Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
5
Svenska år 5 vt 2022 vecka 2-24
Långsjöskolan, Norrtälje · Senast uppdaterad: 10 januari 2022
Vi arbetar med berättande texter och skriver en bok "Huset" med 10 kapitel. Vi tränar på att redovisa muntligt om en stad i Europa. Vi läser olika högläsningsböcker, bland annat "Fröken Europa" tillsammans. Vi läser "Sofia Z-4515, ett seriematerial om romer under förintelsen. Materialet kommer från Forum för levande historia.
Svenska
När? Vecka 2-24
Varför? Vi lär oss om texters olika uppbyggnad. Vi lär oss om att redovisa muntligt.
Hur?
Syfte och mål
Vi skriver berättande texter som blir en bok med 10 kapitel "Huset". Vi tränar på att skriva personbeskrivningar, miljöbeskrivningar
Vi tränar på att prata inför publik, och väljer en huvudstad i Europa att berätta om.
Vi läser högläsningsböcker, bland annat "Fröken Europa", tillsammans.
Vi läser några olika dikter och samtalar om vad en dikt är.
Vi arbetar med "Libers språklära", med stavning av vanliga ord, ordkunskap, språkbruk och ordklasser.
Du ska efter avslutat arbete kunna:
Tala:
*berätta och samtala i små grupper.
Läsa:
*läsa skönlitterära texter med flyt.
Skriva:
*Skriva en berättande text med start, mitt och slut.
*skriva berättande text och hålla röda tråden.
*skriva miljö- och personbeskrivningar med början till gestaltande beskrivningar.
Språkregler:
*stava vanliga ord
*skriva stor bokstav och rätt skiljetecken.
*styckeindelning i berättande texter.
*hur man kan dela in ord i ordklasser, t ex substantiv, adjektiv och verb.
Bedömning: Ditt arbete bedöms efter avslutade uppgifter men även fortlöpande med formativ bedömning.
Läroplanskopplingar
Syfte (5)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (14)
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
