Matematik 7B, VT 19

Detta är en grovplanering i matematik för vårterminen 2019.

Så här jobbar vi

• Lärarledda genomgångar
• Problemlösningar
• Samtal och diskussioner i grupp/klass
• Eget arbete - enskilt och i grupp - lektionstid
• Digitala övningar & programmering
• Avslutar med prov

Planering i Matematik 7B VT -19
Vecka	Dag	Genomgång av sida
3	Måndag		Uppstart kap. 3
	Onsdag
	Torsdag
4	Måndag	108-109
	Onsdag
	Torsdag
5	Måndag
	Onsdag	112-113
	Torsdag	114-115
6	Måndag	118-119
	Onsdag	120-121
	Torsdag		Diagnos kap. 3
7	Måndag		Blå: 126 - 137 Röd 140 - 145
	Onsdag
	Torsdag
8	Måndag		Prov Kap 3, del 1
	Onsdag		Prov Kap 3 del 2
	Torsdag		Problemlösningsfredag
9	Måndag	152-153	Uppstart Kap 4 Bråk
	Onsdag	154-155
	Torsdag	156-157
10	Måndag		Sportlov
	Onsdag		Sportlov
	Torsdag		Sportlov
11	Måndag	158-159
	Onsdag	160-161
	Torsdag	162-163
12	Måndag		Diagnos Kap 4
	Onsdag		Blå: 168 - 177 Röd: 178 - 185
	Torsdag
13	Måndag
	Onsdag		Prov Kap 4, del 1
	Torsdag		Prov kap 4, del 2
14	Måndag	192-193	Uppstart Kap 5 Procent
	Onsdag	194-195
	Torsdag	196-197
15	Måndag	198-199
	Onsdag	200-201
	Torsdag	202-203
16	Måndag		Diagnos Kap 5
	Onsdag		Blå: 208 - 216 Röd: 218 -223
	Torsdag
17	Måndag		Påsklov
	Onsdag		Påsklov
	Torsdag		Påsklov
18	Måndag
	Onsdag
	Torsdag
19	Måndag		Prov Kap 5 del 1
	Onsdag		Prov kap 5 del 2
	Torsdag		Problemlösningsfredag
20	Måndag	230 - 231	Uppstart kap 6 Statistik
	Onsdag	232 - 233
	Torsdag	234 - 235
21	Måndag	236 - 237
	Onsdag	238 - 239
	Torsdag		Diagnos kap 6
22	Måndag		Blå: 244 - 252 Röd: 254 - 260
	Onsdag
	Torsdag		Ledig
23	Måndag
	Onsdag		Prov kap 6
	Torsdag		Ledig
24	Måndag		Jobba ikapp osv.
	Onsdag		Jobba ikapp osv.
	Torsdag		Sommarlov

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.
• Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Likformighet och symmetri i planet.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att, såväl med som utan digitala verktyg, undersöka förändring, förändringstakt och samband.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas generellt.
• Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.
• Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.