Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
4 - 6
Östergårdsskolan, Halmstad · Senast uppdaterad: 31 januari 2019
Den 6 november år 1632 ledde Sveriges kung Gustav den II Adolf den svenska armén mot den tyske kejsarens trupper. Det skulle bli ett blodigt slag utanför den tyska byn Lützen. Den svenske kungen ville hindra den tyske kejsaren från att skaffa sig makten över Östersjön. Gustav Adolf red på sin bruna häst Streiff. Det var dimma... Detta och mycket mer kommer du att få ta del av under kommande arbetsområde.
För godtagbara kunskaper:
Du vet ungefär när stormaktstiden var och kan berätta lite om vad som hände då.
Du kan föra enkla resonemang om vad som orsakade stormaktstiden.
Du kan föra enkla resonemang om hur det som hände på stormaktstiden påverkade Sverige då och hur det påverkar oss idag.
Du kan berätta lite om hur olika människor, till exempel adeln och bönderna, hade det under stormaktstiden.
Du kan berätta lite om häxprocesserna.
Du kan på ett enkelt sätt resonera kring olika informationskällor från stormaktstiden, om de är tillförlitliga eller inte.
För mer än godtagbara kunskaper ska du visa förmåga att:
Du vet när stormaktstiden var och kan med säkerhet berätta om flera saker om vad som hände då.
Du kan föra utvecklade resonemang om vad som orsakade stormaktstiden.
Du kan föra utvecklade resonemang om hur det som hände på stormaktstiden påverkade Sverige då och hur det påverkar oss idag.
Du kan berätta flera saker om hur olika människor, till exempel adeln och bönderna, hade det under stormaktstiden.
Du kan berätta om häxprocesserna och resonera kring varför de skedde.
Du kan på ett utvecklat sätt resonera kring olika informationskällor från stormaktstiden, om de är tillförlitliga eller inte.
Du kan med säkerhet använda begreppen på rätt sätt.
Centrala begrepp:
Genomförande
Läsa och diskutera utifrån läromedlet Stormaktstiden.
Filmer
Föreläsningar
Spel
Diskussioner i helklass och mindre grupper
Dramatisering
Dokumentation och bedömning
Presentation av Powerpoint i grupp
Diskussion kring frågor i grupp
Syfte (2)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
Centralt innehåll (3)
Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
Den svenska statens framväxt och organisation.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Kriterier (10)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.