Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Skriva krönika
Krönikan är exempel på en argumenterande text men mer personligt skriven än en debattartikel eller insändare som ni känner till från tidigare. En krönika tar sin utgångspunkt i en situation som författaren varit med om, sett eller hört. Många krönikörer ifrågasätter något, argumenterar för något eller vill få oss att se en sak med nya ögon. Ni kommer i det här området att läsa krönikor och känna igen genrens typiska drag för att också kunna skriva en egen krönika. I skrivprocessen har vi fokus på förmågan att kunna tala om texter,kunna ge respons och självständigt kunna förbättra sin text.
Innehåll
Vilka är målen?
Ni ska kunna känna igen en krönika och kunna skriva en egen text av den genren.Ni ska kunna ge och ta respons och veta hur ni kan förbättra er egen text vad gäller innehåll , struktur och språk.
Hur arbetar vi?
Vi kommer att...
läsa och analysera krönikor tillsammans och komma på vad som är kännetecknande för den här texttypen.
skriva en egen krönika.
öva på att ge respons på språk, stil och genre och bearbeta sin egen text.
Bedömning
Jag bedömer din förmåga att skriva en krönika och bearbeta /förbättra din text efter respons. (innehåll , genre,språk, struktur och textbindning, språk och stil. ) Se matrisen nedan.
Ni kan också använda bedömningsmatrisen som lärande matris vid kamratrespons och självrespons.
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
-
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochSv
- Centralt innehåll
-
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.Sv 7-9
-
Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.Sv 7-9
-
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.Sv 7-9
Matriser
Krönika
Skriva krönika - bedömningsmatris för lärande och bedömning |
|||||
| E | D | C | B | A | |
|---|---|---|---|---|---|
|
INNEHÅLL
|
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Dina tankar framgår.
Din krönika innehåller enkla gestaltande beskrivningar t.ex av personer och miljöer och händelser.
Du behandlar ämnet för din krönika på ett enkelt sätt t.ex. genom att berätta om egna erfarenheter.
|
|
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Dina tankar framgår TYDLIGT.
Din krönika innehåller UTVECKLADE gestaltande beskrivningar t.ex av personer och miljöer och händelser.
Du behandlar ämnet för din krönika på ett UTVECKLAT sätt t.ex. genom att du resonerar utifrån passande exempel som är både personliga och allmänna.
|
|
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Dina tankar framgår tydligt.
Din krönika innehåller VÄLUTVECKLADE gestaltande beskrivningar t.ex av personer och miljöer och händelser.
Du behandlar ämnet för din krönika på ett VÄLUTVECKLAT och NYANSERAT sätt t.ex. genom att du resonerar utifrån träffande exempel som både är personliga och allmänna och fördjupar ditt ämne.
|
|
STRUKTUR OCH TEXTBINDNING
|
Texten är i stort sett sammanhängande och har enkel textbindning.
Textens struktur är utmärkande för en krönika t.ex. rubrik, inledning som presenterar ämnet, diskussion kring ämnet och avslutning med t.ex. en uppmaning, slutsats eller fråga.
|
|
Texten är sammanhängande och har en UTVECKLAD textbindning.
Texten är strukturerad enligt det utmärkande för en krönika t.ex. rubrik, inledning som presenterar ämnet, resonerande text kring ämnet och avslutning med t.ex. en uppmaning, slutsats eller fråga.
|
|
Texten är sammanhängande och har en VÄLUTVECKLAD textbindning.
Texten är VÄLSTRUKTURERAD t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, en effektiv inledning och en avslutning som passar en krönika.
|
|
SPRÅK
|
Ordvalet är enkelt
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Tempus fungerar i
huvudsak.
Du följer i stort sett normerna för stor bokstav och skiljetecken.
|
|
Ordvalet är VARIERAT OCH PASSAR EN KRÖNIKA t.ex. med läsartilltal ,bildspråk och humor.
Meningsbyggnaden är RELATIVT VÄL FUNGERANDE OCH VARIERAD t.ex. genom att du varierar mellan långa och korta meningar och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus FUNGERAR RELATIVT VÄL.
Du följer RELATIVT VÄL normerna för stor bokstav och skiljetecken.
|
|
SPRÅKET ÄR VARIERAT,TRÄFFSÄKERT OCH LYFTER TEXTEN.
Meningsbyggnaden är VÄL FUNGERANDE OCH VARIERAD t.ex. genom att du varierar mellan långa och korta meningar och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus FUNGERAR VÄL.
Du följer VÄL normerna för stor bokstav och skiljetecken.
|
|
RESPONS
|
Du kan ge enkla omdömen om andras texter.
Om du har fått respons på den text kan du bearbeta och förbättra den på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
|
Du kan ge UTVECKLADE omdömen om andras texter.
Om du har fått respons på den text kan du bearbeta och förbättra den på ett RELATIVT FUNGERANDE SÄTT.
|
|
Du kan ge VÄLUTVECKLADE OCH NYANSERADE omdömen om andras texter.
Om du har fått respons på den text kan du bearbeta och förbättra den på ett VÄL FUNGERANDE sätt.
|
|
HELHETSBEDÖMNING
|
Innehåll och form i din text fungerar i huvudsak som en krönika för en läsare i den situation som den är tänkt att användas
|
|
Innehåll och form i din text FUNGERAR RELATIVT VÄL som en krönika där den är tänkt att användas.
|
|
Innehåll och form i din text FUNGERAR VÄL som en krönika där den är tänkt att användas.
|
Ny rubrik |
|||||
| E | D | C | B | A | |
