Stormaktstiden

Vad tror du att folk pratade om och tänkte på under 1600-talet? Mycket handlade nog om hemska krig, dåliga skördar och pesten. Men livet var såklart inte bara eländigt. Precis som idag fanns många roliga saker att göra och prata om! Under de kommande veckorna ska vi titta närmare på vad som hände på 1600-talet, tiden då Sverige blev ett stort Östersjörike.

Det här ska vi lära oss:

1. Hur och varför Sverige förändrades under åren 1611-1719 och vad fick det för följder.

- Ett land i krig
- Östersjöriket

2. Vem/vilka det var som bestämde i Sverige 

- Lag och ordning 
- De fyra stånden
- Axel Oxenstierna
- Den karolinska tiden

3. Hur det vardagliga livet såg ut för svenskarna 

- Jordbrukssamhället
- Livet i städerna
- Nya upptäckter
- Häxprocesser

4. Vilka länder handlade och hade man kontakt med under stormaktstiden och vad vi lärde oss av människor från andra länder?

- Svenskt järn och koppar
- Svenska kolonier

5. Vad vet vi om Stormaktstiden och hur kan vi veta detta?

- Vilka källor finns kvar och hur skiljer sig dessa från t.ex. Vikingatiden och Medeltiden
- Vilka spår av stormaktstiden finns kvar i samhället idag

Så här ska vi jobba

Planeringen utgår från:

- Ett antal stora frågor (se ovan)
- Nyckelbegrepp (Religion, Levnadsvillkor, Utveckling, Utbyte, Makt, Epidemi, Samhällsgrupper, Handel, Källor)
- Återkommande analyser (jämförelser, orsak/konsekvens). Muntliga diskussioner.
- Textupplägget i ”Utkik HIstoria 4-6” på Gleerups portal.
- Boken "Upptäck Historia".

Undervisningen innehåller lärarledda lektioner med föreläsningar och muntliga diskussioner samt mindre grupparbeten där du övar på att jämföra tidsepoker och förklara likheter/skillnader -samt orsaks- och konsekvenssamband. 

Så här ska du få visa vad du lärt dig

Redovisning av en historisk händelse/gestalt och resonemang kring källors tillförlitlighet.

Muntliga diskussioner i större och mindre grupper.

Skriftligt förhör.

Skriva faktatext om en viktig historisk gestalt/händelse, söka information i olika källor/medier - reflektera kring källans tillförlitlighet. 

Lycka till!

Hanna

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.