Livets uppkomst - från Big Bang till den första människan.

Du ska lära dig mera om teorier kring universums och livets uppkomst.

Syfte

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och mönster. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för de sammanhang och fenomen i naturen som hela tiden påverkar miljön och allt levande.

I det här arbetsområdet ska du erbjudas möjligheten att  se sambandet (mönstret) för hur jordens skapades och livet där vi människor är en del har utvecklats genom tiden.

Centralt innehåll

Du kommer att få ta del av några naturvetenskapliga teorier ( antaganden ) om  universums och livets uppkomst.
Du kommer också att få se filmer, läsa texter och höra berättelser som handlar om naturvetenskapliga framsteg och upptäckter samt tillsammans med klasskamraterna göra olika uppgifter för att tydliggöra dessa samband och mönster.

 

Arbetssätt

Vi kommer att läsa texter och se filmer med anknytning till arbetsområdet.
Du kommer att få försöka leta fakta på egen hand och tillsammans med klassen om olika frågeställning som förklarar evolutionsteorin.
Du kommer att få träna på begreppen  för att använda dem på ett korrekt sätt.
Du kommer att få arbeta både individuellt och i grupp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
• jämföra och reflektera över mönster och strukturer i naturen,
• söka, granska och värdera information från olika källor och göra egna överväganden, och
• använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
• tala och samtala i olika sammanhang,
• läsa, förstå och reflektera över olika texter,
• bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
• söka och värdera information från olika källor.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och hur de storleksordnas, jämförs och delas upp. Hur de används för att ange antal och ordning.
• Negativa tal och deras användning i konkreta och vardagliga situationer, till exempel vid mätning av temperatur.
• Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer.
• Ord, begrepp och symboler inom ämnet matematik för att till exempel beskriva matematiska problem och utvärdera arbetsprocesser.
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och deras betydelse för dygn, månader, år och årstider. Universums uppkomst, utveckling och uppbyggnad.
• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald enligt evolutionsteorin.
• .
• Konfliktlösning och vardagliga moraliska dilemman, till exempel hur man kan hantera olika åsikter.
• Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar.
• Jordytan och på vilket sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel skogsavverkning, jordbävning och vulkanutbrott. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger och symboler.
• Ord, begrepp och symboler inom de samhällsorienterande ämnena för att till exempel samtala om samhällsfrågor och utvärdera arbetsprocesser.
• Kommunikation för olika syften. Hur åsikter, intresse och argument kan uttryckas.
• Muntliga presentationer. Stödord, bilder och digitala medier och verktyg samt annat för att planera och genomföra en presentation.
• Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna.
• Skriftspråkets uppbyggnad. Skiljetecken och stavningsregler.
• Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med stavningskontroll kan användas när man skriver.
• Digitala verktyg för kommunikation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett inägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön, och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
• Hur symboler kan användas för att beteckna till exempel förflyttning eller ett obekant tal.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Kriterier

• Eleven kan bidra till resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och medverkar i att beskriva deras betydelse för dag, natt och årstider.
• Eleven medverkar också i resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin.
• Eleven kan föra enkla resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och beskriver deras betydelse för dag, natt och årstider på ett delvis fungerande sätt.
• Eleven för också enkla resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin.
• Eleven kan föra välutvecklade resonemang om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och beskriver deras betydelse för dag, natt och årstider på ett väl fungerande sätt.
• Eleven för också välutvecklade resonemang om livets uppkomst och utveckling i enlighet med evolutionsteorin.