Hälsa

Vi kommer att arbeta med hälsa i kombination med skridskoundervisningen. Vi kommer att prata om både klädsel, puls, friluftsliv, uppvärmning och duschning.

Under vecka 4 och 5 kommer vi att arbeta med skridskor och hälsa.

Vi kommer en gång i veckan att åka skridskor och en gång kommer vi att vara inne och lära oss om hälsa.

Innehåll i hälsaundervisningen:

v. 4 Hälsa, Friluftsliv, Trelagersprincipen, Puls - vi testar vår puls praktiskt och diskuterar

V. 5 Hälsa, Uppvärmning, Puls, Dusch - vi fortsätter att testa pulsen och olika uppvärmningar

Under v. 5 skridskoundervisning kommer Nermin att kolla om ni klarar av att klä er enligt trelagersprincipen, dvs läxa att klä sig rätt men också för att ni inte ska frysa ute!

Hälsa: 

Hälsa kan beskrivas på många olika sätt. Världshälsoorganisationen WHO beskrev det så här redan 1948 (för mer än 70 år sen) "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning". Hur håller vi oss frisk och skadefria(fysiskt)? Hur mår vi bra i tanke, själ och humör (psykiskt)? Hur har vi det bra med människorna runtomkring oss så som familj och vänner (socialt)?

Friluftsliv:

Oftast när man har friluftslivs aktiviteter så innebär det fysisk aktivitet vilket är bra för både kropp och själ. Men att aktivera sig i naturen har visat sig i forskning vara bra för hälsan genom att minska stressen, öka medvetandet om det vi har runt oss, förbättra psykisk hälsa och ge möjlighet till att umgås socialt med andra. Vissa forskare menar att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi var mer ute i naturen.  I Sverige har vi också en bra möjlighet att ta oss ut i naturen via allemansrätten och alla många leder och raststugor som finns både i skog och vid vatten. Här i Dalarna har vi många bra möjligheter till detta så som i Bergebo, Gyllbergen eller på Runn.

Friluftsliv på vintern kan vara både på snö och is. Det gäller att inte vara ensam ute och att alltid meddela någon var man ska åka någonstans i fall att något händer. Rätt utrustning som exempelvis isdubbar är viktigt att ha med sig och inte åka vid branta sidor med mycket snö p.g.a. lavinrisk eller vid isars utlopp eller inlopp där isen är svag.

Klädsel och trelagersprincipen:

För att kroppen ska fungera bra behöver vi hålla en kroppstemperatur på cirka 37° C. 70% av kroppsvärmen försvinner genom huvudet, så fryser du om tårna sätt på dig mössan om du är ute. Det är viktigt att hålla sig Torr Varm och Mätt för att få en trevlig vistelse ute i naturen både vinter och sommartid. Om du rör på dig så blir du varm och det finns många olika tekniker får att hålla värmen bl.a. åkarbrasor eller pingvinen. när du klär dig så ska du tänka på att klä dig i flera lager för att kunna hålla värmen och hålla dig torr men även för att kunna ta av dig ett lager om du blir för varm eller sätta på dig ytterligare lager om du till exempel stannar och tar rast.

Trelagersprincipen:

Lager 1: Värmer och transporterar bort fukt från kroppen t.ex. underställ

Lager 2: Värmer med hjälp av luft t.ex. fleecetröja eller stickad tröja

Lager 3: Skyddar mot kyla, väta (nederbörd så som snö eller regn) och vind t.ex. jacka

Puls:

Puls är hjärtas slag per minut och som vi kan mäta till exempel vid handleden eller på halsen vid en stor blodåder, artär. Pulsen mät i slag per minut och lättast räknar man ut sin puls genom att känna den och räkna slagen under 15 sekunder. Ta sen den siffra gånger 4 så har du dina slag per minut. En vuxen person har en vilopuls på ca 55-80 slag per minut. Vilopulsen mäter man bäst på morgonen när man vaknar. Om man inte drömt en mardröm förstås! Pulsen ska vara jämn och rytmisk men den ökar vid ansträngning (när du tar i) för då måste hjärtat pumpa ut mer syre till kroppen för att du ska orka med den aktivitet du gör. Pulsen hänger oftast ihop med konditionsträning men kan även öka om du t.ex. blir nervös. Din högsta puls är ärftlig men man brukar säga att den är 220 slag per minut - din ålder.

Uppvärmning:

Man värmer upp för att undvika skador och förbereda kroppen på arbete så att den gör ett så bra jobb som möjligt. Du mjukar då upp lederna, höjer kroppstemperaturen, ökar blodflödet till musklerna och man bör värma upp de muskler man ska använda så att de är redo. Lederna i kroppen smörjs upp och musklerna blir mer töjbara och håller då bättre för tungt arbete. Man strävar efter att värma upp med stora rörelser med hela kroppen som är enkla att göra och som inte behöver allt för mycket styrka. Det tar ett tag för kroppen och främst hjärtat att hitta en bra balans för hur mycket syre som behövs och därför kan man känna sig ganska andfådd i början av en uppvärmning men det släpper efter en stund något man brukar kalla för andra andningen.

Duscha:

När vi är aktiva så svettas vi. Det finns 2,5-5 miljoner svettkörtlar hos en vuxen människa, vilket är ungefär 600 svettkörtlar per kvadratcentimeter på huden (det varierar, det finns fler på vissa ställen och färre på andra ställen). Svetten är ett naturligt sätt för kroppen att hantera värme och motverka överhettning. När man svettas kyls huden ner och därför motverkas överhettning. Kroppen skall för att fungera bra hålla en temperatur på 37 grader som vi lärt oss tidigare. När det är varmare svettas man även mer. Om man svettas mycket måste man tänka på att dricka mer eftersom kroppen kan drabbas av uttorkning annars. Prestationsförmågan försämras vid bara någon procents vätskeförlust.Svettkörtlarna utsöndrar svett av rörelse eller varmt väder och då utsöndras svett ur alla körtlar. 

Vi människor tappar också hud. Vi byter hud precis som vilken annan levande varelse som helst. Skillnaden är att vi inte byter hela på en gång, som t.ex. ormen gör. Istället lossnar det partiklar från vår hud i omgångar. På ett dygn avlämnar vår kropp 6 – 13 g död hud. På ett år blir detta en ungefärlig siffra på 3,5 kg hud. Det tar ca 4 dygn för människan att byta ut hela det yttersta lagret av hud. Men detta är när vi sitter stilla. Vid helt stillasittande lämnar vår hud ifrån sig ca 100.000 partiklar/min som innehåller döda hudceller. Rör vi på oss och är aktiva ökar antalet partiklar som lämnar huden. Vid långsam gång avger vi närmare 5.000.000 partiklar/min. Vid hög aktivitet t.ex. på idrottslektionerna avger vi mellan 15-30 000 000 (miljoner) partiklar per min.

I svetten och dessa hudavlagringar trivs svamp och bakterier. När bakterierna kommer i kontakt med luften så börjar svett lukta och därför behöver man duscha bort dessa. Då undviker du även risken att få olika irritationer eller infektioner i huden. Dessutom tvättar du bort större mängd av de hudavlagringar som lossnat från din kropp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,
• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
• förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll

• Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.