VT 19 Åk 8 Ungdomsspråk och språkhistoria

Språket förändras ständigt. Ord och uttryck tillkommer och andra försvinner. Vad är typiskt för ungdomsspråk? Hur började språket svenskan egentligen?

Undersökningsfrågor

Vad karaktäriserar ungdomsspråk?

Talar vi likadant vid olika platser, med olika personer och vid olika tillfällen?

Hur påverkar språket vår identitet?

Vad är ett reportage?

Hur började svenska språket?

Vad karaktäriserar urnordiska, fornsvenska, äldre och yngre nysvenska samt nusvenska?

Det här området börjar vi genom att läsa lite om vad ett reportage här och vad som är typiskt för genren. Därefter läser vi och samtalar om ungdomsspråk. Vad är typiskt för ungdomsspråk? När använder vi olika sorters språk? Vilka uttryck och ord är ok att använda? Vilka ord består och vilka försvinner? Vad är diskurspartiklar? Vi går igenom allmänt om ungdomsspråk och diskuterar. Därefter väljer alla ett område de vill fördjupa sig mer i och skriva ett reportage om. I reportaget ingår att söka information, källkritik, göra en intervju och att därefter sammanställa detta till ett reportage. 

Därefter kommer ni att läsa om vad svenskan härstammar ifrån, om språkträd, samt vad som är typiskt för de olika epokerna. Språket är levande och förändras hela tiden och vi kommer att få reda på vad som har influerat svenskan längs vägen. Ni kommer att göra en presentation två och två där ni beskriver den här resan. Ni skall på låtsas presentera för en lågstadieklass, så det gäller att anpassa presentationen efter målgruppen.

Materialet vi använder hittar ni i Classroom och den detaljerade planeringen ser ni via följande länk:

https://docs.google.com/document/d/17hmVheeb_LszRC6CEzAsHTXKUF-2kB1SbguONxZU0iE/edit

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Nya ord i språket, till exempel lånord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.