Skolbanken Logo
Skolbanken

Årskurs:

F

Samhällskunskap lag och rätt

Rålambshovsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 16 november 2018

LPP samt veckoplanering för arbetsområdet kring lag och rätt.

Lag och rätt
Lokal pedagogisk planering, årskurs 7, samhällskunskap

I detta arbetsområde ska du bland annat få lära dig om vad en lag är och varför de finns, hur en rättegång går till, orsaker till brottslighet och vilka olika påföljder det finns. Vi ska också diskutera fördelar och nackdelar med olika typer av straff eller påföljder när någon begår ett brott.

 

Lärandemål (centrala innehållet samhällskunskap Lgr-11)
I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla dina kunskaper om:

  • Hur rättssystemet i Sverige har sett ut och förändrats.
  • Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra.
  • Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet.
  • Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.           

Långsiktiga mål (Lgr-11)

·         Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, till exempel genom normer och lagar.

·         uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.

·         Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden.

Undervisning

 

·         Gemensamma diskussioner

·         Gemensamma genomgångar

·         Läsa faktatexter med tillhörande uppgifter s.184-212 i Samhälle i dag år7

·         Filmer

 

 

 

Bedömning

Underlag för bedömning är:

       Läxförhör, muntliga diskussioner och skriftligt prov.

I arbetsområdet bedöms på vilket sätt du visar att du kan…

      Viktiga ord och begrepp och kunna dem i sitt rätta sammanhang (Se begreppslista).

      Redogöra för vad en lag är och varför vi har dessa i vårt samhälle.

      Redogöra för gången från brott till dom och straff.

      Redogöra för hur en rättegång går till och vilka personer som finns med.

      Redogöra för några olika påföljder som vi har i Sverige.

      Resonera kring några orsaker till att brott begås.

      Reflektera över mänskliga rättigheter, t.ex. synen på straff förr och idag och argumentera för sin åsikt när det gäller olika typer av straff.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bedömningsmatris:

Förmåga

             E

           C

         A

 

Att kunna reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Till exempel hur lagar och normer förändras över tid, hur den rättsliga processen fungerar; brott och straff

 

 

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

 

Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

 

Att kunna använda ord och modeller som handlar om lag och rätt.

Till exempel åklagare, övervakare, notarie och anhållande( se ordlistan). En modell är t.ex. gången från brott till straff.

 

 I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.                                            

 

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.

 

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

 

 

Att kunna reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden.

Till exempel hur synen på straff förändrats, de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse i det rättsliga systemet

 

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Att kunna resonera kring och uttrycka olika ståndpunkter i samhällsfrågor.
I det här fallet att resonera runt fördelar och nackdelar med olika straff, exempelvis dödsstraff

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

 

 

Begreppslista

Civilrätt                                                                          Överklaga                          

Straffrätt                                                                        Förundersökning

Påföljd                                                                            Villkorligt frigiven

Häleri                                                                             Anstalt                               

Signalement                                                                   Anhålla                              

Straffmyndig                                                                  Brottmål                            

Åklagare                                                                         Gripande      

Häktning                                                                         Tvistemål

Tingsrätt                                                                         Kärande

Hovrätt                                                                           Svarande

Högsta domstolen                                                          Förlikning

Försvarare                                                                     Jäv                                      

Domare

Nämndemän

Notarie

Tilltalad

Målsägande

Mened

Villkorlig dom

Dagsböter

 

 

 

Veckoplanering lag och rätt – årskurs 7

 

Vecka 45

Introduktion till nya avsnittet/låna böcker/ jobba med begreppslistor

Genomgång om lagar/regler och vad som händer när ett brott begås

Boken s. 74-81

 

Vecka 46

Hur bildas det nya lagar? - normer kopplat till lagar

Hur går det till från brott till straff? Domstolar/rättegång/påföljder/kriminalvård

Kriminalitet – olika former av brott - organiserad brottslighet

Boken s. 82-91

 

Vecka 47

Olika straff – rättsstaten – internationell rätt/folkrätt

Konventioner ex. barnkonventionen

Terrorism och civil olydnad

Boken s. 92-99

 

Vecka 48

Modeller kring orsaker och konsekvenser i samband med brottslighet

Diskussioner och debatter kring olika typer av straff/påföljder

 

Vecka 49

Sammanfattning/examination


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback