Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projekt planering Nordstjärnan läsår 18/19

Skapad 2018-11-05 09:55 i Tofta förskola Helsingborg
Förskola
Planering av projektet utifrån temat "Barns språkande" med fokus på mattematik. Projektet har sitt ursprung i barngruppens intresse för gestaltning/rollek, dramatisering och deras nyfikenhet och utforskande kring olika sorters klassificeringsbegrepp. Om vi utgår ifrån teorin att mattematiken är också ett språk står vi inför en spännande resa där flera andra språk kan ingå och där ett gemensamt lärande kan uppstå.

Innehåll

DEL 1- Insamlingsperiod augusti-september 2018

Inför ett nytt läsår börjar vi med en 'insamlingsperiod' då vi utgår från följande fem punkter under förbestämd tidsperiod (augusti - september): 

  1. materialmöte (hur möter barnen både i grupp och individuellt material och miljöer som vi erbjuder på avdelningen/hemvisten)
  2. mentala noteringar (reflektioner som uppstår hos oss pedagoger och barn i mötet med material, miljö och individer)
  3. foto 
  4. anteckningar (frågor, hypoteser, arbetsteorier som uppstår i undersökandet av miljö, material, upplevelser)
  5. tidigare erfarenheter (vilka erfarenheter/ kunskap ser vi att barnen har och erövrat? Hur ser vi dessa?)

Detta material samlas och analyseras av oss pedagoger under vår vecko PUTAA (pedagogisk utvecklingstid arbetsgrupp) som vi publicerar i Unikum under 'Stjärnans reflektionsrum'.

Ett projekt skapas med hjälp av följande frågor som vi reflekterar kring inför val och skapande av ett projekt:

 

 Hur? (Val av metod på vetenskaplig grund. På vilken grund baserar vi/ identifierar vi det vi ser i våra observationer/dokumentationer?)

·         Varför? (Identifiera var gruppen befinner sig just nu i sitt undersökande.) 

·         Vad? - läroplansmål (vilken del i läroplanen identifieras det vi ser/ analyserar?)   

Nordstjärnans insamlingsperiod

Nordstjärnans barn visar ett ihållande intresse för sagor, drama, rollekar, klassificering, räkning, jämförelser, fantasivärlden, djur, naturmaterial, familjerelationer/konstellationer. Vid närmare tittande på dessa områden har vi försökt se vad som kan konstituera den minsta gemensamma nämnaren. Vi introducerade sagan "Guldlock" i olika former: läsning, flano, tittat på Youtube. Slutligen den magiska Matte Hatten dök upp och berättade sagan med hjälp av föremål. Den magiska hatten dök upp som följd av vår teaterbesök "Busiga händer" som vi kopplade sedan till en artikel i tidningen "Förskolan" nr 8-2018: "Kom igång med drama"  .Hatten gav barnen uppdrag som hade sin ursprung i sagan men som hade med klassificering att göra: att sortera björnar i olika storlekar, att göra skålar av lera i tre storlekar stor-mellan-liten. 

Insamlingsperioden resulterade i följande:

Projekt: Sago/Matte Hatten på äventyr

Metod/arbetssätt: äventyrspedagogik, "Learning by doing" (inspirerad av filosofens John Deweys teorier om lärande) och barnens arbetsteorier (Läslyftet 18/19)

 

Del 2: Hur kommer vi att utmana barnen med de olika läroplansmålen utifrån projektet?

Nordstjärnans arbetsgrupp (pedagoger) målsättning i de olika läroplansmålen baserad på årets val av projektinriktning:

  • barnens språkliga och kommunikativa förmåga (samtliga uttrycksformer)?                                                           Sagor, sånger, rörelse och drama kommer att ingå i vår arbetsmetod "Äventyrspedagogik" som leder vägen in i lärandet på ett lekfullt sätt och samtidigt vara ett stöd och en utmaning av  deras språkliga förmåga. Vi använder oss av sagan, föremål/figurer och uppdrag i de olika undervisningstillfällena. I den ostörda leken får barnen en chans att använda sig av dessa erfarenheter och kunskap för att stärka sin kreativitet, fantasi, självförtroende och självkänsla. Den magiska Sago-/ Matte hatten  blir vår ("portal") ingång i projektet samtidigt som den kan bli en aktiv del/figur i det, en dörr mellan fantasi och verklighet. 

  • barnens matematiska och naturvetenskapliga förmågor Genom att synliggöra den naturvetenskap och tekniken som finns i vardagen vill vi väcka nyfikenhet hos barnen och utmana dem i deras arbetsmetoder och hypoteser om deras omvärld. Här kommer vi att låta barnen lära genom att göra som en arbetsmetod, enligt J. Deweys teorier, som gör att lärande uppstår i den praktiska görandet och utforskandet. När det gäller deras mattematiska förståelse av olika begrepp som man använder sig av i jämförelse syfte kommer vi att fokusera på att lägga en solid grund för deras framtida kunskapsutveckling genom att använda de rätta mattematiska begreppen i just projektet (men inte bara där); hjälpa barnen urskilja mellan stor-större- störst och lång-längre-längst/ung-yngre-yngst och liknande och stärka genom detta deras intresse för klassificering av olika storlekar.  Att kunna sätta ord på sina tankar, visualisera HUR de tänker när de försöker lösa ett problem är bra verktyg för barnen att ha i bagaget både i lärande men också i leken. Vi kommer också att använda oss av sånger och musik, rim och ramsor med matte innehåll eller mattematisk "sväng"(som att sjunga, säga en ramsa i olika tonhöjder och jämföra dem). 

