Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
4
Slöingeskolan, Falkenberg · Senast uppdaterad: 14 januari 2019
Vi lär oss om vikingatiden och medeltiden. Vi kommer att lära oss om olika grupper i samhället, kyrkan och kloster, hur barnen hade det, digerdöden, hantverk och olika yrken, handel och Hansan samt hur de nordiska staterna bildades. Vi lär oss om fornskandinavisk religion och om hur vi ser spår av detta i dagens samhälle. Vi lär oss om kristendomens införande i Norden och om betydelsen förr och nu.
Lathund för att skapa och tilldela en planering
Du kommer att få visa vad du har lärt dig om vikingatiden och medeltiden på olika sätt, bland annat genom muntliga diskussioner och skriftliga arbeten.
Undervisning och arbetsformer
Du kommer att få se filmer om vikingatiden samt om olika medeltida saker, händelser och personer.
Du kommer att få läsa faktatexter och lyssna på skönlitteratur om medeltiden.
Du kommer att få skriva en text om vikingatiden med hjälp av stödord.
Du kommer att få skriva ner vad du lärt dig om vikingatiden och medeltiden med hjälp av bilder i slutet av arbetsområdet. I samband med detta ska du kunna använda dig av historiska begrepp.
Tillsammans med andra kommer du att få prata om hur det var att leva på medeltiden.
Syfte (3)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (6)
Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
De nordiska staternas bildande.
Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
Kriterier (7)
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter