Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

LPP i Svenska och Svenska som andraspråk

Skapad 2018-12-17 14:18 i Stenbergaskolan sär Söderhamn
Grundsärskola 4 – 6 Svenska som andraspråk Svenska
En övergripande LPP i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk. För mer specifika arbetsområden finns andra LPP:er.

Innehåll

Tidsperiod

Läsåret 2018/2019

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • tala och samtala i olika sammanhang,
  • läsa, förstå och reflektera över olika texter,
  • skriva texter för olika syften och mottagare,
  • bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
  • söka och värdera information från olika källor.                                        (LSär-11)

 

Centralt innehåll i Svenska

I årskurs 4–6

Tala, lyssna och samtala

  • Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
  • Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
  • Kommunikations- och samtalsregler i olika sammanhang, även i digitala medier. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
  • Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder, digitala medier och verktyg samt annat som kan stödja presentationer.

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
  • Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
  • Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Berättande texter och faktatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn: bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
  • Några barnboksförfattare.
  • Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext.
  • Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker och på webbplatser för barn.
  • Hur texters avsändare påverkar innehållet, till exempel i tidningsartiklar och i sökträffar via sökmotorer på internet.

 (LSär-11)

Centralt innehåll i Svenska som andraspråk

I årskurs 4–6

Tala, lyssna och samtala

  • Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
  • Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
  • Kommunikations- och samtalsregler i olika sammanhang, även i digitala medier. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
  • Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder, digitala medier och verktyg samt annat som kan stödja presentationer.
  • Uttal, betoning och satsmelodi. Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
  • Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. Bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
  • Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
  • Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Berättande texter och faktatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn: bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
  • Några barnboksförfattare.
  • Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext.
  • Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker och på webbplatser för barn.
  • Hur texters avsändare påverkar innehållet, till exempel i tidningsartiklar och i sökträffar via sökmotorer på internet.

(LSär-11)

Mål – Vad ska jag lära mig?

  • Känna till eller bli mer säker på Alfabetet och den alfabetiska ordningen.
  • Känna igen enklare ordbilder.
  • Använda en dator/iPad för att skriva kortare texter, till exempel en lista eller en kort berättelse.
  • Bli mer säker på att använda en dator och ett ordbehandlingsprogram men talsyntes och eventuellt bildstöd.

 

Undervisning – Vad ska vi göra för att nå målen?

  • Vi ska gå igenom alfabetet med de elever som behöver det.
  • Genom att träna ordbilder för de elever som behöver det.
  • Öva på att skriva på en dator, arbeta i ett ordbehandlingsprogram samt att skriva kortare texter.
  • Vi arbetar med alfabetet genom att läsa, sjunga och skriva tillsammans.
  • Genom att använda ”Story Cubes” (Bildtärningar) och göra egna berättelser utifrån bilderna på tärningarna.
  • Genom att varje morgon och eftermiddag ha en samling där vi övar turtagning, att lyssna på varandra, ställa frågor och berätta hur vi mår.
  • Vi tränar på att skriva olika slags texter, t ex berättelser, faktatexter och meddelanden.
  • Vi läser högläsningsbok, tränar då hörförståelse.
  • Alla elever har en bänkbok anpassade efter intresse och nivå.
  • Vi arbetar med läsning och läsförståelse i olika böcker och olika material.
  • Vi kommer att arbeta med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt genom arbetsuppgifter och arbetssätt från SKUA. *
  • Vi arbetar med några kända barnboksförfattare (se separat LPP).

 

Förmågorna – The Big 5

  • Vid våra samlingar på morgonen och eftermiddagen så övar vi alla de fem förmågorna; analys, kommunikation, begrepp, procedur samt den metakognitiva förmågan genom att prata om gårdagen och dagen som har varit. Genom att samtala med varandra, ställa frågor och vänta på svar. Genom att öva begrepp som vecka, månad, år, veckodag, igår, idag, imorgon, schema med mera. Vi över vår procedurförmåga då vi dagligen skriver ett schema på tavlan och lär oss i vilken ordning vi ska göra de olika momenten under dagen. Den metakognitiva förmågan övar vi i slutet av dagen då vi pratar om hur det har varit och vad vi har gjort.

 

Bedömning

·       Bedömningen kommer främst att ske formativt genom en till en-arbete med lärare/pedagogisk personal och elev. I bänkjobbet kan vi tillsammans med eleven resonera om målet med undervisningen samt visa på hur eleven utvecklas.

·       Bedömningen sker också summativt när vi gör en sammanställning av elevernas lärande. Vid till exempel betygsättning och inför IUP-samtal.

·       Bedömningsmatriser kommer att användas, dessa kopplas till planeringen i Unikum.

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: