Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska, Historia

·

Årskurs:

7 - 9

Första världskriget (åk 7-9) (SV-HI)

Axonaskolan, Grundskolor · Senast uppdaterad: 8 januari 2019

Nu kommer du få lära dig hur man skriver en uppsats med korrekta källhänvisningar. Du kommer att arbeta källkritiskt med en mängd källor - både tryckta och sådana som publicerats på Internet. Du kommer få lära dig hur man arbetar i ett ordbehandlingsprogram (Google Dokument) med sidnumrering, fotnoter samt skapar en automatisk innehållsförteckning.

Frågeställningar, formalia, innehåll

Följande frågeställningar ska ni svara på i er uppsats:

  1. Bakgrund och orsaker till kriget samt utlösande faktor +fotnoter

  2. Analys (Varför?)

 

  1. Krigets händelseförlopp från början till slut (väst- och östfront) +fotnoter

  2. Analys (Varför såg det ut som det gjorde? Egna tankar)

  3. Freden (Vad bestämdes? Vilka konsekvenser fick freden? Hur uppfattades freden bland de olika parterna?) +fotnoter

  4. Analys (Kunde man agerat på något annat sätt i freden? Var det rätt att man såg Tyskland som ensamt skyldiga till kriget? Vilken fredslösning tycker du hade varit bäst? Hade andra världskriget kunnat undvikas?)

  5. Källanalys (Hur resonerade du när du valde dina källor?)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Formalia

  • Namn i högra hörnet på framsidan enligt följande mönster:

Namn

klass

Termin

Arbetsområde

  • Innehållsförteckning

  • Fotnoter (hänvisa till läroboken samt till internetkällor)

  • Sidnummer

  • Styckeindelning (platser, tider, händelser)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Innehåll (SO)

  • Svarar utförligt på frågeställningarna samt gör en analys av händelser och källor (SO+SV)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Språk (SV)

  • Inleder meningar med stor bokstav.

  • Stavar korrekt.

  • Bygger korrekta meningar.

  • Använder skiljetecken på rätt sätt (kommatecken, punkt, utropstecken, frågetecken).

  • Använder olika referatmarkörer: Författaren/Skribenten…

0

- (när du är delvis tveksamt inställd till källan)

frågar sig om

understryker

påpekar

belyser

förklarar

förnekar

diskuterar

visar

skriver

konstaterar

insisterar

gör gällande

lyfter fram

tycker

påstår

hävdar

anser

 


Läroplanskopplingar

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

söka information från olika källor och värdera dessa.

Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.

Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.

FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.

Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.

Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter
Lämna in uppsats

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback