Vikingatiden

Du kommer att få kunskaper om hur det var att leva på den senare delen av järnåldern som kallas för vikingatiden.

Syfte - VARFÖR?

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Genom undervisningen i religion ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker sin religion och tro på olika sätt. Eleverna ska ges förutsättningar  att formulera sig i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften samt söka information från olika källor och värdera dessa. (Sv)

Centralt innehåll - VAD?

• de utmärkande dragen för stenålder, bronsålder, järnålder och vikingatid
• de nordiska mötena med övriga delar av Europa och världen under vikingatiden
• kristendomens införande i Norden
• vad arkeologiska fynd kan berätta om skillnader och likheter  i levnadsvillkor då och nu, för barn, kvinnor och män
• berättelser från fornskandinavisk religion och den kan iakttas i dagens samhälle
• vad religioner kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• ord och begrepp som hör till vikingatiden.
• hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt

HUR?

• Läsa om vikingatiden och diskutera texter
• Se filmer
• Besöka Göteborgs museum, vikingautställningen
• Samtala och svara på frågor muntligt och skriftligt 
• Arbeta i liten grupp med ett område inom vikingatiden
• Redovisa arbetet muntligt med hjälp av en presentation
• Arbeta aktivt med ord och begrepp 

Du kommer få undervisning i:

• Läs- och skrivstrategier
• Strategier för att samtala, resonera och argumentera
• Strategier för muntliga redogörelser
• Källkritik

BEDÖMNING

Du visar att du kan genom att:

• berätta om vart vikingarna reste och varför de reste.
• berätta om hur livet på en vikingagård såg ut; vad åt man, hur bodde man, vad man arbetade med, hur deras kläder såg ut och hur livet kunde se ut för ett barn
• beskriva hur resorna ökade kontakterna med och kunskaperna om människor i andra länder.
• berätta om asatron och hur vi kan se spår av den idag.
• använda historiska källor och resonera om källorna är användbara.
• använda historiska begrepp.

Detta visar du under arbetet, redovisning av fördjupningsdelen och vid ett avslutande prov.

 

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.