Åldrar:
5 - 6
I Ur och Skur Myllran, Fristående förskolor · Senast uppdaterad: 17 augusti 2023
Myllrans 5-6 åringar går på Mulle en dag i veckan mellan kl 9 och 14. Naturen är en fantastisk plats för att uppleva och lära med alla sinnen. Det man lär med kroppen fastnar i knoppen. Naturen är en fantastik miljö för lek, fantasi och rörelse som dessutom är genusneutral och har lugnande effekt. Barnen får prova olika friluftsaktiviteter och grundläggande friluftsfärdigheter som de har nytta av hela livet.
Mål
Målet ska vara uppfyllt i maj 2019.
Friluftsfrämjandets I Ur och Skur-metodik och Skogsmulle i förskolan strävar efter att varje barn får utvecklas genom friluftsliv, lek, rörelse, spänning och upplevelser med alla sinnen. Barn som får möjlighet att komma ut i naturen lär sig handla efter allemansrätten och värna om miljön.
Vi jobbar med äventyrspedagogik
Syftet är att erbjuda ett spännande arbetssätt som …
Äventyrspedagogiken ska ge kunskaper…
Äventyrspedagogiken ska utveckla hälsa ur ett brett perspektiv:
Vi kommer att hämta idéer från Svenska Orienteringsförbundets "Skogsäventyret". Äventyret inleds med att barnen får ett brev från "Spanarn", som är Mulles vän i skogen. Brevet berättar om trollet Olfar som vill låta molnen regma svarta, giftiga droppar över skogen. För att få honom att låta bli måste barnen bli Skogsexperter och Hitta rätt experter. De får under terminen gå "expertutbildning" och samla bevis för varför vi behöver skogen. Vi introducerar också kartan på ett enkelt sätt. I expertutbildningen ingår:
vecka 9 upptakt
Äntligen dags för Mulle igen. Och nu börjar ett nytt äventyr. Vi fick ett brev från Spanarn, som är en Uggla, kompis till Mulle. Trollet Olfar smider planer på att låta molnen regna ner svarta, giftiga droppar över skogen och förgifta allt som lever. Men som tur är kan barnen förhindra det! De måste leta bevis för att vi alla, Olfar också, behöver skogen, växterna och djuren. För att klara det ska de få gå två expertutbildningar. De ska bli 1. Skogsexperter och 2. Hitta rätt experter. Det ska vi tillsammans jobba med under vårens Mulledagar.
Barnen tyckte nog att det var lite läskigt, så vi fick ett SMS från Mulle som sa att vi har hela våren på oss. Olfar har lovat vänta med sina hemska planer tills barnen har fått chansen att lämna bevis. (Och allt är förstås ett påhittat äventyr, eller....)
Idag fick vi leta bevis på att Olfar INTE har har gjort nåt dumt. Vi har hittat massor av tecken på liv, som ni ser på bilderna. Och kompisträden har knoppar. Nog kommer de att slå ut?
Vi fick nästan påminna oss om att den faktiskt är en vintermånad, för idag fick vi vårkänslor. Tänk att kunna laga mat och äta ute den 26 februari. Helt Underbart!
Mulle 5 mars - Varför behöver vi skogen?
Idag var vädret lite kyligt, så vi packade bara lite varm dricka och frukt och bestämde oss för att äta middag på Myllran. Kompisarna började med att berätta för M om Olfar och Spanarn, eftersom hon inte var med förra gången. Vid vindskyddet pausade vi och barnen fick svara på frågan om varför vi behöver skogen.
” För annars har vi ju ingenstans att gå på Mulle”.
” För djuren bor ju där”.
” För vi vill ju leka där och klättra och sånt”
” Om man släpper giftdroppar dör man ju själv också”
Pedagogerna hade också tankar. Om att det är så lugnt och skönt i skogen. Och att träden behövs för att vi ska kunna andas. Det visste barnen.
” Ja, träden gör syre så vi kan andas”.
Alltså Mullebarnen är ju redan skogsexperter!
Efter middagen på Myllran dekorerades en kartong som vi ska samla bevis i. Bevis för att skogen behövs.
Mulle 12 mars - Vem bor i skogen???
På förra veckans fråga varför vi behöver skogen blev ett av barnens svar "För annars har djuren ingen stans att bo."
Idag låg där ett brev från Spanarn på fågelbordet. Där stod det: "Vi måste visa Olfar att många har skogen som sitt hem. Leta efter djur eller spår av djur". Vi började dagens uppdrag direkt genom att se några kajor i trädtopparna. Och vilken tur vi hade idag! Vi hittade verkligen massor av djur med skogen som sitt hem:
Vi såg kajor, kråkor, vildgäss, pilfinkar, talgoxar, en koltrast, spindlar, små flugor.
Vi hörde hackspett och bofink.
Vi luktade räv.
Vi såg spår av maskar (små jordhögar), mullvad (stora jordhögar), ekorre och skogsmus (gnagt på kottar), vildsvin (bökat vid vindskyddet och en upptrampad stig i kärret), rådjur (bajs), räv (bajs) och igelkott (bajs).
Barnen fick varsitt kompisdjur, som vi ska ta reda på mer om framöver. Vad äter de och finns det nån som äter dem? Hur bor de? När vi ätit fick barnen börja göra sina egna hem/hus. Vi sandpapprade och målade träklossar. Dem ska vi använda längre fram.
Laxebarn på ”studiebesök”, Mulle 19/3
Idag var vi bara tre Mullebarn. Vi bestämde att de närvarande Laxebarnen skulle få följa med oss till Mullegropen. Mullarna fick visa sina kompisträd och tala om vad vi kallar de olika platserna. Vi hade en härlig dag med mycket lek, men även tid för avkoppling i det soliga vädret. C hjälpte till med maten - potatis och purjolökssoppa.
När vi åt på vårt vackra, mossiga, mjuka "bord" upptäckte vi att där fanns en massa nyckelpigor. De har säkert övervintrat under mossan och krupit upp nu när det blivit varmare. Barnen byggde bo till dem och döpte dem. Helt OK eftersom nyckelpigorna inte stängdes in eller skadades. De kunde flyga iväg när de ville.
Ingela samlade in bajset vi hittade förra veckan. Nu har vi början till en liten "bajssamling". Bajs försvinner/blir till jord ganska fort i naturen. Tyvärr hittade vi en plastpåse med hundbajs. Så dumt att plocka upp bajset och sen slänga påsen i skogen. Plast försvinner ju inte på jättelänge.
A undrade hur lång tid det tar för plast att försvinna/brytas ner. Det ska vi ta reda på. Det är inte lätt för barn att förstå tidsbegrepp, men vi gör ett försök.
Vilka superkrafter djuren har, Mulle 26/3!
Idag gick vi till en av de stora Mullegroparna där miljön bjuder på härliga klätterutmaningar. Vi stannade till vid vindskyddet. N och E fick sina kompisdjur, mullvaden och sädesärlan. Ingela lästa sagan Bladlusjakten. Bladlössens värsta fiender är nyckelpigorna, som vi ju hittade massor av förra gången.
Lekarna kom genast i gång när vi var framme. Konstigt att trötta ben blir pigga på nolltid.
M var veckans kock och lagade mumsig cowboysoppa.
Efter maten gick vi en äventyrsbana i den utmanande terrängen. Det var Mulle och Spanarn som gett oss i uppgift att ta reda på lite om våra kompisdjur. Vi hittade bilder på kompisdjuren och Ingela berättade om varje djurs superkraft. Mulle hade sedan gömt en belöning som visade sig vara en nyckelbricka till varje barn med bild på deras djur.
Superkrafter:
Räven hör fantastiskt bra. Kan höra t ex en sork som är under jorden, hoppa upp i luften för att landa med frambenen rakt över sorken. Då bli den bedövad och räven kan gräva upp den och så blir sorken rävmat.
Mullvaden är fantastisk på att gräva med sina spadliknande framben. Den har massor med gångar under markytan.
Rådjuret hör väldigt bra och kan vrida sina öron åt alla håll. Den är också superbra på att gömma sina ungar. Ungarna ligger blixtstilla och väntar tills mamman kommer tillbaka.
Sädesärlan flyttar till Afrika varje höst. Den orkar flyga hela vägen nästan exakt vid samma tid varje år kommer den tillbaka. Tänk att den hittar! Superbra på att orientera.
Vildsvinet är så stark i trynet att den kan böka upp jord och stenar för att hitta mat. Den har också superbra luktsinne, till och med bättre än en hund.
Haren med sina långa ben är det snabbaste landlevande djuret i vårt land. Den kan springa i 75 km/h.
Myran är jättestark. Den kan bära 8 ggr sin egen vikt. Med den riktiga superkraften är samarbetsförmågan. I en myrstack kan det bo en million myror som alla har uppgifter. Om något hotar myrstacken skyndar sig tusentals myror upp för att spruta myrsyra på fienden.
Humlan är en superpollinerare. Den gör så att vi får bär och frukt och utan humlor och bin hade vi inte haft mycket att äta.
Gråsuggan är superbra på att ta hand om vissna löv och växter. Utan gråsuggan hade vi inte kunnat gå ut i skogen utan att drunkna i löv.
Nu ska barnen bli "hitta rätt experter".
Om man ska hitta till en plats där man aldrig varit förut - i skogen, i staden, med bilen - då är det bra att ha en karta. "Och när man ska hitta en skatt" kommenterade barnen.
