Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Judendom, kristendom och islam

Skapad 2018-11-27 09:09 i Vallåsskolan Halmstad
Grundskola 4 – 6 Religionskunskap
Människor lever med och uttrycker sin religion på olika sätt. Religionen påverkar samhället och dess värderingar. Kunskap om olika religioner skapar förståelse mellan människor. I det här arbetsområdet kommer du att få lära dig om judendom, kristendom och islam.

Innehåll

 

Du ska få analysera, reflektera. resonera och argumentera kring en rad olika frågor.( förmågor)

* resonera kring likheter och skillnader mellan olika religioner

* visa samband mellan religiösa uttryck och centrala tankegångar inom religionerna.

* resonera om hur livsfrågor och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor.

 

 

 Hur ska vi lära oss detta? (Arbetssätt)

  • Vi läser texter tillsammans ur olika källor
  • Vi reflekterar och diskuterar kring det vi läser
  • Vi tittar på filmer som knyter an till det vi arbetar med.
  • I samband med genomgångar och filmer gör vi tankekartor och anteckningar.
  • Vi kommer arbeta med uppgifter i vårt arbetshäfte.

 

Hur kommer det du lärt dig att bedömas?

 * Du får visa din förmåga att resonera kring vad religion kan betyda för olika människor genom en mindre skriftlig uppgift där du får möjlighet att utveckla dina resonemang. I dina resonemang ska du utgå från likheter och skillnader mellan religionerna.

 

Viktiga ord som du ska kunna kring arbetsområdet

religion

tro

världsåskådning

ateist

moral

grundare:  Mohammed, Abraham, Jesus

ritualer: bön, zakat, fasta, omskärelse, nattvard

högtider: Födelse, Ramadan, Bar Mitsvah, giftermålet, Pesach, Höstfesten, Dop, konfirmation, bröllop, bragravning

levnadsregler: De fem grundpelarna, Sharia, Talmud, 10 guds bud,Gyllene regeln

heliga platser: Mekka, Kaba Jerusalem, Klagomuren

Helga rum: moské, minaret synagoga, kyrka

heliga skrifter: Koranen, Lagen, Tora, Talmud

religiösa symboler: Halvmånen, sjuarmad ljusstake, kors

specialister/andliga ledare: Imam. Rabbin, präst

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Begreppen religion och livsåskådning.
    Re  4-6
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6

Matriser

Re
Halmstad Religionskunskap - Kunskapskrav åk 6

E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur-och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: