Ämnen:
Religionskunskap
·
Årskurs:
6
Victoriaskolan, Grundskolor · Senast uppdaterad: 28 november 2018
Varför läser vi om världsreligionerna? Oavsett om du själv är religiös eller inte har religionen fortfarande en enorm påverkan på den värld vi lever i. Religionen påverkar politiken och värderingar. Även i länder där kyrkan och stat är skilda kan religiösa värderingar påverka - också de icke-troende. När vi lär oss om det religiösa inflytandet över politiken och i olika kulturen får vi bättre förståelse för olika människors värderingar och livsvillkor. Religionen har inte bara påverkat kultur och konst, den är också en viktig del av människans historia. Med för lite religionskunskap är det lätt att få fördomar och dra fel slutsatser. Genom att lär oss om religionen kan vi också lära oss om de krafter som finns inom religionen, och vad dessa krafter kan leda till: till både gott och ont. Vi blir ofta rädda inför det okända. Med en bättre förståelse för de olika religioner kan vi se att de oftast inte skiljer sig så mycket i grunden. Kunskap ger oss också möjlighet att lättare kunna skilja mellan religion och maktmissbruk, att utveckla tolerans men också värna om allas mänskliga rättigheter.
Du kommer att få läsa, hör föreläsningar, se film, diskutera och skriva om Islam, Hinduism och Buddhism.
Du ska lär dig att analysera vilka likheter och vilka skillnader det finns inom de fem stora världsreligionerna.
Du ska försöka jämföra de olika religionernas syn på tro, filosofi, högtid och ritualer.
Du ska resonerar kring moral, regler, tolerans och hur människor med olika tro och religioner kan leva tillsammans.
Du ska lära dig att resonera, reflektera om och hur tron påverkar samhällen.
Du ska resonera och källkritisk granska fakta, resonera kring rättigheter, regler, moral, tolerans och likvärdighet.
Så arbetar vi:
Vi arbetar med läromedlet Religion (Puls), www.nok.se/puls
Du ska visa dina kunskaper med hjälp av muntligt deltagande, läxförhör och ett prov.
I mån av tid: (film)presentation och inlämningsuppgift
vecka 39 - 41: del 1 - Vi lär oss om Koranen, Mohammed, islams spridning och historia.
vecka 41 - 43: del 2 - Hinduism - vi lär oss om tro, filosofi, högtid och ritualer.
vecka 43 - 45: del 3 - Buddhism - vi lär oss om religionens uppkomst, Buddha, tro, filosofi, högtid och ritualer.
vecka 45 & 46: del 4 - Jämförelsen: vi försöker att jämföra, analyserar och hittar likheter och skillnader emellan de fem världsreligionerna!
Syfte (3)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll (11)
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Innehåller inga uppgifter