Men vad är en karta?
Ja, väldigt förenklat är det en bild av verkligheten, sedd uppifrån. Men man kan ju inte rita allt precis som det ser ut, så man får använda tecken och symboler.
Jag visade genom att bygga ett litet landskap, lägga plast över och rita med olika färger. Barnen fick också bygga ett landskap. Sen gjorde vi kartor på papper.
Barnen har fått varsitt häfte - Skogsäventyret. Materialet är anpassat för något äldre barn, men barnen kan få en viss förförståelse för hur man kan använda kartor. Dessutom innehåller häftet information om skogen och allemansrätten.
Nästa gång på Mulle ska barnen få varsin riktig karta.
Riktiga kartor visar vägen 2 april
På väg till Mulleskogen fick vi se Elnas kompisdjur - sädesärlan! Vi väntade på den just denna första vecka i april - den kommer alltid tillbaka från Afrika då. Vi såg att den vippade på stjärten och den kallas också för "vippstjärt".
Vid grinden satt ett brev från Spanarn och Mulle.
Barnen fick riktiga kartor och fick leta sig fram till orienteringsskärmar där det satt bilder på kompisdjuren.
De var superduktiga! Det gick fortare än vanligt att ta sig till vår plats, men sen var det skönt att sitta en stund och vila.
Veckans kockar, E. och Mikael, lagade pasta carbonara. Mums!
Efter maten hade vi grankottsfemkamp. Grenarna var:
Kasta prick på träd, kasta närmast en pinne, kasta så långt man kunde, bygga så högt torn man kunde av kottar (samarbete två och två) och lägga kottar runt en kompis. Alla uppdrag klarades av på bästa sätt och ingen vann. Det gick nämligen bara ut på att ha roligt.
Våren är verkligen här - Mulle 23 april
Vi fick ett brev från Mulle och Spanarn. Nu ska vi samla så många vårtecken vi kan. Vi tittade till kompisträden. Alla lövträd har börjat slå ut utom eken, som är lite sen.
Vi fick kartor för att hitta till en ny plats.
Vid varje kontroll fick vi ett uppdrag, t ex hitta nåt som går att äta, hitta nåt som luktar gott och nåt som luktar illa.
Pigga ben tog sig hela vägen till vår basplats för dagen. Sista uppdraget var att rita en vårteckning. Vi gjorde en utställning i den gamla värmestugan. Adam och Mikael kockade.
Vi var trötta när vi kom tillbaka till Myllran. Alla Mullebarn fick varsin biljett som belöning för att de klarat alla uppdrag - en biljett till övernattning och utflykt till Skånes djurpark.
Mulle 30 april vid sjön
Nu blommar hägg, slån och körsbärsträd på ängarna ner mot sjön. Det vill vi inte missa, så idag fick Mullebarnen en ny karta som visade vägen mot "Laxesjön". De fick också varsin bingobricka, med saker att leta upp på vägen (maskros, hägg, viol, skäggdopping, svan, sädesärla, gråsugga, fjäril). Vid kontollerna fick vi använda våra sinnen på olika sätt. Lyssna på "Laxes hus" (pumphus - det knackade!), lukta på slån och hägg, smaka på maskros och ängssyra, titta oss omkring uppe i tornet, lyssna på fågelsång och känna på vattnet.
Vid sjön blev det lek och håvning, men det var inte mycket som rörde sig i vattnet, På långt håll såg vi skäggdopping och svanar. En stor fisk plaskade i vassen.
Ella, veckans kock, tände elden, som fick bli vårt eget lilla Valborgsbål. Vi gjorde foliepaket med mumsigt innehåll - väldigt populärt.
Efter maten hade vi möte. Vi skulle bestämma mat och fika till övernattningen. Det blir varma mackor till kvällsmat och kanelbullar med saft till fika. Vi diskuterade också vad som skulle ätas på utflykten till Skånes Djurpark. Barnen hade två förslag. Korv med bröd och foliepaket. Vi röstade och det blev foliepaket som vann. Men vi bestämde att man faktiskt kan få korvbitar i paketen om man vill.
På hemvägen plockades maskrosor i mängd. Hur det gick med bingot? Jo vi hittade allt utom en fjäril. Men sen tog M av sig jackan och det visade sig att hon hade en fjäril på tröjan. BINGO!
Mulle 7 maj
Vi fick brev från Olfar i dag. Han har sett alla våra bevis för att skogen behövs och han förstår att han inte kan låta molnen släppa ner svarta giftdroppar. Han skrev att han tycker barnen är riktiga skogsexperter och vill bli vår vän. Han var bara orolig för en sak. Alla kompisträd utom eken hade fått gröna blad förra veckan. Tänk om eken hade fått giftdroppar på sig av misstag. Olfar bad oss att kolla. Och, vilken tur, eken hade också slagit ut.
Vid vindskyddet tittade vi på blad. Bladen har nerver som transporterar vatten och näring. Ingela berättade sagan om kocken Klorofyll. Bladen är trädets kök. Värme till köket kommer från solen, vatten sugs upp av trädets rötter och sen behövs koldioxid. Det kommer från den luft vi andas ut. Nu lagar kocken Klorofyll mat/näring som skickas ut till hela trädet så att det kan växa. När man lagar mat blir det matos. Och matoset från bladen är syre, som VI andas in. Tänk så fantastiskt allt hänger ihop och är beroende av vartannat.
Mulle övernattning
Nu har vi äntligen haft vår efterlängtade övernattning! Barnen kom hit spända och exalterade och fick snabbt komma in i köket för att designa sina egna varma mackor! Ganska direkt efter det fixade de till sina egna bäddar och ville nästan gå och lägga sig, samt borsta tänderna innan maten! Så klart går inte det med tre hungriga vuxna, så det fick bli efter.
Vi hittade lite senare ett brev från Olfar. Där i stod det att han för länge sedan hittat en skatt under skogens största sten. Han hade dock tappat bort den, men runt om på Myllran fanns det kartbitar som man kunde pussla ihop för att få reda på var skatten var gömd. För att få en pusselbit var man tvungen att klara av ett uppdrag. Det fanns ett luktauppdrag, ett lyssnauppdrag, känseluppdrag, smakuppdrag och ett lekuppdrag. När vi pusslat ihop kartan såg vi var skatten var gömd och vi gick för att leta. Men i brevet stod också att vi var tvungna att akta oss för träskmonstret som troligtvis vaktade skatten. Vi smög dit och när vi hittat skatten hörde vi och såg någon gå runt i buskarna! Vi visste inte vem det var, men vi bestämde oss för att springa! Med mycket skräckblandad förtjusning rusade vi tillbaka till Myllran och öppnade kistan. I kistan fanns en medalj var till barnen. Vi pratade mycket om vad vi hade sett, att det kanske var någon som bara var ute i skogen och letade efter sin hund, kanske var inte träskmonstret elakt och dylikt. Kanske någon av oss kan bli vän med det?
Innan vi gick och lade oss tog vi en mysig kvällsfika, sedan låg barnen snabbt i sina bäddar och lyssnare på sagor som vi läste. Alla barnen sov gott hela natten och dagen efter satt vi länge tillsammans och åt frukost. Vi avslutade allt med att gå tillbaka till träsket för att leta spår, men det var lite olika åsikter om vi faktiskt hittat nåt spår efter ett träsktroll.
Sista ”riktiga” Mulletillfället och vi gick till sjön. ”Får vi bada”? Nja det var frost i natt och termometern visade elva grader. Vi får vänta premiärdoppet. Idag fick barnen leka oavbrutet, så när som på middagsätandet. Och som de har lekt! Alla har haft roligt, inga konflikter, bara glada barn som fått göra det de gillar bäst.
Tacos till middag var uppskattat. Ett enda uppdrag fick barnen idag. Att lyssna efter göken. Och vi hade tur. Vi hörde den. Vi berättade om gökens sätt att föröka sig. Det kan tyckas grymt att gökungen puttar ut sina ”syskon” men djur är inte elaka. Det är deras sätt helt enkelt.
Ja, nu har vi varit där - på Skånes Djurpark. Vi började med bussresa. Först en liten buss till Höörs station och sen en stor buss till Djurparken. Vi satt långt bak i bussen och backarna kändes i magen - nästan som en berg- och dalbana. När vi kom fram blev Ingela och Mikael nästan lite förskräckta - så mycket barn! Busslass på busslass kom de. Det visade sig att parken hade ett arrangemang för andreklassare. Men vi var smarta och gick rundan motsols och var nästan ensamma fram till efter att vi hade ätit.
De egna matsäckarna åts med god aptit och vi trodde inte att barnen skulle orka de goda foliepaketen vi grillat, men....oj vad de åt!
Vi lekte lite på hinderbanan, tittade på tvättbjörnar och brunbjörnar, men sötast var nog de små vildsvinsungarna som sprang fritt. Tyvärr var det många djur vi inte alls fick se, de låg nog och tryckte i sina bon. Men det viktigaste för barnen var att få åka traktor i Fåret Shauns värld. Det och glassen.
Ingela och Mikael hade hoppats på lite mer djur, men barnen verkade helnöjda med utflykten. På hemvägen hann vi leka på lekplatsen vid torget i Höör.
Vilka superduktiga Mullebarn vi har! Vi hade pratat igenom vad som var viktigt. Att lyssna på Mikael och Ingela och att hålla ihop. Och de fick MVG allihop.
Läroplan (11)
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter