Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Guls projekt vt-19 Normer och värden

Skapad 2019-01-08 17:13 i Parkens förskola Norrtälje
Förskola
Rubriken för läsårets tema är "Jag vill göra tillsammans" och efter höstens projekt med Petter och hans fyra getter har vi uppmärksammat att barnen har påpekat känslorna som uttrycks via bokens bilder och text. Med dessa observationer kommer vi under vårterminen 2019 starta upp ett kompisprojekt med inriktning Normer och värden.

Innehåll

Projektinriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett bestämt innehåll. Vi väljer projekt utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier och intressen. För oss är det viktigt att barnen får känna att deras tankar och teorier tas på allvar och det som de uttrycker är viktigt och intressant. Tillsammans med barnen söker vi svar på deras frågor. Det är utforskandet i sig som är viktiga, inte enbart svaret. Projekten kan därför inte planeras detaljerat utan det handlar snarare om att planera hur vi startar upp och vilka metoder vi använder för att veta hur vi ska gå vidare. Projekten kan genomföras med hela barngrupper eller en mindre grupp barn, de kan pågå i några veckor eller flera år, beroende på hur intresset växer sig vidare.

Vilka tidigare erfarenheter/kunskaper/intressen har barnen utifrån sina förmågor? 

Valet att starta upp ett kompisprojekt under vårterminen är för att barnen har visat intresse för känslor och hur man kan uttrycka dessa känslor. Detta såg vi tydligt under höstterminens projekt om Petter och hans fyra getter där exempelvis Petter var ledsen när hans getter blev uppätna. De kom ofta mycket påståenden från barnen om varför han var ledsen "Han saknar sin mamma" eller liknande. Detta har alltså fört oss in på normer och värden och vidare in på ett kompisprojekt. Vi kommer att arbeta med bland annat hur vi vill att andra ska vara mot en och hur man själv ska vara mot andra. Att prata med barnen om känslor och hur man känner dom. Vi vill ge barnen möjligheten att utveckla sina emotionella färdigheter på ett positivt sätt för att kunna hävda sina behov och ingå i sociala sammanhang med kamrater.

Vi kommer arbeta med Bamse som en extra pedagog och ett hjälpmedel i verksamheten. Vi har valt att lägga in Bamse som frontfigur för dom fyra känslorna vi har valt att arbeta med, dvs glad, ledsen, arg och rädd i olika situationer och sedan kopplat ihop dom med bilder. 

I början av januari skapades ett stort träd som barnen tillsammans målade och som sedan kom upp på en vägg i aktivitetsrummet. Vi skapade löv, av våra händer, både barn och pedagoger för att skapa ett kompisträd. Under skapandet av löven så pratade vi lite om hur man är när man är en bra kompis och vad handen i sig kan symbolisera. Detta ser vi som en start på vårens projektarbete!

Syfte och mål

Syftet är att vi i helhet vill skapa ett vänligare klimat barnen emellan där barnen kan få en djupare förståelse för olika känslor samt att kunna sätta ord på sin känsla. Vi vill ge barnen kunskaper att använda sina känslor så att barnet i sig ska kunna framföra sina behov gentemot sina kompisar. Att barnen får chansen att diskutera och dela med sig sina tankar om känslor och hur det känns med dessa känslor som glad, ledsen, arg och rädd. Det är okej att visa känslor och att alla har rätt att känna som man gör. Vi vill också att barnen ska kunna bli medvetna om hur vi kan påverka varandra, hur man kan hjälpa någon som är rädd, hur man kan göra någon glad igen som är ledsen etc.

Vårt mål är att erbjuda barnen möjlighet att förstå och utveckla förmågan samt använda metoder för att på ett bra sätt kunna: 

  • säga snälla saker
  • dela med sig
  • låta alla vara med och leka
  • trösta om någon är ledsen
  • lyssna när andra pratar 
  • turas om
  • hjälpa andra
  • hämta hjälp
  • identifiera känslor

Vi vill belysa barnen att det är accepterat att visa sina känslor sålänge man inte gör någon annan illa (!)

