Skolbanken Logo
Skolbanken

Matmodigt!

Garphyttans förskola, Örebro · Senast uppdaterad: 5 november 2020

Ett projekt med utgångspunkt i den pedagogiska måltiden, där vi tagit inspiration av Sapere-metoden samt försöker fokusera på språk, identitet, miljö och hållbar utveckling.

Bakgrund:

Barnen i vår 2,5-3 årsgrupp på Polstjärnan äter i stora matsalen varje dag. De är som alla barn, olika individer, och har olika matvanor och matpreferenser. Barnen tar mat på en uppdukad buffé. Vi märker att en del barn skyndar förbi grönsakerna och är fokuserade på huvudrätten. Andra barn tar istället metodiskt lite ur alla skålar på grönsaksbuffén, men äter sedan inget av det vid bordet. Vid buffén är det ofta stressigt och inte en bra utgångspunkt för diskussioner om att “våga prova nytt”. När barnen sedan sitter i lugn och ro vid vid bordet, ser de inte buffén längre, och det är svårare för dem att backa tillbaka i tanken över något de hade velat ha haft på sin tallrik. Vi ville minimera “mat-tjatet”, men också inspirera barnen att våga prova nytt, särskilt gällande grönsaker. 

Syfte och mål:

-En positiv måltidssituation med samvaro och lugna samtal.

-Att med hjälp av sina sinnen och ämnesöverskridande pedagogik upptäcka och utforska maten vi äter, för att ge barnen en bredare smakupplevelse, inspirerat av Sapere-metoden. 

-Ge barnen ett riktare, beskrivande språk, och en träning i att bilda sig en egen uppfattning och samtidigt förstå andras. 

-Träna självständighet och självförtroende genom att efter förmåga utmanas att ta sin mat själv, dela maten, hälla dryck, och att erbjuda andra sin hjälp. 

-På sikt bidra till en hållbar utveckling genom att barnen får kunskaper om matens väg från jord till bord, och till jord igen. 

Aktiviteter:  Måltiderna: -Vara en positiv ätande förebild som vuxen, våga smaka, beskriv färg, smak, textur/konsistens för barnen. Använda ett rikt språk. Prata om att det är Ok att tycka olika. “Så här smakar det i min mun, hur smakar det i din?”

-Erbjuda smakprov på ett positivt sätt, för att sprida en positiv känsla och nyfikenhet, vid buffén och senare från buffén, vid bordet: ”Vad vill du vara matmodig med idag?” ”titta vilka gröna ärtgodisar, jag undrar hur de smakar” “Ska vi ha skattjakt i soppan och se hur många olika görnsaker vi kan hitta?” etc. Öppna för diskussion. Ställ frågor! “Vilken färg har köttgrytan?” “Hur känns det på tungan”? “Påminner det dig om något du ätit förut?

´-Inget tvång, tjat eller press. Barnen måste inte äta upp det man tagit på tallriken. Man måste inte smaka – men vi uppmuntrar till det. Det är OK att våga smaka och spotta ut i ett papper om man inte klarar av smaken/att svälja. Vi diskuterar däremot matsvinn med barnen och pratar om att det är bra att ta lite mat i taget, fler portioner vid behov och att slänga mindre. 

-Vi tar med liten glasskål från buffén med utvald grönsak/tillbehör varje dag och bjuda runt vid borden med frågan: “Vem vill prova att vara matmodig på detta idag?” vilket ger att barnen “ser” grönsaken/tillbehöret på ett annat sätt.  Att grönsakerna ligger i en glasskål gör också att vi kan lyfta upp skålen och betrakta grönsaken/tillbehör från olika vinklar.

 

Reflektioner:

- Vi upplever att barnen vågar smaka nya saker i högre utsträckning.

- Språket har förändrats, vi hör lite mer sällan gott/äckligt, utan mer beskrivande kring maten: “Jag tycker fisken smakar för salt”.

- Barnen framför sin åsikt kring maten och har förståelse för andras. De diskuterar sina olika åsikter sinsemmelan, jämför och utbyter erfarenheter.

 

 

Framtida aktiviteter:

-Undersöka frukter, grönsaker från köket i samling/smågrupper med barnen

-Plantera frön från någon känd frukt/grönsak och följa hur de växer

-Kompostera synligt för barnen, i t ex liten maskkompost i glasburk

 


Läroplanskopplingar

självständighet och tillit till sin egen förmåga,

motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback