Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri, klass 6B

Skapad 2018-12-07 14:07 i Friskolan Asken Grundskolor
Det finns situationer där vi inte säkert kan veta säkert vad som kommer att hända. Om vi till exempel singlar en slant, då kan vi inte veta om myntet kommer att landa så att det visar krona eller klave. Visserligen styrs myntets rörelser av fysikens lagar och är på så sätt förutsägbara, men utifrån en vanlig mänsklig betraktares perspektiv tycks det lika sannolikt att man få krona som klave. Om vi kastar myntet tillräckligt många gånger så kommer myntet att landa ungefär hälften av gångerna som krona och ungefär hälften som klave - resultatet i ett enskilt kast med myntet anses bero på slumpen, men sannolikheten att en viss händelse ska inträffa går att räkna ut. Tal i bråkform sim tex 1/2 1/4 och 1/8 användes långt innan man började med decimaltal. Den romerske kejsaren Augustus krävde till exempel 1/100 i skatt när man sålde varor och 1/25 i skatt när man sålde slavar: Under medeltiden blev det vanligt att ange räntor och skatter i hundradelar och procent Ju mer pengar man lånade, desto mer fick man betala i skatt.
Grundskola 6 Matematik
Geometri finns överallt. Allt runtomkring oss är uppbyggt av geometriska former. Nu ska vi utveckla vår förmåga att beskriva det vi ser runtomkring oss med mer matematiska begrepp...

Innehåll

När du har arbetat med detta område ska du kunna :

  • använda de vanligaste enheterna för area.
  • förstå och använda begreppen bas och höjd,
  • räkna ut arean av rektanglar, kvadrater, trianglar samt arean av figurer som är sammansatta av dessa,
  • benämna olika slags fyrhörningar och trianglar samt beskriva deras egenskaper,
  • förklara begreppen diameter, radie och medelpunkt.

Här kommer lite matematik-ord som vi använder i kursen:

area, omkrets, bas, höjd, parallell, parallellogram, romb, parallelltrapets, diagonal, medelpunkt, diameter, radie, liksidig triangel, likbent triangel, rätvinklig triangel, spetsvinklig triangel, trubbvinklig triangel, rätblock, tetraeder, kon, cylinder, klot.

Examination och bedömning.

Du kommer att få visa dina kunskaper och förmågor:

  1. På lektionerna i arbetet med egna uppgifter,
  2. På ett prov

 

Utvärdering mitt i arbetet:

Kolla i målen för denna kurs.

Vad kan du redan?

Vilka begrepp känner du fortfarande inte till?

Vad var svårt och du behöver repetera?

 

Utvärdering av kapitlet:

  • Vad har du lärt dig i detta kapitel?
  • Vad var lätt?
  • Vad var svårt?
  • Vad är det som hjälper dig att lära nya saker?
  • Vad skulle du ändra på om du  fick göra om kapitlet?

Jag kommer att berätta mer när och hur du ska bedömas så det känns bra för dig.

Ulrika

Matriser

Ma
Geometri för 6B

E
C
A
Begreppsförmåga
  • Ma  4-6
Du kan i stort sett använda de vanligaste enheterna för area. Du förstår begreppen bas och höjd. Ibland gör du misstag när du använder begreppen. Du förstår begrepp arean för de vanligaste geometriska figurerna. Du kan benämna några geometriska figurer samt beskriva deras egenskaper. Du kan förklara begreppen diameter, radie och medelpunkt.
Du kan använda de vanligaste enheterna för area. Du förstår och använder begreppen bas och höjd utan misstag. Du förstår och räknar arean för de vanligaste geometriska figurerna. Du kan nämna alla geometriska figurer samt beskriva deras egenskaper.
Du är trygg i dina beräkningar av area för de olika geometriska figurerna. Du kan räkna ut arean för sammansatta figurer. Du använder tryggt de vanligaste enheterna för area. Du är trygg i begreppen bas och höjd och gör inte misstag när du räknar ut bas eller höjd. Du känner alla geometriska figurer som vi har gått igenom och kan beskriva deras egenskaper.
Problemlösnings-förmåga
Du kan med hjälp av andra lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Du kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med ganska god anpassning till problemets karaktär.
Du kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Metod-förmåga
Du kan välja och använda någon metod för att göra enkla beräkningar och lösa enkla matematiska problem. Du får tillfredsställande resultat.
Du behärskar flera matematiska metoder. Du väljer en metod med relativt god anpassning till enkla matematiska problem. Du får goda resultat.
Du behärskar flera matematiska metoder. Du väljer den mest effektiva metoden med god anpassning till enkla matematiska problem. Du får mycket goda resultat.
Resonemangs-förmåga
Du redovisar på ett i huvudsak fungerande sätt. Du reflekterar enkelt och med lite hjälp av lärare om resultatens rimlighet. Du bidrar till att ge ett till förslag på hur man kan lösa ett matematiskt problem.
Du redovisar på ett ganska välfungerande sätt. Du reflekterar utvecklat och dina resonemang om resultatens rimlighet är ganska välunderbyggda. Du kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Du redovisar på ett väl fungerande sätt. Dina resonemang om resultatens rimlighet är välutvecklade. Du kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Kommunikations-förmåga
Du är, i stort sätt, begriplig och använder då bilder, symboler, tabeller och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till uppgifterna.
Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: