Ämnen:
SO (år 1-3)
·
Årskurs:
F
Sofia skola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 6 november 2018
KRISTENDOMEN Hur uppstod kristendomen? Hur kommer det sig att den är så utspridd? Vem var Jesus? Vad har kristendomen spelat för roll i människors liv? Spelar den någon roll idag?
Terminsplanering religion år 7
Vecka |
Arbetsområde: |
Lgr 11 och innehåll: |
|
KRISTENDOMEN LIVSFRÅGOR |
Religioner och andra livsåskådningar • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen • Huvuddragen i kristendomens historia. • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen. samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. • Varierande tolkningar och bruk inom kristendomen i dagens samhälle.
Identitet och livsfrågor • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Religion och samhälle • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
|
Sidbrytning
KRISTENDOMEN
Hur uppstod kristendomen? Hur kommer det sig att den är så utspridd? Vem var Jesus? Vad har kristendomen spelat för roll i människors liv? Spelar den någon roll idag?
Syfte
Analysera kristendomen samt olika tolkningar och bruk inom denna.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet
Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Huvuddragen i kristendomens historia.
Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
Varierande tolkningar och bruk inom kristendomen i dagens samhälle.
Religion och samhälle
Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Identitet och livsfrågor
• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Undervisning:
Genomgångar, Eget arbete, Film, Jämförelser och berättelser
Sidbrytning
Bedömning/Kunskapskrav
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionen. |
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionen. |
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionen. |
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom kristendomen (katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan). |
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom kristendomen (katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan). |
Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om likheter och skillnader inom kristendomen (katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan). |
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. |
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt. |
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det |
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter