Ämnen:
Geografi
·
Årskurs:
7 - 9
Adolfsbergsskolan, Knivsta · Senast uppdaterad: 21 januari 2019
I det här arbetsområdet utforskar vi jorden både på kartan och genom att lära oss mer om olika klimat- och vegetationszoner. Vi lär oss kartkunskap och namngeografi samt breddar våra kunskaper om klimatförändringarnas påverkan och sårbara platser.
Geografiundervisningen i årskurs 7 är uppdelad i tre moment som alla avslutas med en examinerande uppgift.
Under första moment kommer du först att få arbeta enskilt/par med frågor och öva på att självständigt hitta svar i läroboken. Detta kommer att blandas med gemensamma genomgångar. I det inledande momentet kommer många nya begrepp att introduceras och faktakunskaper befästas. Faktakunskaper som ligger till grund för att förstå hur vår jord är uppbyggd. Det första momentet avslutas med ett skriftligt prov.
Under moment två kommer du i grupp få fördjupa dig om sårbara platser. Dessa kunskaper ska sedan redovisas muntligt genom tvärgruppsredovisningar.
Under moment tre är det kartan som är i fokus. Nu kommer du att få fördjupa dig i kartboken och lära dig om kartans uppbyggnad samt namngeografi. För att vässa dina kunskaper om namngeografi kommer vi arbeta med: https://online.seterra.com/sv Moment tre avslutas med ett kartprov.
Du som elev ska lära dig:
För att nå målen kommer du att:
Uppgifter som kommer att bedömas är:
Syfte (3)
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
Centralt innehåll (8)
Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.