Vasatidens Sverige 1523-1611

Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu kommer en ny tid. Den varar mellan åren 1523-1611 och kallas för Vasatiden. Detta arbetsområde sträcker sig från V.50 till v. 7.

Vad händer i Sverige efter Stockholms blodbad? Vi ska arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället?

Mål

Du ska,

• känna till hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en.
• känna till hur män, kvinnor och barn levde under Vasatiden och jämföra med nutida förhållanden.
• känna till hur kyrkan utvecklades och varför detta skedde.
• kunna några historiska begrepp som är typiska för Vasatiden.
• kunna skriva en faktatext om en händelse eller om en historisk viktig person som levde under 1500-talet.
• känna till olika historiska källor. som t.ex. berättande källor och materiella källor.

Undervisning

Du kommer att få,

• se på filmer
• läsa faktatexter som handlar om Vasatiden och arbeta med uppgifter som hör till
• resonera kring händelser och om personer som hör till 1500-talet.
• träna på historiska begrepp.
• skriva en faktatext om kända personer som levde på 1500-talet i Sverige. Du får bilder som stöd du ska skriva fakta till.

Här får du se en film om vad som händer med kyrkan under reformationen.

Bedömning

Jag kommer i de samtal vi för, i den faktatext du skriver och genom ett de muntliga diskussioner vi har i klassrummet bedöma

• dina kunskaper om historiska förhållanden, händelser och gestalter under 1500-talet.
• din förmåga att använda historiska begrepp.
• din förmåga att skriva en faktatext/fördjupning om en händelse eller person på 1500-talet.
• din förmåga att kritiskt granska och fundera kring de källor vi ser och möter från Vasatiden.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.