Vi har nått målen när: 

Vi anser att vi nått våra mål när vi ser att barnens lek- och vardagssituationer på förskolan resulterar i en trevligare tillvaro där barnen använder sig av de olika metoder vi har diskuterat med barnen. Det kan vara att barnen tillåter varandra få vara med och leka, ha en trevlig samtalston mot varandra, trösta eller berätta för en vuxen när någon är ledsen etc. När vi ser att barn uttrycker sina tankar eller kommer med idéer om hur en situation kan bli bättre, eller att barnen kan sätta ord på vad de känner (sina känslor dvs) samt se vad sina kompisar uttrycker via sitt kroppsspråk  och visa respekt för detta så anser vi att vi ser att våra mål har uppnåtts. 

Genomförande  

Bamse-kort med känslor

Vi kommer att ha våra smågrupper under tisdagar, onsdagar och torsdagar där vi har en barngrupp med fem barn i varje grupp. Vi kommer ha två nya barn som kommer inskolas under början av våren, så grupperna kommer eventuellt att konstrueras om under projektets gång. Under dessa grupptillfällen kommer vi i alla fall att arbeta med Bamse, ett material som kan vi se som ett hjälpmedel men även en extra pedagog för verksamheten. Vi har skaffat materialet och plastat in och ska börja prata om bilderna. Bamses-kompismaterial består av olika kort där olika känslor tas upp. Där finns det lite frågor man kan ställa till barnen men vi kan även fråga barnen vad de ser på bilderna så det kanske kan bli ett samtal kring bilden/bilderna. Bilderna framvisar de känslor vi tänker lägga fokus på, dvs glad, ledsen, arg och rädd. Tanken är att vi kommer arbeta med en känsla i taget och ha ett längre fokus på den känslan om den blir aktuell. När den specifika känslan som vi arbetar med känns "klar" så gör vi pedagoger en sammanställd reflektion och analys kring denna och planerar på nästa känsla att fokusera på.


Sketcher/Videor

Vi pedagoger kommer att spela upp små sketcher utifrån de olika känslorna inför barnen. Syftet med sketcherna är att kunna samtala om vad som händer i sketchen, Hur känner sig Maria? (varför blev Maria arg?) Varför blir Susanna puttad av Ingmarie? och varför gråter Susanna? Sedan tänker vi att barnen ska få delge vad som vi kunnat göra annorlunda för att det inte skulle bli så som det blev. Och utifrån vad barnen säger, så spelar vi pedagoger upp sketchen igen, utifrån vad barnen tänker.

Känslan arg, sketch uppspelad med barnen: 
Maria sitter och lägger pussel och har en hatt på sitt huvud, Ingmarie går mot Maria och de lägger pusslettillsammans. Susanna närmar sig Maria och tar då hatten från Maria. Då blir Maria arg och tar tillbaka hatten och säger "Jag hade den!" Ingmarie går då fram mot Susanna och puttar henne. Susanna börjar gråta.
Känslan ledsen, förinspelad video i green screen:
Susanna och Maria sitter vid ett bord där de bygger med klossar, kör bilar och leker med olika djur. Ingmarie kommer fram till Susanna och Maria och frågar om hon får vara med och leka. Maria säger "Nej" och Susanna inflikar "vi var faktiskt här först" och kommentarer som "vi vill vara i fred!" (Kommentarer barnen ofta säger till varandra). Ingmarie sjunker ihop och blir ledsen/gråter och går därifrån, medans Susanna och Maria fortsätter att leka.
Känslan rädd, förinspelad video i green screen:
Ingmarie, Maria och Susanna är på en strand. Ingmarie pratar i telefon och Maria och Susanna påpekar att sluta prata i telefon och att vi vill bada! JA, BADA! - säger Ingmarie uppspelt, men avbryts genom att säga "Tyst, jag hör något!" och det kommer en KROKODIL!! Alla blir rädda och skriker rakt ut "Aaaah! Hjälp!" Ingmarie blir så rädd att hon springer iväg. Susanna blir så rädd att hon gömmer sig bakom sin lilla väska. och Maria försöker gömma sig intill Susanna.  (videon har dåligt ljud, men känslan rädd framkommer tydligt via olika kroppsspråk)
Känslan glad: Vi avslutar projektet med känslan glad. Tillsammans med barnen väljer vi ut bilder och videor vi tagit och spelat in under vårterminen och projektets gång och skapar ett bildspel. 

Rita/konstruera/visa känslan

Under gruppmomenten när vi pratar om känslorna får barnen visa via olika konstellationer hur respektive känsla kan kännas, uppfattas, visa, rita etc. Tanken är att vi vill ge barnen olika alternativ att visa/beskriva de olika känslorna.

Miljö 

Vi kommer även att utveckla vår miljö med att ha mer material med fokus på de valda känslorna, men även andra känslor kan komma att tas upp. Vi har i tanke att alltid utveckla och forma miljön efter vad barnen visar att de behöver. Vi kommer använda oss av bland annat bilder som uttrycker känslor där barnen kan få hjälp att visa hur de känner sig etc. Förutom Bamses kort kan vi även läsa böcker och samtala om känslorna som finns med i berättelsen eller uttrycks via bilder. Vi pedagoger behöver läsa in oss på Bamses kompismaterial samt förbereda lite frågor som kan anpassas till barngruppen (det finns färdiga frågor på bamse-korten, men de kanske inte är anpassade efter barnens förståelse för dessa frågor alla gånger). Vi kommer även att planera in små sketcher tillsammans som vi kommer framföra för barnen, både "live" och via inspelade videoklipp. De förinspelade videoklippen har vi spelat in via en app och använt oss av green screen, detta för att få in IKT och dess slag i utbildningen.  Dessa sketcher och videon kommer att baseras på de olika känslorna vi arbetar med. Tex i första sketchen är det känslan ARG som det är fokus på. Men kan även få in ledsen-känslan. Vi kommer även att filma sketcherna och även barnens reaktioner i syfte att både kunna kolla igen, prata och reflektera kring vad som egentligen hände.

Socialkonstruktivistisk teori med ett sociokulturellt perspektiv

Vi kommer att utgå från en socialkonstruktivistisk teori med fokus på Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Konstruktivism bygger på att individen i fråga lär sig att konstruera sin egna kunskap utifrån sina förutsättningar tidigare erfarenheter samt i samspel me miljön. Vygotskij är en företrädare för en socialkonstruktivistisk teori, som menar att den sociala kommunikationen människor emellan är viktig och utan denna sociala kommunikation sker ingen utveckling av varken språk eller tänkande. Vygotskijs synsätt har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket menas att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, där språk och kultur har en central roll i lärandet. Kunskap är socialt konstruerad och en del av kulturen.

Den proximala utvecklingszonen

Vygotskij pratade om "den proximala utvecklingszonen" då han menade att lärandet inte handlade om vilka begränsningar en individ har (som tex mognad) utan det handlar om att se vilka möjligheter en individ kan lära sig om hen fick rätt hjälp. Olga Dysthe skriver i sin bok "Dialog, samspel och lärande" (2003) att den närmaste utvecklingszonen som området mellan det som ett barn kan klara ensam och det som samma barn kan klara med hjälp av någon annan, tex en lärare eller en försigkommen kamrat. Det barnet nu kan göra med den hjälp hen fått kommer detta barn sedan kunna klara av att göra ensam. Vi tänker att vårt projekt handlar om att göra tillsammans, är detta ett synsätt att kunna ta tillvara på. Att vi gör tillsammans, alla barn och pedagoger, vi hjälper varandra och vi lär oss utav varandra. 

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • får stöd och stimulans i sin sociala utveckling,
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: