reflektioner?

  • Vi sjunger ”Kling, klan klocka slå”, ”Jag vill gå vall”, ” Limu, limu, lima”,

  • ”Tula hem och tula vall”, ”Man borde inte sova”, Jag vet en dejlig rosa”

 

V. 43 Medeltid, kungar, pigor och allmogen

  • Vi leker, spelar och sjunger "Liten Karin".
  • Vi talar om musiken, medeltiden, byar, borgar, präster och adel.
  • Vi talat om texten. Kan det verkligen ha hänt?

 

V. 45 Riddare och jungfrur

  • Vi sjunger och pratar om sången ”Maria går på vägen”

  • Vi sjunger ”Kungens lilla piga”

  • Vi sjunger, dansar och leker ”Törnrosa var ett vackert barn".

V. 46 Allmogen

  • Annika berättar om sägnen från byn Hårga i Hälsingland
  • Vi sjunger och lär oss Hårgalåten, text och melodi.
  • Vi lär oss spela melodin på piano, fras för fras.

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback