Sagotema år 7 v. 38-42

Du ska jobba med genren saga. Vi går igenom olika typer av sagor; folksaga, konstsaga och fabel. Du kommer att få läsa flera klassiska sagor som du säkert känner igen. Du ska också analysera en saga utifrån genrens kännetecken. Avslutningsvis kommer du få skriva en egen saga och arbeta med kamratbedömning.

LGR-11

Arbetsgång

Vi läser och lyssnar till olika typer av sagor.

Vi går igenom genren under flera lektionspass där du får lära dig de typiska kännetecknen för genren. Vi kommer prata om fabel, folksaga och konstsaga. Samt nämna några kända sagoförfattare.

Vi kommer arbeta med att analysera en saga och träna på läsförståelse. Vi diskuterar budskap.

Du skriver en egen saga vid ett särskilt skrivtillfälle och ger därefter respons på en kamrats saga. Du bearbetar din saga och sedan lämnar du in den för bedömning.

Skrivuppgiften

Du kommer få i läxa att planera din saga i stora drag från början till slut. Den förberedelsen är viktig att den blir gjord innan själva skrivtillfället här i skolan. I den uppgiften finns också sagans dramaturgi illustrerad i form av en spänningskurva. Den är också till hjälp när du planerar sagans innehåll. Det är även bra att läsa i dina anteckningar om konstsagor och folksagor, så att du får tips när du planerar. Tänk på att du ska träffa genren så mycket det går.

Att skriva en faktatext.

ATT SKRIVA EN FAKTATEXT

Din faktatext om sagor ska innehålla fakta om vad en saga är, folksagor, Tusen och en natt, konstsagor samt text om en sagoförfattare och hans/hennes verk.

 

Att skriva en faktatext innebär att du så objektivt som möjligt ska redogöra för ett visst ämne, som nu om olika sorters sagor och sagoförfattare.

Du ska använda flera olika källor, t.ex. ne.se, wikipedia, läroböcker som finns i salen. Du måste hela tiden vara källkritisk och fundera på vem som skrivit texten, i vilket syfte, kan du lita på källan osv.

Så här kan du arbeta:

• Samla fakta från minst två källor. Läs och anteckna. Glöm inte att anteckna författare till källan och årtal när den skrevs. Läs och anteckna. Tänk på att hela tiden sätta rubriker på allt du antecknar, så att du vet vad varje stycke handlar om. Det underlättar arbetet som kommer sedan, nämligen att ordna alla anteckningar.
• Anteckna med egna ord. När du skriver en faktatext är det viktigt att du använder egna ord och inte skriver av exakt vad som står i dina källor. Meningen med uppgiften är ju att du ska skriva en egen redogörelse utifrån fakta som du hämtat från olika källor.
• Ordna dina anteckningar. När du läst allt du tror du behöver läsa och gjort alla anteckningar, är det dags för dig att ordna anteckningarna efter en plan – eller disposition – som du sedan kan följa när du skriver. Planen bör vara så logisk att läsaren kan följa dina tankegångar. Ha gärna en kort inledning och sammanfatta det viktigaste i slutet.
• Skriv ett första utkast. Eftersom det är viktigt att fånga läsarens intresse bör du fundera extra mycket på de första meningarna.
• Bearbeta det du skrivit. Precis som vid alla andra skrivuppgifter måste du arbeta igenom ditt första utkast. Kontrollera först och främst att alla faktauppgifter stämmer. Kontrollera den språkliga utformningen så att du inte får med några onödiga fel.
• Skriv en källförteckning. Diskutera också deras trovärdighet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.