Åsö 8H Geometri

Vi ska jobba med geometri kap.3 under v.2-8

V	Måndag(60 min)	Tisdag (40 min)	Onsdag(50 min)	Fredag (50 min)
2				Repetition, planering, E-mål 3.1 Cirkelns omkrets Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3
3	3.1  Cirkelns omkrets Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning Phyton	3.2 Cirkel area Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Phyton	3.2 Cirkel area Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.3  Begränsningsyta och mantelyta  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, problemlösning
4	3.3 Begränsningsyta och mantelyta  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Samtalsdag (jobba hemma)	3.3 Begränsningsyta och mantelyta  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.4 Volym av rätblock  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,  problemlösning	3.4 Volym av rätblock  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,  problemlösning
5	3.5 Volymenheter Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Problemlösning	3.5 Volymenheter Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3, Samtalsdag (jobba hemma)	3.6 volym av prisma och cylinder Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.6 volym av prisma och cylinder Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,
6	3.7 Volym av kon, pyramid och klot  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	3.7 Volym av kon, pyramid och klot  Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3,	Repetition. 3.8 Formler Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3. problemlösning	E- prov
7	3.8 Formler Nivå 1, Nivå 2, Nivå 3. problemlösning	Basläger/ Höghöjd	Basläger/ Höghöjd	C-A prov
8	Basläger/ Höghöjd problemlösning	Basläger/ Höghöjd problemlösning	Basläger/ Höghöjd problemlösning	Stockholms prov

 

 

 Läxa:

Att räkna klart Nivå 1 och Nivå 2 eller Nivå 3 till efterföljande lektion

 

I undervisningen ska vi:

Ha genomgångar.

Arbeta med öppna uppgifter som löses individuellt och följs av gruppdiskussion.

Arbeta med uppgifter i boken.

Göra laborationer och praktiska uppgifter.

Göra läxor och inlämningsuppgifter.

Använda oss av hjälpmedel såsom t ex formelblad och miniräknare.

 

 

Hur visar du vad du lärt dig och hur bedöms detta:

Genom diagnoser, tester och prov. (Muntligt/skriftligt)

Deltar aktivt i undervisningen och genomför praktiska och teoretiska uppgifter.

Deltar aktivt i diskussioner och tar del av hur andra tänker.

 

 

 

Mål för åk8 – Begrepp – Geometri Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4
Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
B1. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en cylinder b: ett klot	B1. Ange antalet ytor, kanter och hörn på a: en tresidig prisma b: en fyrsidig pyramid c: en kon	B1. Förklara sambandet mellan begreppen     a: yta och kant     b: kant och hörn
Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
B2. Rita en triangel med basen 6 cm och höjden 4 cm, där triangeln är: a: spetsvinklig b: rätvinklig c: trubbvinklig d: likbent e: oliksidig.	B2. Rita a: en parallellogram med höjden 4 cm och med sidorna 5 cm och 8 cm. b: en romb med sidan 6cm c: ett rätblock med kanterna 3 cm, 5 cm och 7 cm d: en cylinder med radien 6 cm och höjden 9 cm	B2. Rita a: en pyramid med höjden 3 cm och basytan som en kvadrat med sidan 7 cm. b: en kon med höjden 9 cm och basradien 6 cm.
Likformighet och symmetri i planet.
B3. Två trianglar är likformiga. Längsta sidan på triangeln A är 5 cm och den kortaste sidan är 3 cm. Längsta sidan på triangeln B är 30 cm. Beräkna hur lång den kortaste sidan är på triangeln B.	B3. Rita två likadana trianglar som ligger symmetriskt på var sin sida om en symmetrilinje.	B3. Rita två parallellogrammer som ligger symmetriskt på var sin sida om en symmetrilinje.
Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
B4. Beräkna alla vinklar i en triangel a: som är rätvinklig, där en vinkel är 40° b: som är likbent, där basvinklarna är 40° c: som är likbent, där toppvinkeln är 40°	B4. I en rätvinklig triangel är kateterna 6 cm och 8 cm. Beräkna hur lång hypotenusan är.	B4. Triangel A har sidorna 9 cm, 12 cm och 16 cm. Triangel B har sidorna 8 cm, 15 cm och 17 cm. Beräkna med hjälp av Pythagoras sats om trianglarna är rätvinkliga.
Mål för åk8 – Metoder – Geometri Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4
Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
M1. En insektsmodell är gjord i skala 20:1. a: Hur lång är modellen om insektens verkliga längd är 4 mm? b: Hur bred är insekten om modellen är 3 cm bred?	M1. En karta är ritad i skala 1:40000. a: Hur långt är ett avstånd i verkligheten om det är 8 cm på kartan? b: Hur långt är ett avstånd på kartan om det är 8 km i verkligheten?	M1. Areaskala och volymskala. a: Om du ritar av ett spelkort i längdskala 3:1, vad blir då areaskalan? b: Om du gör en modell av ett rätblock i längdskala 2:1, vad blir då volymskalan?
Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
M2. Beräkna area och omkrets för följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning.  a: en parallellogram med höjden 4 cm, basen 5 cm och en annan sida 8 cm.	M2. Beräkna följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning. a: arean av en cirkelsektor med radien 4 cm och vinkeln 45° b: volymen och begränsningsarean av ett rätblock med kanterna 3 cm, 5 cm och 7 cm c: volymen och begränsningsarean av en cylinder med radien 6 cm och höjden 9 cm d: radien av en cirkel med arean 9 cm2.	M2. Beräkna följande. Skriv formeln du använder för varje beräkning. a: volymen av en pyramid med höjden 3 cm och basytan som en kvadrat med sidan 7 cm b: volymen av en kon med höjden 9 cm och basradien 6 cm c: mantelarean av en cylinder med radien 6 cm och höjden 9cm d: längden på diagonalen i en rektangel med arean 48 m2 och ena sidan 8 m
M3. Omvandla a: 2,5 dm2 till cm2 b: 25 dm2 till mm2 c: 250000 cm2 till m2	M3. Omvandla a: 2,5 dm3 till cm3 b: 25 dm3 till mm3 c: 250000 cm3 till m3	M3. Omvandla a: 2,5 dm3 till ml b: 25000 cm3 till liter

 

Uppgifter