Klara svenskan åk 5 - Berättande text

Vet du vad en deckarberättelse är? Kanske läser du och dina kompisar redan deckare för fullt? Skurkar, detektiver och brott - allt detta kan du få möta i en deckare. Ofta blir berättelsen väldigt spännande! Deckaren är ett exempel på en berättande text. En sådan text innehåller en början, ett problem, en lösning och ett slut. I deckaren finns också ledtrådar och villospår. I det här avsnittet kommer du att få läsa och skriva en deckare. Men du kommer även få läsa och samtala runt en berättande text med annat innehåll. Allt för att du ska få bygga på dina kunskaper om berättande text så mycket som möjligt.

Tidsperiod

december - mars 2017

Mål

I svenskan får eleverna träna på att utveckla förmågan att:

- läsa berättande texter och förstå hur en berättandet text är uppbyggd.

- känna igen strukturen i en berättande text.

- skriva i dialogform.

- skriva en tydlig rubrik, inledning, åsikt, argument och avslutning.

- muntligt presentera sin berättande text.

Arbetsgång

Vi kommer att arbeta med att:

- läsa olika berättande texter samt diskutera dessa på olika sätt.

- göra olika övningar där ni ska träna på att planera en berättande text.

- planera en berättande text, deckare, enligt berättaransiktet samt skriva en deckare utifrån den givna strukturen som kännetecknar  en   deckare.

- delta i textsamtal.

Vad bedöms?

- det du gör under lektionerna: diskussioner, övningar etc.

- den skriftliga inlämningsuppgiften: att skriva en berättande text, deckare.

- hur du deltar i textsamtal.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Uppgifter

kjghliujgkjhgfcmhjbn

jb.jn.kjhhl.

Datorer tanke