Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

VT 19 Åk 8 Ungdomsspråk och språkhistoria

Skapad 2019-03-05 08:43 i Torpskolan Lerum
Grundskola 8 Svenska Svenska som andraspråk
Språket förändras ständigt. Ord och uttryck tillkommer och andra försvinner. Vad är typiskt för ungdomsspråk? Hur började språket svenskan egentligen?

Innehåll

Undersökningsfrågor

Vad karaktäriserar ungdomsspråk?

Talar vi likadant vid olika platser, med olika personer och vid olika tillfällen?

Hur påverkar språket vår identitet?

Vad är ett reportage?

Hur började svenska språket?

Vad karaktäriserar urnordiska, fornsvenska, äldre och yngre nysvenska samt nusvenska?

Det här området börjar vi genom att läsa lite om vad ett reportage här och vad som är typiskt för genren. Därefter läser vi och samtalar om ungdomsspråk. Vad är typiskt för ungdomsspråk? När använder vi olika sorters språk? Vilka uttryck och ord är ok att använda? Vilka ord består och vilka försvinner? Vad är diskurspartiklar? Vi går igenom allmänt om ungdomsspråk och diskuterar. Därefter väljer alla ett område de vill fördjupa sig mer i och skriva ett reportage om. I reportaget ingår att söka information, källkritik, göra en intervju och att därefter sammanställa detta till ett reportage. 

Därefter kommer ni att läsa om vad svenskan härstammar ifrån, om språkträd, samt vad som är typiskt för de olika epokerna. Språket är levande och förändras hela tiden och vi kommer att få reda på vad som har influerat svenskan längs vägen. Ni kommer att göra en presentation två och två där ni beskriver den här resan. Ni skall på låtsas presentera för en lågstadieklass, så det gäller att anpassa presentationen efter målgruppen.

Materialet vi använder hittar ni i Classroom och den detaljerade planeringen ser ni via följande länk:

https://docs.google.com/document/d/17hmVheeb_LszRC6CEzAsHTXKUF-2kB1SbguONxZU0iE/edit

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
    Sv  7-9
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  7-9
  • Nya ord i språket, till exempel lånord.
    Sv  7-9
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Sv  7-9
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
    Sv  7-9
  • Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
    Sv  7-9
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
    Sv  7-9
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
    Sv  7-9
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
    Sv  7-9

Matriser

Sv SvA
Reportage

E
C
A
Struktur och textbindning
Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning.
Texten är sammanhängande och har utvecklad textbindning t.ex. är det lätt att följa då du binder samman fakta, beskrivning och intervjuer.
Texten är sammanhängande och har välutvecklad textbindning t.ex. är det lätt att följa då du binder samman fakta, beskrivning och intervjuer.
Reportaget är minst en och en halv sida, förutom källförteckningen. Alltså minst 2,5 sidor totalt.
Texten har en struktur som passar ett reportage t.ex. att du använder rubrik, ingress och brödtext.
Texten är välstrukturerad t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv rubrik, ingress och brödtext.
Din text är styckeindelad.
Om du använder källor fungerar referat, citat och källhänvisningar i huvudsak.
Om du använder källor fungerar referat, citat och källhänvisningar relativt väl.
Om du använder källor fungerar citat, referat och källhänvisningar väl.
Innehåll
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den.
Dina tankegångar framgår.
Dina tankegångar framgår tydligt.
Dina tankegångar framgår tydligt.
Din utredande text innehåller enkla gestaltande beskrivningar, t.ex. av personer, miljöer och sinnesuttryck.
Din utredande text innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar, t.ex. av personer, miljöer och sinnesuttryck.
Din utredande text innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar, t.ex. av personer, miljöer och sinnesuttryck.
Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett enkelt sätt, t.ex. genom att återberätta.
Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett utvecklat sätt t.ex. genom att växla mellan fakta, beskrivning och intervjuer och genom att resonera utifrån passande exempel som fördjupar och utvidgar ditt ämne.
Du behandlar ämnet för ditt reportage på ett välutvecklat och nyanserat sätt t.ex. genom att växla mellan fakta, beskrivning och intervjuer och genom att resonera nyanserat samt att ta in flera perspektiv.
Språk, stil och normer
Ordvalet är enkelt.
Ordvalet är varierat och passar ett reportage t.ex. med lekfulla sätt att beskriva och uttrycka det du ser och upplever.
Språket är varierat, träffsäkert och lyfter texten.
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Meningsbyggnaden är relativt väl fungerande och varierad, t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Meningsbyggnaden är väl fungerande och varierad, t.ex. genom att du har både långa och korta meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus och form fungerar i huvudsak.
Tempus och form fungerar relativt väl.
Tempus och form fungerar väl.
Du följer i huvudsak normer för stavning, särskrivning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer relativt väl normer för stavning, särskrivning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
Du följer väl normer för stavning, särskrivning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.

Sv SvA
Informativt Tal

Informativt Tal

E
C
A
Struktur
Din muntliga redogörelse är i huvudsak sammanhängande och begriplig.
Strukturen i din muntliga redogörelse fungerar relativt väl med fungerande inledning, mittdel och avslutning.
Strukturen i din muntliga redogörelse fungerar väl med fungerande inledning, mittdel och avslutning.
Anpassning till syfte, publik och situation
Din muntliga redogörelse har viss anpassning till syfte, publik och situation.
Din muntliga redogörelse har relativt god anpassning till syfte, publik och situation.
Din muntliga redogörelse har god anpassning till syfte, publik och situation.
Innehåll
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den i huvudsak
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den relativt väl
Om du har fått en uppgiftsinstruktion har du gjort det som efterfrågades i den väl
Dina tankegångar framgår.
Dina tankegångar framgår tydligt.
Dina tankegångar framgår mycket väl.
Du behandlar ämnet för din muntliga redogörelse på ett enkelt sätt, t.ex. med enkla beskrivningar.
Du behandlar ämnet för din muntliga redogörelse på ett utvecklat sätt t.ex. genom att resonera utifrån passande exempel som fördjupar och utvidgar ditt ämne.
Du behandlar ämnet för din muntliga redogörelse på ett välutvecklat och nyanserat sätt t.ex. genom att redogöra för olika perspektiv.
Språk
Du använder ett språk som i huvudsak fungerar för ämnet och publiken.
Du använder ett språk som fungerar relativt väl för ämnet och publiken.
Du använder ett språk som fungerar väl för ämnet och publiken.
Stil
Du använder något retoriskt knep i din presentation.
Du använder flera retoriska knep i din presentation.
Du visar att du bemästrar retoriska knep i din presentation.
Du har viss ögonkontakt med publiken.
Du talar fritt och ledigt och har mycket ögonkontakt med publiken.
Du har konstant närvaro och ögonkontakt med publiken.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: