Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geografi - Europa

Skapad 2019-01-30 12:05 i Hammarbyskolan Södra Stockholm Grundskolor
Grundskola 4 – 6 Geografi
Vi kommer nu att arbeta med världsdelen Europa. Där kommer vi bland annat lära oss namnen på olika platser och vart det bor många människor samt varför de bor just där. Utöver det kommer vi lära oss vilka naturprocesser som påverkar världsdelen, hur människan på olika sätt är med och påverkar och vilka konsekvenser det kan få.

Innehåll

 

Nedan följer de delar vi ska arbeta med under arbetet. Efter punkt 6 finns de olika delarna från kursplanen i historia. 

 

1.     Namngeografi:

 

Seterra –   Europas länder: https://online.seterra.com/sv/vgp/3007

Europas huvudstäder - https://online.seterra.com/sv/vgp/3051

Europa, fler städer - https://online.seterra.com/sv/vgp/3073

Berg/bergskedjor - https://online.seterra.com/sv/vgp/3215

Floder i Europa - https://online.seterra.com/sv/vgp/3215

Hav och sjöar - https://online.seterra.com/sv/vgp/3132

Flaggor - https://online.seterra.com/sv/fl/2010?c=QS9RX

 

-       Eleven ska kunna placera ut geografiska objekt (se länkarna) Eleven ska också kunna beskriva storlek på land, ö, sjö och berg samt läge, alltså var i Europa det ligger samt använda begreppen öster, väster, norr och söder om…

 

2.     Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna:

 

-         https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=EDUS1702

-         folkmängd, befolkningstäthet, människa/m2 eller km2
Vad är det som påverkar befolkningstätheten?

 

-         https://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkningst%C3%A4thet#/media/File:Norden_pop_density.gif (bild befolkningstäthet Sverige)

 

-         https://www.youtube.com/watch?v=33_1VnO42eY
Hur befolkningen ökad under lång tid. Vad var orsaken till den kraftiga ökningen? Bofasta, kunna odla, industrialiseringen, modern tekning och medicin.

-        Konsekvenser? Miljö? Fattigdom?
Vad behövs för att vi ska må bra?

 

-         https://www.globalis.se/Vaerldskartor
Befolkningsfördelning – över olika perioder! Även fördelning av religion, nederbörd etc. finns också.

 

3.     Jordytan och hur den påverkar och förändras av människan och natur själv:

 

-         https://urskola.se/Produkter/156328-Animated-science-Magma-Sten 
(5 min) - magma, kontinentalplattor, sten, berg

 

-         https://www.youtube.com/watch?v=YZNPpGqPTQU
Pangea, kontinenter, jordens inre (kärna, mantel, jordskorpa, tektoniska plattor - kontinentalplattor – driver åt olika håll) Magma =flytande sten som ovan jord blir till lava.

 

-         https://www.youtube.com/watch?v=YKbDSF0qYHc

 

 

4.     Natur och kulturlandskap:

 

-         Vad innebär ett naturlandskap och vad är ett kulturlandskap?

-         Vegetationszoner i Europa: tundra, barrskog, odlad mark, gräs- och betesmark. Stadsmiljöer. Industrimiljöer. Urskog.

-         Förbifart Stockholm som ett exempel på mänsklig påverkan.

Varför bygger vi den = orsak och vad kan konsekvenserna bli?

 

5.     Centrala ord:

EROSION
VITTRING
NATURENS PÅVERKAN
MÄNSKLIG PÅVERKAN
VULKANER
TSUNAMI
BERG
BERGSKEDJA
KLIPPOR
SAND
STENAR
KONTINENTALPLATTOR
PANGEA
BEFOLKNINGSFÖRDELNING
NATURLANDSKAP
KULTURLANDSKAP
LANDHÖJNING
GRÄNSER
NAMNGEOGRAFI
NATURTYPER
NATURTILLGÅNG
VEGETATIONSZONER
ENDOGENA KRAFTER
EXOGENA KRAFTER
KLIMATZON
TÄTBEFOLKAT
GLESBEFOLKAT
URBANISERING

 

 

6.     Diskussionsfrågor & blandat:

 

-         Varför bor vi människor just där vi bor? Vad finns de för konsekvenser av att vi bor på det sätt som vi gör?

 

-         Hur bildas ett berg, klippor, stenar och sand?

 

-         Hur uppstår lava i en vulkan?

 

-         På vilket/vilka sätt formar naturen vår planet? Vad finns det för konsekvenser av det?

 

-         På vilket/vilka sätt formar vi människor vår planet? Vilka orsaker och konsekvenser finns det till det?

 

-         Vad finns det för olika naturtyper i Norden och i Europa? Hur använder vi naturen så att det blir en naturtillgång? Hur skiljer det sig mellan de många olika länderna?

 

-         Vad kännetecknar landskap mer norrut i Europa jämfört med södra Europa?

 

-         https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=EDUS73852 (repetera den!) gradnät, 360 grader ett varv. 90 grader från ekvator till nordpolen. 111 km/grad, tidszoner, jetlaggad

 

-         https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%202838
En film om jordens 7 världsdelar.

 

-         https://www.flightradar24.com/UAE225/1f2a2b64
Visa flygningar. Ex. från Dubai till San Fransisco

 

-         Jetströmmar. Olika flygtider österut och västerut.

 

-        Jämföra olika städer på samma breddgrad. Vad gör att det skiljer sig åt i ex. temperatur och nederbörd mellan länderna?

 

Gränser mellan länder – det finns naturliga som ex. berg eller sjöar som delar av eller politiska (mänskliga), ex raka linjer i Afrika. 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
    Ge
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
    Ge
  • Centralt innehåll
  • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
    Ge  4-6
  • De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
    Ge  4-6
  • Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
    Ge  4-6
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
    Ge  4-6
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
    Ge  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
    Ge  E 6
  • I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
    Ge  E 6
  • Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ge  E 6
  • Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
    Ge  C 6
  • I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
    Ge  C 6
  • Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
    Ge  C 6
  • Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
    Ge  C 6
  • Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
    Ge  A 6
  • I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
    Ge  A 6
  • Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
    Ge  A 6
  • Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
    Ge  A 6
  • Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
    Ge  E 6

Matriser

Ge
Geografi Europa

Förmåga att analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen samt förmåga att utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen.

E
C
A
Natur- och kulturlandskap
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
Landskap, resurser & befolkning
I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
Geografiska begrepp
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.

Förmåga att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.

E
C
A
Kartor, källor, metoder och tekniker
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Namngeografi
Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: