Ämnen:
Kemi
·
Årskurs:
8
Kol och kolföreningar
Bohusskolan, Ale · Senast uppdaterad: 16 november 2018
Kol och kolföreningar Papper, plast, frukt, pasta och godis innehåller alla grundämnet kol och är organiska föreningar. Men varifrån kommer atomerna i innebandyklubban och hur har de blivit till plast? Vad har plaster för betydelse för människan och samhället?
Kol och kolföreningar
TitaNo kemi s.179-222.
Planering:
v.46 Kol introduktion
v.47 Rent kol, De flesta ämnen innehåller kol, Kolväten (s.179-186), Labb1
v.48 Fossila bränslen, Kol, Olja, Naturgas, Mättade och omättade kolväten, Alkoholer, Organiska syror, Estrar (s.187-205)
v.49 Rent kol, Kiselvarelser-finns dom, Biobränslen, Labb2.
v.50 Metanolförgiftning, Konserverat gräs, Molekylbygget
Bedömning sker i bifogad matris (se nedan).
Prov på inläst material: 7 december på fredag
OBS:
Eleven ansvarar för att följa planeringen och instuderingsuppgifterna "Testa dig"
Hinner man inte med på lektionstiden eller borta pga av annat, ansvarar också eleven för att ta igen detta som hemläxa.
Not:
För elev som har glömt Kemiboken hemma eller i skolan finns under uppgifter en pdf-form av boken för sidorna 179-222.
PowerPoint:
Lärarens PowerPoint underlag finns under uppgifter
Filmer:
1. Kolets kemi Del1: Kolatomen
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (14)
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.