  • barnens delaktighet och inflytande

Vi gör det möjligt och meningsfullt för barnen i vår grupp att lyfta sina tankar och komma med egna förslag och hypoteser. Att lära sig att det är ok att t ex tycka olika, att vara med att diskutera/ argumentera kan både vara lärorikt och utmanande samt vikten av att lyssna på varandra är viktigt. Detta vill vi att både barn och vuxna får erfara under flertalet tillfällen under den dagliga vistelsetiden på förskolan. Olikhet och synliggörande av perspektiv bidrar i utvecklingen av demokratin. Vi pedagoger ser att mångfalden av perspektiv vidgar vår kollektiva likväl det individuella tänkandet om vad som är möjligt och detta t ex i vårt projekterande. Vi kommer att använda samtalet som vårt främsta verktyg för att få syn på vad barn tycker och är nyfikna på, men även skapa förutsättningar genom just samtal, att barnen sinsemellan får syn på varandras perspektiv. arbetet med likabehandlingsplanen levande i vardagen? Barnen på Nordstjärnan deltar i samtal om hur man ska vara mot varandra för att alla ska trivas, om hur man kan gå till väga när/om man inte vill delta i någon annans lek eller att någon annan ska komma in i leken eller blir osams med varandra Genom att använda sig av STOPP gesten och ordet på rätt sätt.

 

Vi vill skapa förutsättningar för att:

- uppmuntra barnen att berätta när något händer istället för att ge igen

- samtala och reflektera kontinuerligt under dagen i olika situationer

- dela barnen i mindre, olika konstellationer som fungerar utifrån det de gör eller för att underlätta så att alla kan höras och synas

- tydligt markera vid kränkande beteende och handlingar genom t ex STOPP, dramatisering, sagor, reflektion före, under och efter

- arbeta med känslor genom att visa med kroppsspråket och med ord hur det känns och hur man kan göra gott igen

- samtala i arbetslaget om den gemensamma värdegrunden, gemensamt förhållningssätt, ökad medvetenhet om kränkningar och vad de har för konsekvenser, att kunna ta och ge kritik

  • göra vårdnadshavarna delaktiga?

Genom att:

- publicera information i Unikum t ex infobrev, grupp- och individuella dokumentationer

- uppmuntra till dagliga  samtal av kortare slag där deras barn själv kan berätta om upplevelser/upptäckter i verksamhetens projekt

- använda oss av den årliga attitydundersökningen

DEL 3 - Projekt start

Inför kommande projekt med uppstart, väljer vi även ut ett strävansmål från Lpfö98 och bryter ner det i kriterier. Strävansmålet följer med oss som en utgångspunkt i vårt dokumentationsarbete. Detta baseras på observerade behov och utmaningar vi vill arbeta tillsammans med barnen under kommande läsår. 

Under hela projektets gång använder vi oss av samma fem frågor som vi under PUTAA analyserar och arbetar kring:

  1. målområde (sammanfattning och kriterier från strävansmålet) 
  2. nulägesanalys utifrån dokumentation (barnens fokus, nyfikenhet, intresse och lek) 
  3. reflektion kring det vi ser (hur kan vi fånga upp, utmana och gå vidare) 

fördjupas barngruppens engagemang? 

- fortsätter de att undersöka?

- förändras deras strategier? 

- förändras kommunikationen? 

 

4. kommande förändringar i verksamheten kopplat till strävansmålet (i material, miljö, organisation, förhållningssätt) 

 

5. reflektion och analys kring kontinuerlig dokumentation (hur bidrog vi till att göra skillnad? Nytt nuläge skapas.)

- förändras interaktionen mellan miljön och det erbjudna materialet? 

- demokratiska tänket

- vårdnadshavarnas inflytande 

 

 

NORDSTJÄRNANS STRÄVANSMÅL OCH KRITERIER

Tema "Barns språkande" 

Lpfö 98/Läroplansmål:

"utveckla sin förmåga att lyssna [...] "

Målkriterier:

- Visa uppmärksamhet för det som någon annan säger - ömsesidighet i kommunikationen. ( Vänta på sin tur när någon pratar/berättar något)

- Använder informationen som de har fått: följer uttalade instruktioner

- Respektera varandras val (t ex av lek, mat, sittplats osv) genom att lyssna in/uppmärksamma varandras verbala eller icke-verbala signaler i kommunikationen.

 

Del 4 - Utvärdering maj-juni

 

Vi samlar och tittar på hela läsårets projektarbete och med hjälp av analys frågor från Moa och Maria skapar vi en grund inför kommande läsår.

Utvärdering och analys av gruppens med även den enstaka barnets lärprocesser genom att titta på:

1. vårtermin

2. ht + vt

3. skapa framtidsblickar inför läsår 19/20

 

 

N

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: