Årskurs:
F
Åsö grundskola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 14 januari 2019
Vi ska jobba med geometri kap.3 under v.2-8
V |
Måndag(60 min) |
Tisdag (40 min) |
Onsdag(50 min) |
Fredag (50 min) |
2 |
|
|
|
Repetition, planering, E-mål 3.1 Cirkelns omkrets Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3 |
3 |
3.1 Cirkelns omkrets Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning Phyton |
3.2 Cirkel area Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Phyton |
3.2 Cirkel area Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, |
3.3 Begränsningsyta och mantelyta Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning |
4 |
3.3 Begränsningsyta och mantelyta Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Samtalsdag (jobba hemma) |
3.3 Begränsningsyta och mantelyta Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, |
3.4 Volym av rätblock Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning |
3.4 Volym av rätblock Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning |
5
|
3.5 Volymenheter Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Problemlösning
|
3.5 Volymenheter Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Samtalsdag (jobba hemma) |
3.6 volym av prisma och cylinder Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, |
3.6 volym av prisma och cylinder Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, |
6 |
3.7 Volym av kon, pyramid och klot Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, |
3.7 Volym av kon, pyramid och klot Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, |
Repetition. 3.8 Formler Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3. problemlösning |
E- prov |
7 |
3.8 Formler Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3. problemlösning |
Basläger/ Höghöjd |
Basläger/ Höghöjd |
C-A prov |
8 |
Basläger/ Höghöjd problemlösning |
Basläger/ Höghöjd problemlösning |
Basläger/ Höghöjd problemlösning |
Stockholms prov |
Läxa:
Att räkna klart Nivå 1 och Nivå 2 eller Nivå 3 till efterföljande lektion
I undervisningen ska vi:
Ha genomgångar.
Arbeta med öppna uppgifter som löses individuellt och följs av gruppdiskussion.
Arbeta med uppgifter i boken.
Göra laborationer och praktiska uppgifter.
Göra läxor och inlämningsuppgifter.
Använda oss av hjälpmedel såsom t ex formelblad och miniräknare.
Hur visar du vad du lärt dig och hur bedöms detta:
Genom diagnoser, tester och prov. (Muntligt/skriftligt)
Deltar aktivt i undervisningen och genomför praktiska och teoretiska uppgifter.
Deltar aktivt i diskussioner och tar del av hur andra tänker.
Mål för åk8 – Begrepp – GeometriAnvända och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. |
||
Nivå 2 |
Nivå 3 |
Nivå 4 |
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. |
||
B1. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en cylinder b: ett klot |
B1. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en tresidig prisma b: en fyrsidig pyramid c: en kon |
B1. Förklara sambandet mellan begreppen a: yta och kant b: kant och hörn |
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. |
||
B2. Rita en triangel med basen 6 cm och höjden 4 cm, där triangeln är: a: spetsvinklig b: rätvinklig c: trubbvinklig d: likbent e: oliksidig. |
B2. Rita a: en parallellogram med höjden 4 cm och med sidorna 5 cm och 8 cm. b: en romb med sidan 6cm c: ett rätblock med kanterna 3 cm, 5 cm och 7 cm d: en cylinder med radien 6 cm och höjden 9 cm |
B2. Rita a: en pyramid med höjden 3 cm och basytan som en kvadrat med sidan 7 cm. b: en kon med höjden 9 cm och basradien 6 cm. |
Likformighet och symmetri i planet. |
||
B3. Två trianglar är likformiga. Längsta sidan på triangeln A är 5 cm och den kortaste sidan är 3 cm. Längsta sidan på triangeln B är 30 cm. Beräkna hur lång den kortaste sidan är på triangeln B. |
B3. Rita två likadana trianglar som ligger symmetriskt på var sin sida om en symmetrilinje. |
B3. Rita två parallellogrammer som ligger symmetriskt på var sin sida om en symmetrilinje. |
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. |
||
B4. Beräkna alla vinklar i en triangel a: som är rätvinklig, där en vinkel är 40° b: som är likbent, där basvinklarna är 40° c: som är likbent, där toppvinkeln är 40° |
B4. I en rätvinklig triangel är kateterna 6 cm och 8 cm. Beräkna hur lång hypotenusan är. |
B4. Triangel A har sidorna 9 cm, 12 cm och 16 cm. Triangel B har sidorna 8 cm, 15 cm och 17 cm. Beräkna med hjälp av Pythagoras sats om trianglarna är rätvinkliga. |
Mål för åk8 – Metoder – Geometri Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. |
||
Nivå 2 |
Nivå 3 |
Nivå 4 |
Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. |
||
M1. En insektsmodell är gjord i skala 20:1. a: Hur lång är modellen om insektens verkliga längd är 4 mm? b: Hur bred är insekten om modellen är 3 cm bred? |
M1. En karta är ritad i skala 1:40000. a: Hur långt är ett avstånd i verkligheten om det är 8 cm på kartan? b: Hur långt är ett avstånd på kartan om det är 8 km i verkligheten? |
M1. Areaskala och volymskala. a: Om du ritar av ett spelkort i längdskala 3:1, vad blir då areaskalan? b: Om du gör en modell av ett rätblock i längdskala 2:1, vad blir då volymskalan? |
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. |
||
M2. Beräkna area och omkrets för följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning. a: en parallellogram med höjden 4 cm, basen 5 cm och en annan sida 8 cm. |
M2. Beräkna följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning. a: arean av en cirkelsektor med radien 4 cm och vinkeln 45° b: volymen och begränsningsarean av ett rätblock med kanterna 3 cm, 5 cm och 7 cm c: volymen och begränsningsarean av en cylinder med radien 6 cm och höjden 9 cm d: radien av en cirkel med arean 9 cm2. |
M2. Beräkna följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning. a: volymen av en pyramid med höjden 3 cm och basytan som en kvadrat med sidan 7 cm b: volymen av en kon med höjden 9 cm och basradien 6 cm c: mantelarean av en cylinder med radien 6 cm och höjden 9cm d: längden på diagonalen i en rektangel med arean 48 m2 och ena sidan 8 m |
M3. Omvandla a: 2,5 dm2 till cm2 b: 25 dm2 till mm2 c: 250000 cm2 till m2 |
M3. Omvandla a: 2,5 dm3 till cm3 b: 25 dm3 till mm3 c: 250000 cm3 till m3 |
M3. Omvandla a: 2,5 dm3 till ml b: 25000 cm3 till liter
|
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter