Barns integritet - Stopp, det är min kropp!

En planering för Lundens arbete med barns integritet. Alla barn har rätt till sin egen kropp och rätt att säga nej om något inte känns bra. Vi kommer att starta med två temaveckor, v. 46 och 47 och sedan kommer arbetet att fortsätta.

Syfte

Att stärka barnets kunskap om rätten till sin egen kropp.

Mål 

- Att stärka barnen självkänsla

- Att stärka barnen i att de har rätt att säga nej när något inte känns bra/när de inte vill.

- Att respektera att nej är nej.

- Att lära barnen att alla känslor är rätt men inte alla beteenden.

- Att alla barn ska kunna benämna sitt kön. 

Aktiviteter 

Vi kommer att inleda vårt arbete med barns integritet med att visa en musikfilm "Stopp min kropp" och lära barnen en rimramsa; "Min kropp".

Vi kommer att fortsätta att använda oss av stopphanden och prata om den med barnen. Att använda sig av stopphanden kan vara ett bra komplement för barn som har svårt att säga nej/stopp/sluta men kan även användas av barn eller vuxna som vill förstärka sitt stopp

Måla olika känslor, dansa olika känslor och prata om var känslan sitter och hur den känns.

Gestalta och benämna olika känslor. Titta i spegeln, hur ser jag ut när jag är arg/glad etc? Titta på varandra; hur kan andra se ut när de är arga/glada etc? Vi kommer att fråga barnen om vi får fota dem när de gestaltar olika känslor och sätta upp på väggen. Då kan barnen fortsätta titta bilderna och resonemanget kan fortgå. 

Vi tänker prata med barnen om skillnaden mellan bra och dåliga hemligheter. Bra hemligheter är sådant man blir glad av, t.ex. födelsedagspresenter eller julklappar. Bra hemligheter får vara hemligheter. Dåliga hemligheter är saker som man blir ledsen av eller som gör att man får ont i magen. Dåliga hemligheter får man berätta - även om någon sagt att man inte får det. 

I vardagen benämner vi på Lunden barnens kön med snippa och snopp.

Vi kommer att läsa böcker med barnen, bl.a. "Nej eller okej". 

Utvärdering

Efter detta arbete ser vi fler barn som säger stopp när någon gör något som de inte vill bli utsatta för, t.ex. bli puttad, kramad eller fråntagen en leksak. Stopphanden dyker upp mer regelbundet. Många av barnen har lärt sig ramsan "Min kropp" och ramsar den emellanåt.

Majoriteten av barnen har fått lyssna en eller flera gånger på boken "Nej eller okej". Detta har medfört många intressanta samtal med barnen. De har även haft tillgång till bilder från denna bok på avdelningen. Barnen har pekat på bilderna och pratat om vad som är nej eller okej. Några barn har även refererat till boken i vardagen.

De äldre barnen har fått fotat och målat sina känslor och varit med och satt upp dessa.

Vi har arbetat med känslokorten med Liten. Vi pratade om känslor. Ser alla likadana ut när de är glada/arga? Nej sa barnen. De fick prova hur de ser ut när de är arga/ledsna/glada osv. Vi har även pratat om att man inte behöver krama någon om man inte vill, man får säga nej till vem man vill och att det kan vara bra att fråga om man får krama någon annan. 

Vi har fått några kommentarer från föräldrarna om detta arbete:

"Bra och viktigt ämne"

"Bra tycker vi!"

"Jättebra att ni arbetar med detta"

Vi har även hört att flera föräldrar har börjat fråga sina barn om de vill ha en kram eller en puss när de lämnar. 

Vi tycker att vi genom detta fokuserade arbete har nått majoriteten av våra mål och är på väg mot resterande mål och dessa kommer vi att fortsätta mot då arbetet med detta ämne kommer att fortgå. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.