Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendomen

Skapad 2018-10-31 09:13 i Västra skolan Falun
Världsreligionernas uppkomst Kristendomen - NT och GT Kristna inriktningar Kristendomen i Sverige
Grundskola 7 Religionskunskap
Du kommer inom detta område att få en introduktion av kristendomen. Inom kristendomen kommer vi att ta upp Bibelns uppdelning, de tre stora kristna inriktningarna och om när och hur Sverige blev kristet samt den religiösa utvecklingen i vårt land.

Innehåll

Syfte

Långsiktiga mål (utdrag ur Lgr11):

Analysera kristendomen (...) samt olika tolkningar och bruk inom den.

 

Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeende i samhället.

 

 

Centralt innehåll (utdrag ur Lgr11):

 

Huvuddragen i världsreligionernas historia.

 

Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism, ortodoxi.

 

Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

 

Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

 

Hur religioner (...) kan forma människors identiteter och livsstilar.

 

Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Konkretisering av mål

Målet med undervisningen är att du ska

  • få kunskaper om hur religioner uppkommit och utvecklats

  • få kunskaper om Bibeln, dess berättelser och budskap

  • förstå uppdelningen av kristendomen: i protestantism, katolicism och ortodoxi

  • förstå hur Sverige blev kristet

  • få kunskaper om hur kristendomen har utvecklats i Sverige

  • förstå kristendomens betydelse för samhället och för individer

Arbetssätt

Genomförande

Du kommer att få

  • läsa texter

  • göra skrivuppgifter och presentationer

 

Redovisning

  • muntliga presentationer

  •           skrivuppgifter
  • läxförhör/prov

Bedömning

Det som bedöms är (utifrån kunskapskraven Lgr11)

  • dina kunskaper om kristendomen 

  • din förmåga att beskriva vad man tror på inom kristendomen, Bibeln och hur religionen visar sig

  •           din förmåga att föra resonemang

Matriser

Re
Religionskunskap

Jag har fortfarande inte visat godtagbara kunskaper.
Jag har en grund...
Jag har kommit en bit på väg mot tillämpning
Jag tillämpar...
VÄRLDSRELIGIONERNA
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
LIKHETER OCH SKILLNADER
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
SAMBAND MED SAMHÄLLELIGA FÖRHÅLLANDEN
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­ vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutveck­lade och väl underbyggda resonemang.
SKILDRING AV LIVSFRÅGOR, LIVSÅSKÅDNINGARNAS BETYDELSE
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
MORALISKA FRÅGESTÄLNNIGAR, VÄRDERINGAR, ETISKA BEGREPP OCH MODELLER
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
INFORMATION OCH KÄLLOR
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka infor­mation om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informa­tionens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: