Tema Stockholm

Tema Stockholm

Under vårterminen kommer vi att arbeta med vår huvudstad Stockholm. Vi kommer att läsa om de olika stadsdelarna, olika sevärdheter och besöka stadshuset för en guidad visning. Hur såg Stockholm ut på 1100-talet? Vem var Birger Jarl?  Hur levde barnen? Vad arbetade deras föräldrar med? Hur bodde man? Vilka historiska händelser har utspelat sig i Stockholm? Hur har vår stad utvecklats?

Arbetssätt

Vi kommer att göra en VÖL där vi utgår från elevernas frågor och deras tankar kring temat.

Du kommer enskilt och i grupp att få skriva faktatexter som vi samlar i en Stockholmsbok/collage. Du deltar i diskussioner i klassrummet och arbetar med en egen Stockholms affisch där du presenterar staden för en turist. Vad ska man känna till om man kommer till Stockholm? Vilka platser ska man besöka?

Du kommer även att läsa och titta på filmer om Stockholm.

Mål

Kunna namnge de olika stadsdelarna och minst en sevärdhet i varje stadsdel.

Kunna berätta om hur Stockholm grundades och några viktiga händelser ur dess historia.

Kunna berätta om stadshuset.

Kunna jämföra och se likheter och skillnader på Stockholm förr och nu.

Bedömning

Du kommer att bedömas utifrån ditt deltagande under lektionerna, så som samtal, diskussioner och samarbete med andra. Bedömning görs också av dina skriftliga arbeten.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.