Ämnen:
Svenska, Svenska som andraspråk
·
Årskurs:
2
Svenska åk 2
Vollsjö skola, Sjöbo · Senast uppdaterad: 12 december 2018
Denna planering bygger på de kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 i kursplanen i svenska.
Följande innehåll arbetar barnen med utifrån sin egen nivå och sina egna förutsättningar.
Läsa
Träna läsning i olika former (t. ex. självständig läsning och parläsning).
Träna på olika lässtrategier.
Träna läsförståelse i både fakta- och skönlitterära texter.
Arbeta med läsförståelse-material där vi både tränar på att hitta fakta men även att läsa mellan raderna.
Läsa olika slags skönlitteratur, både själv och tillsammans. Diskutera, samtala och analysera innebörden i det skriva, samt kunna koppla det till egna upplevelser.
Tala/ Lyssna
Träna på att lyssna och återberätta vid olika samtalssituationer.
Träna på att muntligt redovisa ett arbete. För en liten grupp, en kompis eller en vuxen.
Träna på att följa muntliga och skriftliga instruktioner.
Träna på att berätta om egna erfarenheter för en mindre grupp.
Skriva
Skriva skönlitterära berättelser utifrån givna ramar där vi tränar olika språkliga moment i varje kapitel. De spåkliga momenten är följande:
Träna på att beskriva en person träna på hur man utformar ett brev.
Träna på att beskriva en miljö träna på att skriva dialog.
Träna på att göra handlingen tydlig och begriplig för läsaren.
Träna på att avsluta en berättelse och knyta ihop lösa trådar.
Skriva faktatexter utifrån givet innehåll.
Textbearbetning
Träna din handstil så att dina texter är läsliga.
Träna på att skriva meningar där du använder stor bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken.
Skapa berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning.
Träna på att renskriva texter med hjälp av datorn.
Träna på att förtydliga och bearbeta sina texter utifrån given respons.
Träna på stavning av elevnära ord.
Konkreta mål
Eleven är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras alltmer med hjälp av ortografisk helordsläsning.
Eleven läser enkla meningar med flyt.
Eleven stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.
Eleven läser för det mesta om och korrigerar då sig själv vid behov.
Eleven visar förståelse för texters innehåll genom att återge delar av innehållet och besvara frågor.
Eleven börjar använda olika förståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.
Eleven skriver så att texten är läslig för eleven själv och för andra.
Eleven skriver text för att kommunicera.
Eleven använder de flesta versaler och gemener på ett korrekt sätt.
Eleven gör mellanrum mellan orden.
Eleven kan stava några för eleven vanligt förekommande ord.
Eleven visar förmåga att markera meningar med stor bokstav och punkt.
Så här ska vi göra
Arbeta med romanprojektet Den magiska dörren.
Arbeta med grammatik som t.ex. alfabetisk ordning, vokaler och konsonanter, j-ljud, ng-ljud, sje-ljud, tje-ljud.
Skriva faktatexter.
Läsa högt och arbeta med läsförståelsestrategier (En läsande klass)
Söka information från olika källor.
Hålla presentationer kring saker vi känner till.
Läroplanskopplingar
Läroplan (4)
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
Syfte (5)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (24)
Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Alfabetet och alfabetisk ordning.
Sambandet mellan ljud och bokstav.
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier
