Lokal pedagogisk planering i franska som modersmål årskurs 1-3

Den pedagogiska planering utgår från Skolverket kursplan för Modersmål i grundskola för årskurs 1-3. Betyget i modersmål sätts först i slutet av höst termin i årskurs 6. Tills dess kommer jag att dokumentera kontinuerligt elevens kunskapsutveckling genom att samla all tillgänglig information om elevens kunskaper. Från årskurs 1 till och med årskurs 5 kommer eleven att få skriftliga omdömen en gång per läsår. De skriftliga omdömena ska sammanfatta vilka kunskaper eleven har och vad som behöver utvecklas för att eleven ska kunna göra ännu bättre ifrån sig i skolan.

Undervisningsform, metod och material

Vi kommer att jobba med all material och metoder som jag anser kan bidra till elevens utveckling kunskapsmässigt, som underlättar för barnen processen att ta in informationen och för läraren att lära ut. Det kan exempelvis vara digitala verktyg  för genomförande av uppgifter, pedagogiska lekar och spel, såväl som av mer klassiska metoder (textböcker och all sorts litteratur)

Bedömning och betygsättning

Beroende på vilket delområde vi jobbar med kommer jag att bedöma kontinuerligt elevens kunskaper enligt ämnets specifika kunskapskrav för årskurs 6. Med hjälp av ämnets matrisen på Unikum kommer jag att uppdatera elevens utvecklingen varje gång ett krav nås oavsett vilket årskurs man går i.  (Kunskapskraven hittar ni längst ner i dokumentet)

Betyget sätts först i åk 6 utifrån ämnets kunskapskraven för årskurs 6. ‘’Betyget ska spegla den kvaliteten som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen. När du som lärare sätter betyg utvärderar du allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. ‘’ 
Skolverket

Ämnets Syfte

Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

– formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

– använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,

– anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

– urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

– läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och

– reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Centralt innehåll

Läsa och skriva

– Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

– Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.

– Läsriktning och skrivtecknens form och ljud i jämförelse med svenska.

– Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Jämförelser med svenskans ordföljd, interpunktion och stavningsregler.

Tala, lyssna och samtala

– Muntligt berättande för olika mottagare.

– Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd.

– Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.

Berättande texter och sakprosatexter

– Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

– Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition.

– Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.

Språkbruk

– Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Kultur och samhälle

– Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.

– Lekar och musik från områden där modersmålet talas.

Konkretisering utifrån ämnet syfte och centralt innehåll